17 år senare

Idag är det 17 år sen vi fick tillträde till huset.
Helt sanslöst.
Om någon hade sagt till mig då att vi skulle bo kvar här om 17 år hade jag nog inte trott dem. Inte för att vi hade kortsiktiga planer utan mer för att det är så länge. Mer än en tredjedel av mitt liv.
Minns hur vi våndades över tapeter och till slut köpte någon på rea till vardagsrummet – vi kommer väl ändå att byta eller måla. Nä.
Tiden är ett intressant fenomen!