Mitt och ditt

Idag när vi åt lunch så tog Joel makaroner och korv med sin sked från min tallrik. Jag kommenterade att det ju var min mat. Sen en stund senare när han gjort så några gånger tog jag en sked mat från hans tallrik. Han tittade upprört på den och sa “Min”. Jag stoppade den i munnen och åt upp maten. Då utbröt storgråten.
Jag förklarade lugnt att det ju var precis så han gjort så då borde ju jag oxå kunna göra det. Han lugnade sig efter en stund och vi kom överens om att man ska äta från sin egen tallrik.
Man kanske lär sig “mitt” före “ditt”…
Hehe, kan tänka mig det faktiskt 😛
Å det är dessvärre inte alla i världen som kommer förbi “mitt” stadiet heller…
ha,ha,ha….coolt gjort mamma
Nä, och det är nog det jag vill stävja genom att provocera Joel
Första tanken var dock, shit var jag tvungen att äta det, jag borde ju vetat att han skulle bli tokledsen…
det är inte farligt att vara ledsen…tyckte du gjorde rätt 😛