Bökig läggning såklart. Jag går in till Simon och ska stoppa om honom lite. Samtidigt som jag böjer mig över honom lyfter han en bok vars hörn körs in i mitt ögonbryn.

– “AAAAJ!!” ropar jag ljudligt.
Simon skrattar och jag blir självklart rätt arg.
– “Dumma skitunge” säger jag argt och mumlar lite fler ord som kanske inte passade i sällskapet egentligen.

Går ut och sätter mig i fåtöljen i hallen och hör genast Joel som sitter på toa.

– “Dumma skitunge”.

Han säger det flera gånger och det är ju bara att inse två saker
1. Joel lyssnar och härmar
2. Joel pratar nu så pass bra att man förstår vad han säger…

I början av veckan kände jag att jag blev lite bättre, hostade mindre och så. Tänkte att på fredag kan jag nog äntligen träna igen (senast jag tränade var 12 november). Igår hostade jag fortfarande och insåg att det får nog bli på måndag istället.

Idag känns nacken spänd, huvudet fullt och jag tror tyvärr att båda är tecken på en ny förkylning. Kanske med fokus på snor den här gången istället för hosta och halsont som har varit fokus senaste gångerna.

Kvällarna är en sak och nätterna en annan. De har sällan någon koppling till varandra.

Vi har haft bra nattperioder men senaste tiden har det varit sådär. Simon som i nästan hela sitt liv sovit mycket bra på nätterna har börjat vakna och vara ledsen. Till viss del är det säkert växtvärk men det är svårt att veta eftersom han ännu inte är så kommunikativ – särskilt inte på natten med två trötta föräldrar. De nätter Simon sover bra är det skrämmande ofta Joels tur att ha en dålig natt. Det är sällan de synkar och har dåliga nätter samtidigt. Bra eller dåligt?

Igår kväll hade Joel jättesvårt att komma till ro och fick lägga sig i vår säng när vi la oss. Vid 2-tiden började Simon och även han fick komma in i vår säng. Fyra personer på 180 cm x 200 cm är lite väl mycket. Har ingen aning om hur lång tid det tog innan han äntligen kom till ro men jag var lååååååååååååångt ifrån pigg när klockan ringde.

Oanvända pusselbitar förvaras i "pusseltraktorn" som Joel kallar den.

Efter att bara använt pussel som roliga saker att lägga i kärl så har de varit borttagna ett bra tag. Ibland har jag plockat fram men intresset har varit svagt.

Tills härom dagen då Joel plötsligt tog med sig ett pussel in på toa och satt där och la det om och om igen.

Idag är han febrig och hostig och Simon snuvig och hostig så jag är hemma med dem och då passade jag på att ta fram lite fler pussel. Mycket uppskattat av Joel som mest har pusslat hela dagen. Simon försöker han oxå men är inte lika tålmodig.

I måndags var det dax för den årliga julfesten med jobbet. För första gången på 4 år (tror jag) så kunde vi båda gå eftersom vi hade barnvakt.

Vi inledde med mingel på kontoret för att sen vandra norrut till Gondolen. Utsikten är som alltid hänförande däruppe ifrån. Julbordet bra och sällskapet trevligt.

Vid halv 8 kom sms om att Simon somnat. Mycket imponerade blev vi! En timme senare nytt sms om att han vaknat igen. Strax före 10 var vi hemma igen och båda barnen vakna. Simon hade vaknat av en mardröm och då var det givetvis svårt att somna om. Med tanke på hur svårt vi har att lägga barnen när vi är två så har jag full förståelse för att de var vakna. Det såg dessutom ut som att de hade haft superskoj 🙂

Lyx med barnvakt!!

En ny period har inletts iom att barnen numera sover i sina sängar i barnrummet. Ny rutiner kräver ofta en hel del tålamod innan de sitter som de ska.

Just nu tar således läggningen aaaaanings längre tid än vi skulle vilja. Minst en vända på toa/potta blir det och det även om man försöker ta det besöket i samband med tandborstningen. Det ska då läsas böcker eller pusslas. Simon sitter sällan still på pottan så man behöver övervaka lite.

Ligger de väl i sina sängar så ska det hämtas böcker, eller någon nalle/snuttis är borta och måste hittas.

Sen är det sova-gott-olja som ska på och senaste tiden vill Joel höra godnattsången från “Du och jag och min lilla cykel“. Trots att vi alltid läser före vi säger godnatt så finns det alltid önskemål om mer läsning.

Som sagt, det tar tid för rutiner att sätta sig men det frestar på tålamodet och tiden man har till annat på kvällen äts upp. Fast när de väl somnat står man ändå där med ett leende och tittar på de små underverken.

I våras lovade jag mig själv att inte titta på så många tv-serier utan istället försöka hinna med lite annat på kvällarna. Har verkligen försökt att inte dras in i några nya och faktiskt kapa några gamla, men vissa får finnas kvar.

• Desperate Housewives – har en riktigt bra säsong just nu.
• Arga Snickaren – alltid en höjdare och lite lagom underhållning, inspiration och feelgood.
• Berg flyttar in – fullkomligt älskar detta program. Står högst upp på listan över program jag vill se. På facebook kan man dessutom tipsa om vilka hon ska flytta in hos i framtiden. Har dock inte tipsat ännu för jag kan inte komma på någon…
• The Event – blidde en ny serie oxå… Är väl inte det bästa jag sett men håller hyfsad standard. Får se om det blir att jag kollar i vår oxå.
• Superstars – bra men inte lika bra som förra året och definitivt inte lika bra som Mästarnas mästare.

Nu längtar jag lite efter 16 januari då andra säsongen av Solsidan börjar och någon gång sen drar väl Mästarnas mästare igång även om deltagarlistan känns sådär (Ingemar undantaget såklart). Oavsett så kommer jag att sitta bänkad för båda dessa tv-program.

Vi har ganska nyligen börjat läsa böcker om Paddington. Själv lyssnade jag nog bara på band för jag kan inte hitta några böcker om honom. Minns att jag gillade honom och kommer ihåg berättarrösten, men inte så mycket mer.

Jag tror Joel gillar honom.  Det faktum att han gillar marmelad har iaf fastnat hos Joel för det påpekar han varje gång vi läser den. Han ligger gärna och lyssnar på den här boken och nu i juletider är den mycket passande.

Simon har ännu inte ro nog att sitta och lyssna så som Joel gör, men vi lär läsa boken många gånger. Kanske är det en sån som åker ner i adventslådan för att läsas i december varje år 🙂

Åtminstone jag vill läsa mer om Paddington!

Inte bara back har Simon lärt sig utan nu kan han helt plötsligt klättra upp i vår säng utan att stå på något. Vilken lycka när vi berömde honom för det.

Han har dessutom lärt sig klättra ner från sin stol i köket, fast inte när den står intill köksbordet. När han lyckades med det första gången så klättrade han genast upp igen, bara för att återigen kunna klättra ner och få glada tillrop från oss.

Veckan före första advent tog vi ner adventssakerna från vinden.Det tog inte många minuter för grabbarna att tömma lådan.

Ljusstakarna blev givetvis en favorit och ett tag fick de ha en på sitt bord. Vips så var dock alla “ringar” borta och de är fortfarande lite här och var i huset, men vad gör väl det?