För exakt 1 år sen ringde min mobil och det stod mammas mobil i displayen. Jag satt vid datorn hemma med Simon bredvid.

Det var det där samtalet som jag väntat på.

Så mycket har hänt på ett år, både rent praktiskt men även inom mig. Många tankar hit och dit, många mentala tillbakablickar, många samtal med mamma inom mig. Livet helt enkelt.

När jag kollade bakåt i bloggen i bloggen för att hitta posten om samtalet så insåg jag att jag satt den där kvällen 14 december och bloggade ikapp. Samtidigt på en helt annan plats slutade mammas hjärta att slå.

Nu tror jag hon sitter däruppe på ett moln, med pappa, och tittar ner på oss.

Andra boken om sympatiska Kouplan. I den här boken kommer man verkligen nära Kouplan.

Älskar verkligen Saras sätt att skriva och hur man på riktigt känner för och med Kouplan. Vilka insikter!

Det är en studie i hur människor fungerar, interagerar och tänker.

Jag hade lite svårt att komma in i den, mest för att jag har haft en lässvacka. Kanske oxå för att det är en tung bok på ett sätt. Grymt passande i höst med tanke på alla flyktingar. Den går lixom inte att lämna utan den finns med en. Jag ser Kouplan lite då och då i stan. Det där med att man aldrig vet vad andra har för utmaningar, det stämmer verkligen här. På flera plan.

Själva storyn är rätt underhållande och man flyter med samtidigt som man kommer närmare personerna i boken. Jag ser verkligen fram emot att följa Kouplan vidare genom livet! Alla dessa små insikter som texten kryddas med. Underbart!

Den finns såklart även som inbunden.

Ikväll.

– Det är bara fyra dagar kvar till jullovet säger jag.
– Och tio dagar till julafton, svarar Joel förväntansfullt
– Vi kan väl skippa julklappar, det blir så dyrt säger jag.
– Men vi kan väl fira jul ändå? säger Joel.

Rätt svar min gosse. Och jag inser att vi måste boka in en tomte!

Dagens uppdrag var att baka pepparkakor. De fick varsin form i paketet. Simon berättade att han undrat lite när vi skulle baka pepparkakor. Inser att det nog är bättre att göra ett decemberschema nästa år, ha lego i kalendern typ.

När vi precis börjat baka dök Jonathan och William upp och anslöt. De orkade ett tag men sen sprang de ut istället och jag la in resten av degen i kylskåpet.

Enormt goda pepparkakor blev det – tack till Saltå kvarn för degen.

Igår när vi spelade kort så vann jag, Simon kom tvåa och ett annat barn trea. Sen var det två vuxna kvar som fick kopparplats enligt Simon.

Vi första fick Guld, Silver och Broms.

För exakt ett år sen ringde jag mamma för sista gången. 44 minuter pratade vi. Jag är såååååå glad att jag ringde. Att jag tog mig tiden. Att vi hade ett bra samtal.

Samtidigt hörde jag på henne att det var jobbigt. Jobbigt att bli gammal. Jobbigt att inte må bra.

“Susanne, det är inget roligt att bli gammal” sa hon vid något tillfälle och jag förstår henne. Det gjorde dock allt som hände sen enklare att hantera. Det var på något sätt skönt för henne att det tog slut, för livet hade för få bra stunder helt enkelt.

Vi har vänner som bor på pepparkaksgränd och idag bjöd de på pepparkaksfest. Jag och barnen stack dit så John fick lite lugn och ro och fixa lite teknik.

Simon ville rätt snabbt åka hem (spelvecka…) men vi åt goda pepparkakor (och lite annat som snittar och kex med ost), men det dämpades lite när vi först hittade schack och sen uno. Vips hade tiden gått och det var dags att åka hem.

Där började vi klä granen och sen stack jag en sväng och hälsade på Sanna.

En ny vecka och således en ny veckans bokbloggfråga:

Brukar du be om/ta emot recensionsexemplar? Vad tycker du om de krav som förlagen ibland kan ha för att skicka ut recensionsexemplar (exempelvis när det gäller bloggens besöksantal)? Och vad anser du att du har för skyldigheter som bokbloggare när det gäller recensionsexemplar?

Recensionsexemplar är ett intressant ämne tycker jag. Har under åren fått rätt många, och de allra flesta har jag bett om. Ett gäng (inte jättemånga) har jag ännu inte läst. Nu har jag gjort mig av med mitt dåliga samvete – jag gjorde ju ändå lite reklam för dem i mina listor över böcker jag vill läsa. Så det där med skyldigheter vet jag inte riktigt. Man lovar ju egentligen inget, skriver inte på något heller. Och det är ju så att man ber om böcker man vill läsa. Därför är recensionerna ofta positiva. Inte katten ber jag om böcker jag tror jag ogillar!

Det har iaf gjort att jag är ganska restriktiv med att be om dem nu. Bara mina riktiga favvoförfattare faktiskt (vissa köper jag dock istället) som jag vet att jag kommer läsa för de har hög prio.

Att förlagen har besökskrav tycker jag är helt rätt. De vill ju sprida det så gott det går. Jag ser ju på statistiken att det kommer en hel del besökare hit från Adlibris tex.

I dagens kalender var uppdraget att åka till hundmässan och hitta en favoritras. Simon ville inte (spelvecka…) men Joel ville gärna. Så efter frukost och lite soft morgon så stack vi dit. Det var inte bara vi där vill jag lova men vi hittade en parkeringsplats, och i kön in köpte jag biljetter online så vi kunde komma in lite snabbare. Sen hälsade vi på i dvärgschnauzermontern där Helena stod med Freja.

Vi knallade runt och tittade på lite olika saker, dels massa olika raser och dels lydnad, agility och räddningshundar. Vi avslutade med att köpa gosedjur (såklart). Vi valde även en till Simon och det var med nöd och näppe jag kunde låta bli och köpa en jättehund till mig själv.

Joels favoritras blev den jag har och som Helena har. En bra utflykt blev det iaf.

Pepparkaksdräkterna kom fram i tid (med nöd och näppe) men på morgonen ville Simon 1. inte vara pepparkaksgubbe 2. inte vara med i tåget 3. inte gå till skolan alls. Joel vägrade ha jacka under tröjan så man såg hur han frös men han var ändå nöjd efteråt.

I år var alla klasserna med och sjöng och det var jättefint! Simon stod och tittade på tillsammans med mig.

Efteråt var det fika med varm saft och pepparkakor som barnen bakat. Mysigt!