Hösten 2019 hade Raffe tassproblem och vi har sen dess ett extra öga på detta för det var så otroligt jobbigt på flera sätt. Härom dagen började han visa tendenser på tassont igen.

Undersökte med pannlampa och lupp men kunde inte se något. Till slut bokade vi en tid hos veterinär på tisdag. Har lokaliserat det till höger framtass, och den trampdyna som är under “ringfingret”. Det verkar inte vara klon för den kan man känna på utan att han reagerar utan just trampdynan.

Håhåjaja.

Insåg att detta kanske är möjligheten att träna honom lite mer på att åka postcykel. Det vore nämligen fantastiskt om han kunde det i normala fall oxå för då kan vi ta lite längre utflykter och gå på andra platser. Har inte orkat ta tag i sån träning men nu så!

Nu har vi varit ute 6 turer med postcykeln. Så länge vi inte möter någon hund går det hur bra som helst och hundmöten får vi väl öva på och framför allt ha ögonen öppna så vi kan anpassa (ta omväg eller stanna). Känns roligt att kunna komma iväg till platser som är lite roligare och enklare att rasta honom på än bara ut på gatan här.

Nu verkar han dessutom väldigt nöjd. Igår visade han dessutom rätt tydligt att han ville upp i korgen igen efter att ha gått en bit.

I våras när jag inte jobbade tänkte jag att jag och Simon skulle ta massa cykelturer. Det blev inte så (första rundan blev dålig…) men under sensommaren (tror jag) tog vi oss i kragen och började cykla. Sen dessa har lusten hos Simon ökat och vi utforskar mer och mer.

Förra veckan provade vi en längre och idag undrade Simon om vi kunde åka till typ samma ställe men svänga vänster istället för höger som vi provade förra gången. Självklart!

Vi enades sen vid en karta om att testa lite nytt för hemvägen. Vi landade på nästan 12 km totalt! Rekord för oss 🙂

Det var dock tämligen kuperat och jösses vad vi fick puls och flås. Fick plocka av flera plagg som vi hade på oss.

En timme och tretton minuter tog rundan och vi var båda helt färdiga efteråt. Men helt klart peppade på fler rundor.

Det är sjukt blött i skogen nu så det blir segare att cykla och med en postcykel som jag har blir det ett fint träningspass!

Inte för att jag vet om någon hade koll men jag hade kunnat vara lite underhållande idag när jag drog till skoljoggen med Raffe. Eftersom han haltar så tog jag postcykeln och hans bädd så jag kunde sätta honom där om det blev för jobbigt.

Att leda cykel och hålla Raffe i koppel är inte helt enkelt (har testat till dagis en gång). Vips gick han på fel sida på en lyktstolpe och det var bara att leda runt cykeln.

Så börjar armbandet att durra, dvs telefonen ringer. Får stanna, börjar ta upp telefonen, låser Raffes koppel samtidigt som jag ser att han står och bajsar.

Höll samtalet lite kort och fick sen samla ihop oss en stund innan vi kunde gå vidare.

Jag har alltid cyklat mycket. Så fick jag ont i axeln och domningar i armen för ett gäng år sen och sen dess står racern (som införskaffades till Vätternrundan 2003) och vilar. 1996 när jag just flyttat till Uppsala slog jag till och köpte en gul stadsmoutainbike som jag haft mycket nytta av (körde min första Tjejvättern på den!), men den har sett sina bästa år så den har förpassats till garaget (som racern) och senaste året har jag använt någon av Johns alla cyklar. I år militärcykeln. Rätt najs att cykla på men bökigt med stången. Plus att jag på alla cyklar får känningar i armen.

I våras någon gång kom jag på att jag ju kunde fixa en postcykel! De är smidiga och det skulle kanske gå att få till en lösning så att Raffe kunde sitta i en låda fram. Så vi började kolla. Precis vid skolavslutningen så hade vi napp på en en men de bara slutade höra av sig, och annonsen på Blocket var borta.

Så i fredags skickade John en länk (han har haft bevakning) till en som såg superbra ut. Plus en kärra. John svarade på annonsen (jag var på Bounce med barnen) och senare på kvällen körde vi till Spånga och köpte den. Efter lite meckande med spännband så lyckades vi få fast den på cykelstället.

Nu står den här hemma och det riktigt roliga är att vi fick med sidoväskor och en låda till främre pakethållare – där hoppas jag kunna transportera Raffe.