För nästan tre veckor sen besökte jag en ny naprapat för mig rygg. Han är inte ny längre. Har varit där ett antal gånger sen dess och nästan tappat hoppet.

Idag hade jag en horribel lämning (Simon och jag har kommit på att vi inte ska kramas före vi går, inte så länge iaf, för då blir han ledsen och vill verkligen inte säga hej då – tog 30 minuter idag…) för att sen ta bilen in till stan till naprapaten. Var mycket trafik såklart så fick ringa och säga att jag kom lite sent. Hittade en parkering ganska nära och när jag vände runt för att titta bakåt när jag fickparkerade kändes det en hel del i ryggen. Suck.

In på behandling och sen ut till bilen. Gjorde samma manöver och faktiskt så kändes det inget! Det var länge sen jag kände mig så här bra. Har vilat mig i form den här gången eftersom jag fick ont av övningarna. Nu känner jag mig redo att göra lite övningar så smått igen.

Kanske finns det hopp?

Som jag nämnt tidigare så är det något fiskigt med höger arm, eller skuldra mer. Häxdoktorn har inte lyckats helt med den så idag återvände jag till min sjukgymnast.

Hon tittade på mig när jag berättade och sa att jag borde kommit redan i november när jag fick ont i bröstryggen. Jo, jag vet, men man tror ju det ska gå över snabbt… Hade glömt hur “barsk” hon kan vara. Gillar!

Min hållning är anledningen till det onda och den får jag jobba på. Nu när jag har rörligheten i höften igen så orkar jag hålla ryggen rak och det blir bättre, men fisken i bröstryggen är inte direkt ny.

Hon testade laser som är nytt sen jag senast var där, tog kort via iZettel och avslutade med att tejpa min rygg. Tydligen både för att tejpen i sig är behandlande men oxå för att jag ska känna när jag fuskar med hållningen. Får se hur länge den sitter kvar.

Carin och Cia är inne på samma linje med några kotor i ryggen som inte har full rörlighet. Ska tillbaka på tisdag och har cykelförbud tills armen är bra.