Joel har länge velat spela på våra gitarrer och det får han. Härom dagen lyckades jag fånga en spelning på film:

Vingligheten avtar men det är inte så konstigt med tanke på att Simon helst står upp hela tiden. Nu kan han hålla balansen själv ett bra tag när han har något att hålla sig i. Kortare stunder (typ 2-3 sekunder) har han lyckats släppa taget och ändå stå kvar. Än så länge orkar han inte ställa sig upp själv utan vi får ställa honom i position.

Dock blir han väldigt lätt distraherad av något och då är balansen som bortblåst.

Simon har nu varit missnöjd ganska länge, men trots det har han inte lyckats knäcka krypkoden. Däremot vill han nu stå så mycket han bara kan. Tyvärr har han inte lärt sig hur man gör själv utan behöver vår hjälp att resa sig upp och sen är det bäst att vara kvar för det vinglas ganska mycket. Joel lärde sig ganska tidigt att resa sig upp så vi upplevde aldrig den här missnöjdheten med honom.

Han är dock mycket mycket nöjd och glad på stående fot så det är ofta man sitter så här med honom nu:

I söndags kväll när vi skulle lägga oss vaknade båda barnen till och ville inte somna om. Vi försökte ett tag men sen gav jag upp och gick ner i köket. Där tände vi ljus och provsmakade julkorven. Även Simon fick smaka och han var mycket nöjd!Joel satt som vanligt och tittade på sitt inplastade dagiskort.

För en massa år sen fick vi födelsedagspresenter på jobbet och ett år fick alla sjungande djur. Kanske fick alla olika hamstrar?

Jag fick iaf en som Joel fick syn på igår. Givetvis satte vi i batterier och jag visade Joel var han skulle trycka för att få igång den. Gissa om vi fick lyssna på den många gånger igår. Kanske tar batterierna slut märkligt fort..?

Igår fick vi återigen leverans från Mataffären och nu hade vi igen beställt frysvaror och fick således kolsyreis igen.

Simon sov så jag och Joel fick roa oss i lugn och ro ett bra tag med att smälta isen. Oklart vem av oss som tyckte det var mest spännande faktiskt 😀

De senaste dagarna har vår annars så glada Simon förvandlats till gnällighetens mästare. I måndags hade han dessutom feber och vi misstänkte någon influensa och natten var allt annat än lugn och tyst. Någon snuva eller annat dök dock inte upp utan det var feber och gnällighet.

Igår kväll klockan 19:55 sov båda barnen och vi laddade dvd:n med nysläppta Flickan som lekte med elden. Klockan 20:00 satt Simon i soffan och underhöll oss med “skönsång”. Det blev istället senaste avsnittet av Desperate Housewives som pausades rätt många gånger då Simon lät lite väl mycket ibland. Någon napp ville han inte ha utan helst något att tugga på vilket orsakade floder av dregel och det var då vi insåg att han nog får fler tänder…

Vi har låtit Joel prova på att äta tuggummi. Han tycker det är jättegott och tuggar med distinkta tuggrörelser, men han kan inte låta bli att svälja det. Vi säger det innan och under tiden han äter, men varje gång är det samma sak. Notera också hur Simon sitter i bakgrunden och häller vatten i knät.

Helt plötsligt vill Simon massa saker. Från att ha legat och varit ganska nöjd vill han helst sitta upp, eller stå om man håller i honom. Sen vill han ha något att pyssla med. Härom dagen upptäckte vi att han gillar att stänga luckorna på en leksak.

Ploppar man upp figurerna börjar han genast försöka fälla ner dem och ger sig oftast inte förrän han har lyckats. Ibland pausar han en stund, men är snart där igen.

Simon har ätit ett tag nu, men inte riktigt fått fart på ätandet – förrän den här veckan. Han ville väl se om hur mycket is i magen vi har eftersom det på måndag är min tur att jobba ibland (50%).

Nu har det gått några dagar då jag inte ammat dagtid alls vilket är lite ovant. För över en månad sen visade han ju tendenser på att inte vilja ha mjölk men de gick över, tills denna vecka då han stenhårt vägrar (förutom fram på eftermiddagen/kvällen).

Nu äter han glupskt det som erbjuds och passar även på att göra små ljud emellanåt.