Jag har alltid cyklat mycket. Så fick jag ont i axeln och domningar i armen för ett gäng år sen och sen dess står racern (som införskaffades till Vätternrundan 2003) och vilar. 1996 när jag just flyttat till Uppsala slog jag till och köpte en gul stadsmoutainbike som jag haft mycket nytta av (körde min första Tjejvättern på den!), men den har sett sina bästa år så den har förpassats till garaget (som racern) och senaste året har jag använt någon av Johns alla cyklar. I år militärcykeln. Rätt najs att cykla på men bökigt med stången. Plus att jag på alla cyklar får känningar i armen.

I våras någon gång kom jag på att jag ju kunde fixa en postcykel! De är smidiga och det skulle kanske gå att få till en lösning så att Raffe kunde sitta i en låda fram. Så vi började kolla. Precis vid skolavslutningen så hade vi napp på en en men de bara slutade höra av sig, och annonsen på Blocket var borta.

Så i fredags skickade John en länk (han har haft bevakning) till en som såg superbra ut. Plus en kärra. John svarade på annonsen (jag var på Bounce med barnen) och senare på kvällen körde vi till Spånga och köpte den. Efter lite meckande med spännband så lyckades vi få fast den på cykelstället.

Nu står den här hemma och det riktigt roliga är att vi fick med sidoväskor och en låda till främre pakethållare – där hoppas jag kunna transportera Raffe.