Vi har försökt att undvika solen mitt på dagen i år. Är vi ute i sol är det helst långärmat och keps/mössa som gäller. Solkrämer underviker vi helst oavsett om det är kemiskt eller fysikaliskt skydd.

Någon gång tidigt i somras pratade Joel om att man kan bli sjuk och få cancer och då berättade vi att det finns lite olika typer. En kan man få av att vara i solen för mycket.

Idag när vi var i lekparken så kom det efter ett tag lite andra barn och föräldrar. En pappa påminde sina barn om att ta på sig sina solhattar och pratar om solsting. Plötsligt hör vi Joel, “man kan oxå få cancer”.

Grabben har fattat :

Joel sprang runt i huset med sina nya simglasögon.

Joel: “Pappa, vaför har man simglasögon?”
Jag: “Jo, det är för att skydda ögonen när man simmar och så ser man mycket bättre i vattnet med dem.”

Joel funderade lite och Simon stod också och lyssnade.

Jag: “Simmar man under vattnet ser man lika bra som fiskarna.”
Simon: “Men pappa, fiskarna har väl inga glasögon?”

Joel valde en mask på Panduro idag. Redan i butiken såg han lite läskig ut. Värre blev det när han kom hem och ville måla den.

Det var så Simon faktiskt blev lite rädd.

När han hade masken på sig fick man inte kalla honom för Joel, men några gånger glömde han bort sig och kallade mig för mamma.

Jag hävdade då bestämt att jag inte var mamma till några monster varpå han genast kallade mig för Susanne.

I eftermiddags så somnade Joel en bra stund i vår säng vid ett oövervakat tillfälle. Det resulterade i att han var ganska pigg på kvällen så när jag kom hem från löprunda (!) var han vaken och jag frågade om han ville komma ner och äta lite. Det ville han, och dricka blåbärste.

Sen kom vi på att det ju faktiskt var fotboll på TV, och att sverige spelade. Joel ville titta och jag tror det kom ungefär fem frågor i minuten (resten av tiden försökte vi svara på frågorna).

Vem är det som har gula dräkter? (sverige) Vilka har blå dräkter? (domarna) Vilka har gröna dräkter? (svenska målvakten) Vilka har svarta dräkter? (fransk målvakt) Varför är det ljusgrönt och mörkgrönt? (gräset) Varför spelar de så länge? Vad är det där vita? (bollen) Vem är Zlatan? Får domaren ta bollen? Varför har han en visselpipa? Vad är det där för tavla? (vid bytet) Varför har de flaggor? (linjedomarna) Varför har han en klocka? (domaren) Varför är de röda på baksidan? (skorna) Varför har han handskar? (målvakten)

Och så vidare ända tills han helt plötsligt säger att han är trött och vill sova. Jag följer med upp och sjunger trollmors vaggvisa två gånger. Sen sover han sött.

Gårdagens middag gick under benämningen:

“Chili con kvarne”

Älskar alla dessa saker som heter något annat egentligen. Minns ju själv att jag länge trodde det hette häststift (häftstift).

Vid middagen idag.

– “Mamma, jag ska bygga ett tänkarhus” berättar Joel
– “Jaså, vad är det för hus” frågar jag.
– “Jo man går in där och berättar sina tankar i en högtalare”, förklarar han.
– “Ah vad spännande” säger John.
– “Sen så kan alla höra det på radio, i hela världen!” fortsätter Joel.

Han fortsätter storyn ett tag och det visar sig att det bara är han som har nyckeln till huset så han kan bestämma vilka som får gå in  och inte.

Ikväll vid läggningen.

– “Mamma, varför är huvudet runt?” undrar Joel.
– “Vet du, jag har ingen aning faktiskt” svarar jag ärligt.
– “Kanske för att hjärnan är rund och att den måste passa där” fortsätter jag.
– “Men mamma, det finns ju mer i huvudet” svarar Joel.
– “Jaså, vad finns det mer då?” frågar jag såklart.
– ” Ja ben och sånt” svarar Joel snabbt.

Älskar alla dessa frågor och funderingar.

Idag hörde jag hur Simon gick omkring och babblade något om noshörningar. Joel, satt också i närheten.

– “Pappa, undrar du vilka noshörningar Simon pratar om?” säger Joel, och han verkar ivrig att tala om det.

– “Nej, inte alls.” svarar jag klurigt.

– “Jo jo, men du måste undra!” säger Joel uppmanande.

– “Ja, jag undrar väl då. Vilka noshörningar?” frågar jag pliktskyldigt och givetvis lite nyfiket.

– “Det säger jag inte!” säger Joel.

😯

Ikväll när Simon somnat och jag satte mig på Joels sängkant för att småprata lite så blev det en evighetsloop nästan.

– “Mamma, tänk om det var så att om du rörde mig så fick du min röst” fantiserar Joel.
– “Haha, ja det vore skojigt” höll jag med.
– “Men om du rörde dig själv sen så fick du tillbaka din röst, men om du rörde Simon så fick du hans röst och om du rörde pappa så fick du hans röst” fortsätter Joel.
– “Ja, tänk” hinner jag säga innan han fortsätter.
– “Om jag rörde dig så fick jag din röst, om jag rörde Simon så fick jag hans röst, och om jag rörde pappa så fick jag hans röst” maler han på.
– “Jo, jag förstår tänket” förklarar jag för Joel.

Här fortsätter Joel med ytterligare kombination av det hela och först när han gått igenom alla så tystnar han. Festligt med alla idéer han får och hur han börjar bli väldigt noggrann med att förklara saker och ting.

Idag var Joel och jag i lekparken. Jag satt och myste i solen och Joel klättrade runt i en klätterställninga, helatiden pratandes om ditten och datten. Plötsligt stannade han upp och frågade fundersamt:

– “Vad skulle egentligen hända om det inte fanns några champinjoner?”

Jag försökte svara efter bästa förmåga och pratade om sallader och pizzor. Tilläggas bör att vi inte alls pratat om champinjoner innan, så det kom lite oväntat. Lite senare åkte Joel i rutschkanan och plötsligt, och lika oväntat, utropade han:

– “Pappa, kan inte du attackera mig med maskar?”

Undrar var han får allt ifrån…