Traditionen fortsätter med vår Sverigeturné, och här kommer samlingsposten. Får nog säga att Pokémon GO som lanserades i Sverige när vi var där gav ett särskilt skimmer åt semestertrippen i år.

Trippmätaren
2011: 155 mil
2012: 176 mil
2013:  141 mil
2014: 155 mil
2015: 121 mil (märks att vi inte åkt via Ed)
2016: ca 120 (gissar lite för vi glömde kolla)

Veckan i Halmstad
Torsdag: Vi packade in oss i bilen och drog söderut. I år utan takbox! Vi stannade hos faster Anna utanför Linköping och fick lunch där.
Fredag: Vi drog igång Getingetraditionen med att trotsa det mulna vädret och åka till utomhusbadet där. Efteråt drog vi till Slöinge och köpte lite glass. På kvällen kom kusinerna.
Lördag: Sämsta väderdagen men vi drog ändå till Getinge – ensamma i bassängen! Tänkte efter lunch lekland men det var för mycket folk så vi shoppade lite istället. 
Söndag: Inte helt ensamma i badet idag, men nästan. Vi bjöds på middag hos kusinerna så där hängde vi eftermiddag/kväll. 
Måndag: Vår vana trogen badade vi i Getinge på förmiddagen. På eftermiddagen kom Eric och Johannes så det spelades och lektes en del. 
Tisdag: Vi badade före lunch (med Johannes) och sen drog jag med de tre till Busfabriken. På kvällen blev det en kort strandvisit.
Onsdag: Först urnsättning och sen hemresa med middagsstopp hos Aruna och Nilushi i Linköping.

2011-1, 2011-2, 2012, 2013, 2014, 2015

Anledningen till att vi inte åkte hem förrän efter lunch var främst urnsättningen av Johns faster som dog förra sommaren. Vi lyckades tajma något för en gångs skull. Kändes skönt att få vara med, särskilt eftersom jag inte var med på mammas.

Otroligt fin kyrkogård. Jag och barnen strosade runt och tittade lite (och spanade såklart in de tre pokéstops som fanns där). En dikt lästes men jag tyckte nog att den Christer läste på mammas var finare. Den skulle jag önska om jag fick önska någon gång.

Vi stack iväg från Kvibille strax efter lunch och stannade på samma ställe som förra året för lite hopp och lek (och toabesök). Passade på att snurra till oss lite bollar på ett pokéstop dessutom.

Sen vidare till Linköping där vi hälsade på våra lankesiska vänner i deras nya hus. Vilket hus! Tre våningar och superfint verkligen. Inte utan att man blev lite avis. De bjöd på god mat och efterrätt. Barnen lekte hur bra som helst och efter typ 4 timmar insåg vi att det var dags att styra kosan norrut igen.

Sjukt fin solnedgång och häftig måne men det gör sig ju aldrig på bild tyvärr.

Strandvädret har (som vanligt) lyst med sin frånvaro så idag när solen faktiskt tittade fram lite tog vi en sväng till havet efter middagen. Alldeles lagom mycket folk. Inte så lång stund som vi var där utan alldeles lagom. Sen tog vi en pokémonrunda och skrattade lite åt och med folk vi mötte på pokémonstop.

Efter lunchen idag (badade som vanligt i Getinge före lunch men får se om det blir någon bloggpost med bilder då Johns bror var fotografen) drog jag med barnen (inklusive deras kusin Johannes) till Busfabriken. Ett favoritställe som idag när det är hyfsat väder inte var överfullt.

Simon inledde lite tveksamt men det lossnade inom 30 minuter och sen har jag fått lite tid för mig själv i en soffa med en dator. Inte alls fel utan har fått lite slösurfande avverkat men även några saker på todolistan.

Via sociala medier var det omöjligt att undvika Pokémon GO och givetvis vill en testa vad det är som “alla” verkar prata om.

Själva spelet känns rätt fånigt och nog inget jag kommer orka lägga mycket energi på. Särskilt inte att träna de små liven etc.

Däremot är fenomenet häftigt. Idag efter badet tog vi en extra liten sväng för att hitta någon mojäng (pokéstop) och där fanns det en far och en son redan. Fadern såg lite halvgenerad ut när de gick därifrån.

Vi stannade vid kyrkan i Getinge för ytterligare en mojäng som ovan. Sen kyrkan i Kvibille där ännu ett pokéstop fanns och där var vi minsann inte ensamma. Två personer satt på trappan och runt kyrkan fanns ytterligare 5-8 personer. Alla tittar lite på varandra och skrattar/ler lite generat. Älskart!

Får se hur länge vi orkar spela själva men det är som sagt väldigt intressant med fenomenet!

Idag måndag var det mer folk i bassängen pga simskola men vi hittade bra yta på det djupa där Simon vågade hoppa från kanten och simma både under och över ytan. Så ville Joel hoppa från trampolinen (1:an) igen och vi simmade till den delen det är 3,5 meter djupt. Simon var skeptisk men vågade till slut hoppa från kanten och ganska snart började han snegla på 1:an.

Vi föreslog att han skulle gå dit och kolla bara, så han skulle veta hur det såg ut. Andra vändan dit bestämde han sig och hoppade utan större fundering. Sen hoppade han ett antal gånger, och Joel testade 3:an två gånger även idag.

Härligt att se hur de testar och leker och utmanar sig själva samtidigt som de är förståndiga och inte bara hoppar utan eftertanke.

Vi har nu gjort det till en tradition att åka och bada före lunch. Inget regn idag och ibland såg man solen men det var mest regnmoln här och där. Idag var vi inte själva men det var långt ifrån trängsel i bassängen. John cyklade både dit och hem.

Det märks snabbt med framsteg i vattnet. Idag ville Joel simma till trampolinerna med John (jag och Simon lekte med boll) och vips hade han hoppat från 1:an. Han gjorde det några gånger och sen började han kasta lystna blickar på 3:an. Efter att ha varit uppe och vänt några gånger så slog han till slut till och hoppade.

Igår regnade det typ hela dagen. Inte så mycket utan mestadels endast duggade men ändå. Vi bestämde oss ändå för att åka och bada i Getinge. Vi var helt ensamma och 26 grader i vattnet. Inte alls fel.

Efter lunch tänkte vi lekland men efter att ha kikat in på Busfabriken så ville inte barnen utan vi åkte till Eurostop och hittade några byxor till barnen, sen handlade vi tårta till efterrätt som alla slukade på kvällen.

På väg i bilen idag och vill höll 100km/h.

– Susanne, om vi hade hållit exakt den här farten hela vägen från Stockholm och hit, säger Simon.
– Ja, svarar jag.
– Då hade det tagit 5 timmar att åka hit för det är ju 50 mil hit och med den här farten kör vi 10 mil på en timme, förklarar Simon.

Killen har koll.