Efter att ha haft några dagar då han kunnat gå uppför trappan själv har han tagit varje chans han fått. Sen inser han att han inte kan komma ner och gnyr.

Simon har velat träna honom men jag har sagt att det kommer när han är redo. Lite rädd att han ska ramla i trappan nämligen…

Idag var båda uppe och så skulle Simon gå ner och bara frågade om Raffe skulle med. Vips så ropade Simon att han gått själv nedför de två första trappstegen. Sen lossnade det och han gick resten oxå – med några kortare pauser.

Då är det alltså dörr som gäller för att vara helt säker numera för röjarn har tillgång till hela huset när han vill.

Raffe har sovit väldigt bra i sin korg bredvid vår säng. Fram till 4-5 på mornarna och när han väl vaknat då så vill han busa. Så vi har gått ner. Så märkte vi att han kissade och lekte mindre och mindre och vi kunde somna om i soffan rätt snabbt. Så i förrgår när han vaknade vid fyra och satt där och tittade på mig glatt så testade jag att ta upp honom i vår säng. Efter 5 minuters bus somnade han och sov till efter 6.

Hurra!

I morse gjorde jag samma och han sov helt ok till strax efter 6. Inte vill han följa med ner sen heller utan bara tittar på mig när jag ska gå ner. Han kan ju inte hoppa ner själv så…

Har varit lite nöjd över att Raffe inte fått några fästingar. Så igår sa Simon att han såg en brun prick under ögat och jag förklarade att det samlas lite bös där som man behöver ta bort typ varje dag. Så tittade jag lite närmare och det var ju inte alls vad jag trodde utan en fästing. En halv cm från ögat.

Jag och John teamade och försökte får bort det. Gick skitdåligt. Jag kunde knappt koncentrera mig på Robinson på kvällen utan funderade på den där fästingen. Försökte lite till. Slutade med att Raffe bet/nafsade mig konstant. Gav upp.

Idag på morgonen funderade jag och tänkte att det var lika bra att ringa djursjukhuset där vi var i måndags och fråga. De tyckte absolut att den skulle bort och hade lugnt på akuten så de föreslog att vi skulle komma dit så skulle de fixa.

Packade ihop det som behövdes och brummade dit. Raffe darrade i buren när jag skulle ta ut honom och sen var han spak ända tills vi kom hem. Inga som helst svårigheter för veterinären att ta bort fästingen då Raffe satt still som en orörlig hund. Munkorgen han hade med behövdes verkligen inte. Kostade inget! Fantastiskt service måste jag säga.

Idag var det dags för Raffe att få sin första spruta med oss. Jag och Simon (hemma idag igen) tog bilen och drog till djursjukhuset i Bagarmossen.

De var otroligt trevliga, vänliga och kunniga. Vi hade utöver sprutan även bett om hjälp med kloklippning så vi fick en genomgång.

Det är intressant att se hur otroligt spak Raffe blir i såna här nya situationer. Långt ifrån den bitiga galning han kan vara hemma.

Sen var han ganska lugn hela dagen tills det var dags för oss att kolla på Robinson, då fick han typ spunk.

Igår var Raffe rätt trött efter långhelgen. Märks att han har mycket svårare att sova länge när det är folk i huset – förståeligt. Så det är bra för honom när det är vardag och jag eller John jobbar hemifrån (dvs vi är rätt tråkiga). Igår var Simon hemma men lite sänkt och lugn så han sov på rätt bra i köket bredvid min stol där jag satt och jobbade.

Han byter dock ställning lite då och då.

Efter middagen frågade jag om barnen ville hänga med till Flaten. Tänkte att Raffe skulle få testa lite sjövatten. De var på. Joel satte på badkläder, Simon som hatar att bada i sjövatten gjorde det inte (ångrade sig senare såklart).

Fantastisk kväll och faktiskt inte iskallt i vattnet (rätt många som badade). Raffe doppade benen (plus maghåret), Simon upp till låren och stora delar av håret och Joel allt utom huvudet. Jag gick bara i med fötterna för jag fotade, bar grejer och höll allmän koll.

Sjukt härlig vår detta är.

Idag strax före lunch stod en hund utanför vårt kompostgaller på framsidan. Kände igen den som en som ibland är hos en av grannarna. Gick dit med honom (insåg när jag gick att Raffe såklart ylade som en stungen gris när jag gick – dock hörde Simon som var hemma pga feber idag och kom ner till honom). Väl hos grannen var det ingen hemma. Chattade, tog med honom tillbaka till oss. Fick inte tag på grannen så tog in honom.

Jösses vad de rusade runt. Raffe ylade och var superlycklig över en vän och vännen rusade runt och skulle upptäcka. Insåg efter en kvart att det inte lugnade ner sig och då hade jag pratat med grannen där pappan var på väg hem (hunden måste ha smitit när de gick iväg) och de sa att jag kunde släppa in honom i deras trädgård. Så det gjorde jag.

Raffe sov sen stora delar av eftermiddagen.

Det är sjuka mängder bilder jag har tagit första månaden med Raffe.

Fast det är ju otroligt roligt att fota, plus att jag vet att det som händer nu inte kommer tillbaka. Lite som med barnen där vi har fotat sjukt mycket oxå och är extremt glada för det nu när vi kan sitta och titta tillbaka och inte riktigt förstå vad som hände.

Sen är det kul att instagramma åt honom så av den anledningen oxå roligt att ta många bilder.

Raffe har haft en väldig respekt för trappan, samtidigt varit lite frustrerad när vi går upp (det är alltid någon kvar nere annars bär vi upp honom).

Jag har vid några tillfällen tränat honom genom att lägga godis på de nedre trappstegen och så har han sniffat och sniffat och sträckt sig lång som en orm för att slippa gå upp.

Idag gick jag och barnen upp och helt plötsligt hade han gått fyra steg och stod där nere och tittade. Vi hejade ivrigt på honom här uppe och John gick bakom. Raffe ser ju igenom trappstegen och gnydde lite men vågade gå ända upp och fick motta vårt jubel.

En stund senare på kvällen gjorde han om bedriften!

Det är så mycket nya saker i Raffes liv att kontot fylls på med bilder (tre per dag ibland).

1. [Film] Bus med sko
2. Vattenslangen var ju superspännande
3. [Film] Finns det en annan hund i badrummet?
4. Lek med tunnel
5. Den där hunden?
6. Sova måste man
7. Flest gosedjur vinner
8. Soffkungen
9. Kompisen Nappe
10. På promenad
11. På promenad
12. Sova är skönt
13. Familjeselfie
14. Malte var stor!
15. Dricka ute är bättre

Tidigare inlägg: 1, 2, 3, 4,