Simons dygnsrytm är sådär just nu och jag vaknar sjukt tidigt så idag packade jag utefrukost strax före 5 och vi knallade runt och lekte i lite lövhögar och åt frukost. Hemma igen före halv 7.

Inte en enda människa såg vi men ett par råddjur som Raffe skällde på och några harar som han missade helt.

Ingen soluppgång att tala om och rätt jämngrått men skogen är ju alltid skogen!

Idag fick jag äntligen till en utefrukost, med soluppgång och hela kittet. Utan att Raffe blev skum. Hurra!

Vi besökte ett par lövhögar, några blöta ställen och spenderade en bra stund vid Ältasjön.

Tidigt som fan hade jag tänkt gå upp och så vaknade jag ännu tidigare. Nåja, inte en människa såg vi, men många fåglar och ett par rådjur.

Ända sen förra sommaren när Raffe blev rädd för något vid Ältasjön (stucken av geting?) så har jag varit dålig på att ta mig ut i skogen.

Har nu tänkt att det ska bli lite som en omstart och har lyckats få till några utefrukostar och även bara att gå i skogen eller andra rundor än gatorna i Skarpnäck (som Raffe fullkomligt älskar att gå och sniffa runt på…).

Blandat succé för Raffe som när han ska sniffa smulor blir rädd på något sätt och vill sitta på fårskinnet eller i mitt knä. Samma sak kan dock hända hemma i köket… så väldigt oklart vad det är.

Några lunchrundor har vi även fått med Simon ut i skogen.

Äntligen fick jag och Ninni till en utefrukost. Vi träffades på berget ovanför Brotorpsstugan. Dimman låg tät så utsikten var sådär.

Det var med nöd och näppe jag fick med Raffe. Han vill helst inte gå ut i skogen (trivs bäst med att trava runt i Skarpnäck) och senaste gångerna vi varit på utefrukost har han blivit rätt skum.

Jag och Ninni hade en massa saker att prata ikapp. Raffe skällde ut henne efter noter först men sen satte vi oss och åt. Han sniffade smulor en kort kort stund och sen ville han sitta i mitt knä och där stannade han hela frukosten. Behöver nog undersöka lite vad detta kan bero på.

Fler utefrukostar i höst behöver det bli!

Vädret såg ut att bli väldigt passande (lite moln) så jag satte klockan på 5.30. Vaknade dock tidigare och fastnade i scrollträsk vilket jag ångrade när jag kom ut 5.30 (gick upp och fixade frukosten 5.15) och såg den fantastiska himlen. Jag vet ju egentligen att det är i gryningen det oftast är som vackrast och nu går solen upp någon minut före 6.

Nåja, det blev en väldigt bra morgonrunda ändå.

Fick sällskap av några gäss som var intresserade av det vi åt. Den ena väste lite åt Raffe. När sen några andra gäss högljudda flög förbi började dessa två oxå väsnas och simmade strax iväg för att möta upp med de andra.

Vi passerade givetvis förbi ett par olika lövställen.

Hemma igen strax efter 7-hugget.

Gårdagens lövhögsbesök fick mig att pusha lite för utefrukost idag. Raffe vill oftast inte gå mot skogen utan till Skarpnäck och sniffa runt.

Idag var vi ute orimligt tidigt så jag släppte honom ganska tidigt och då hänger han efter minsann.

Det är redan för sent att få vara med om riktigt gryning så det var redan ljust men vi hann nästan till soluppgången vid Ältasjön. Rätt kallt så vi satt inte så länge.

På vägen hem passerade vi lövhögen.

Eftersom Annika bor nära kursgården så erbjöd hon en säng så jag skulle slippa åka fram och tillbaka. Så när kursdag 1 var över åkte vi hem till dem där vi käkade och snackade. Sen sov jag gott. På morgonen packade vi frukost och gav oss ut i 7 minus till hennes sjö där vi först åt frukost, sen tog en promenad till en annan plats och där körde vi 10-minuterspasset (även hon kör ett sånt nu). Insåg att det var ganska nära vår första tältnatt sommaren 2020.

Vilken fantastisk start på kursdag 2!

Det har verkligen inte varit så bra skogsväder men i fredags såg det lovande ut både vad gällde temperatur och sol/moln så jag packade ryggan. Det gick sådär att gå på de stora stigarna pga isigt men i skogen var det super!

Otroligt härligt att komma ut.

Älskar att strosa runt med Raffe och spana in naturen tillsammans. Tänk att jag lyckas glömma bort det.

Hoppas hinna nyttja våren nu när det blir ljusare men minns oxå att det går så fort och vips är soluppgången långt före jag hinner ut.

Inte riktigt haft ork att köra utefrukost på ett tag. Tagit mig till nackareservatet några gånger men oftast utan frukost.

Men nu har jag haft två dagar i rad – söndag och måndag. Olika platser och fantastiska vyer. Tackar alltid mig själv när jag väl kommer iväg.

Så otroligt härligt att ha med Raffe, att upptäcka skogen med honom. Höra honom sniffa och knapra när jag kastat ut smulor och hans mat till honom.

Idag packade jag ihop frukost (glömde dock macka…) och drog till Stensjön med Raffe. Strax före halv 7 lämnade vi bilen och började vandringen upp mot sjön.

Underbart!

Helt folktomt (en person på parkeringen, och en som vi mötte i slutet av rundan) så Raffe kunde gå lös hela varvet (minus 50 meter när vi mötte en person, och 100 meter när vi började). Amazing!

När vi pausade var Raffe rätt trött (han är nojig när vi åker bil så 25 minuter darrande i bilen tar nog oxå kraft) så han kröp upp i mitt knä. Vi stannade i nästan 50 minuter och njöt av kluckande vatten, solsken och fika.