Tre år sen. Det är konstigt hur tiden är. Tre år har gått sen mamma dog. Imorgon är det tre år sen jag fick det där samtalet.

Tre år.

En del saker har hänt, men mycket är samma. Vi har varit på en resa och då kändes det lite tomt att inte ha mamma att höra av mig till. Simon har slutat på förskolan och börjat i skolan. De har båda knäckt läskoden på riktigt (mamma sa nej till godis när vi handlade när jag var liten, men aldrig till pixiböcker så min samling såna är tämligen stor – hon förstod vikten av att kunna läsa).

John har bytt jobb, men inte jag.

Vi har målat huset och vi har gjort om en del inne.

Vi har samma bil, vi har lite nya cyklar, vi har en del ny teknik.

Men jag hör fortfarande hennes röst inom mig rätt ofta. Funderar på vad hon skulle säga om olika saker. Det sköna är att hon är i sin bästa ålder i de där diskussionerna, före det blev så tufft att leva.

Har en del lådor och grejer som jag inte orkat ta tag i ännu och när vi öppnar någon sådan och barnen är med så säger de “det luktar mormor”. Känner igen lukten och det är nog tyvärr mestadels röklukt. Det väcker iaf en hel del minnen hos mig, och tydligen även hos barnen.