Jag och Simon snackade i höstas om att åka tåg och kom fram till att vi på höstlovet skulle åka tåg till någon stad en bit från Stockholm och ta med Raffe för att se hur det funkade.

Vi landade på att åka till Uppsala och fick med oss både Joel och John!

Efter att ha väckt en sjukt svårväckt Simon som knappt orkade äta något till frukost gick vi ut till bussen. Eftersom Simon lätt får ont i fötterna tänkte vi hålla ner på steg vi inte behövde ta.

Buss -> tunnelbana -> Tåg och vips var vi framme i Uppsala.

Känns oerhört avlägset att jag bott där i 4 år.

Vi strosade upp mot Slottet, förbi Carolina Rediviva till botaniska trädgården där vi sysselsatte oss en bra stund (inkl toabesök). Strosade genom Engelska parken och ner mot Domkyrkan där jag och Raffe väntade utanför när de andra gick in. Precis nedanför hittade vi ett kebabställe och körde lunch. Gick förbi ett fik och shoppade för att sen ta oss till stationen. Där hade vi 50 minuter att fördriva så vi satte oss i solen och njöt ett tag och chansade sen på att tåget kommit in – vilket det hade.

På ditvägen var det bara vi i djurvagnen. Här var djurkupén på 6 platser och efter en stund kom en hund till. Gick ju sådär. Raffe skällde. Konduktören kom och sa att det fanns fler platser så de andra gick. Det dök sen upp en hund till där både hen och Raffe skällde och de fick oxå en annan plats. Helt ok ändå.

Mycket folk på centralen men det funkade överraskande bra med Raffe och vi lyckades hinna med en tunnelbana jag inte trodde.

Väl hemma somnade Raffe rätt snabbt.

Det regnade lite på morgonen så jag avvaktade med morgonrundan och gjorde amerikanska pannkakor till frukost istället.

Kände att jag mest gått kortare rundor ett par dagar så ville gå en längre. Blev den rundan jag hade som favorit våren 2021. Den är tämligen kuperad och väldigt intressant att gå med mina barfotaskor insåg jag. Nästan 8000 steg landade jag på och var rätt mör i benen.

Underbart ute i skogen nu!

Färgerna är fantastiska verkligen.

Älskar verkligen att strosa/ströva runt i skogen med Raffe. När det passar (dvs ingen är i närheten) så får han jaga bollen.

Han älskar att ta sig upp på höjder och spana ut över nejderna.

Messade Anna igår och undrade om det funkade med runda idag. Yes. Vi kom överens om att Paradiset var längesen. Hon och Tilda plockade upp mig och Raffe och strax efter 9 svängde vi in på den nästa fulla parkeringen.

Det stod en varningsskylt om att det var jakt men inget om att man inte fick gå så vi “chansade”. Gick bra. Vi såg dock en jakthund vid ett tillfälle.

Underbar och fantastisk miljö, natur, färg och väder. Toppoäng helt enkelt!

Vi hann dessutom avhandla väldigt mycket!

För ett år sen tog vi beslutet att säga upp lite tjänster – en var hunddagis. Vi fick dock erbjudande om att ha en dag per vecka och behöll den. Det har dock visat sig att vi ytterst sällan nyttjat den så i augusti sa vi upp även den dagen.

I torsdags var vi förbi och tackade för oss och vi är välkomna sporadiska dagar om det finns plats. Oerhört bra att veta!

Älskar att de har kallat honom sin lilla Nasse för det är verkligen en oerhört passande beskrivning.

Känns oerhört konstigt och som en epok som tar slut. Även om vi aldrig nyttjat det fullt ut. Gjorde en översikt precis i början av covid-19 och sen dess har vi ju bara använt sporadiskt.

Älskar att ha honom hemma när jag jobbar hemifrån. Så otroligt mysigt att lyssna på hans snarkande.

I söndags tog jag mig i kragen och drog till Stensjön. Egentligen hade jag för ont i höften/skinkan men vädret och naturen lockade alldeles för mycket. Det gick, men det kändes.

Vid halv 8 svängde jag och Raffe in på parkeringen som var rätt fylld – av tältande småbarnsfamiljer skulle det visa sig.

Tystnaden.

Nästan så man hör den.

Sen började det knäppa i blåbärsriset och det tog en liten stund innan jag fattade att det hade börjat regna. Det höll på en bra stund men inte så jag blev blöt av någon konstig anledning.

Hade med frukost som jag intog vid vattnet efter kanske 1/3 eller så.

Efter 3,5 timme var jag tillbaka vid bilen och då hade vi tagit ett par stunder vid strandkanten och vilat ihop. Underbar dag!

I torsdags tog jag bilen till Flaten med Raffe. Är lite trött på att strosa runt häromkring så skönt att bryta mönstret ibland.

Inser lite nu och då hur fantastiskt lyxigt att ha såna här platser så nära. Vilken kväll!

Riktigt underbart så här års för ingen annan är ute när mörkret faller på!

Förra våren köpte Anna med familj ett sommarställe på Kinnekulle och den här helgen drog vi dit för att träffa Anna E och Anse. Raffe fick följa med men övriga hundar stannade hemma.

Vilken helg!

Vädret var helt fantastiskt, likaså sällskapet. Har varit lite mycket med olika saker på jobbet så otroligt skönt att pausa från allt.

Raffe markerade rätt hårt och det kändes liiiite som ett misstag att ha tagit med honom men vi snackade ihop oss lite och jag började ligga lågt så sa de till. Han muttrade lite, men gav sig snabbt. Han slutade inte säga ifrån men det blir softare och bättre.

Mycket bra träning för oss båda.

Långpromenad på lördag förmiddag. Sen bilutflykt på eftermiddagen och idag var det långrunda på förmiddagen.

Är ibland lite trött på samma rundor så i fredags kväll tog jag bilen till Flaten med Raffe. Wow!

Himla härligt med kvällssol och lite andra miljöer.

Måndagmorgonens löptur blev ju helt fantastisk så det kändes nästan lite svårt att ta mig iväg på utefrukost för det skulle bara bli sämre. Vore fint om jag kunde komma ihåg att det blir bra ändå.

Vilken ynnest att få sitta vid ett vatten och se ut över solen som sakta dyker upp. Helt underbart!

Ett väldigt bra sätt att börja en jobbdag!

Andra söndagen i september och dags för att ta sig runt Flaten igen med ett gäng andra hundar. Sju hundar med diverse olika mattar och hussar dök upp och vi knallade de 8 kilometrarna runt (inklusive en extrarunda vid Drevviken).

Härligt väder, härliga samtal (om än lite korta och sporadiska eftersom det blir möten, hundar som reagerar etc) och skön fika med utsikt.

Raffe tog verkligen på sig rollen som polis/kung och skällde mer än lovligt på vissa av de andra hundarna. Skönt att alla mest garvar (och säkert tänker att de är glada att det inte är deras hund). Han är tyst rätt mycket oxå, och har rätt roligt humör ändå.

Snacka om att vi båda är rätt trötta när vi kommer hem.