Sue | 2010-08-27, 12:36
På första IKEA-besöket i somras köpte vi en stor stol till Simon, liknande den Joel har sen 1,5 år tillbaka. Simon hade nämligen blivit lite intresserad av Joels men vi var tveksamma till att sätta honom på den eftersom han fortfarande var väldigt rörlig.
John monterade den iaf för att ha det gjort. Simon var extremt tydlig (som alltid) med vad han ville så han fick testa. I början nojade vi en del men faktum är att han har suttit väldigt bra på den i en månads tid nu och inte ramlat ner. Gäller bara att vara lite vaksam på när han ätit klart och vill ner.
Nu ställer vi nog vår antilop i föreningslokalen.
Sue | 2010-08-27, 10:28
I natt vid 2 ropade Joel och jag gick in. Han ville ha lite sällis så jag la mig brevid honom tills han somnade. Väl tillbaka i sängen började Simon. John hanterade honom. Gick inte, han ville inte somna om. Han fick komma upp i vår säng. Fick en banan och lite vatten.
Han försökte somna, men när han andades så lät det lite snorigt i näsan så han fokuserade på det istället. Vaknade till och ville leka tända-släcka-lampan. Sen ville han leka koja under täcket. Vid fyra-tiden somnade han till slut i sin egen säng. zzz…
Innan jag somnade hann jag tänka att han nog tar sovmorgon. Icke. Fem över sex gav jag upp och tog upp honom i sängen. Snorproduceringen hade börjat. Klart att man inte kan sova då!
Kollade tempen – ingen feber. Således fick han gå till dagis. Nu får vi se hur det går. Han blev jätteledsen när jag skulle gå…
(vi har redan börjat deala om vabben nästa vecka)
Sue | 2010-08-26, 15:34
Tog med en hög saker till grovsoporna på väg till dagis, trots duggregn. Sa till en av Joels pedagoger att han tycker det är jätteroligt att vara med de stora barnen. Hon sa att Joel är så otroligt glad och hjälpsam och mycket omtyckt. Kul att höra!
Sen gick jag in till Simon och förväntade mig att det skulle ha varit lite jobbigt. Men icke, där satt en skrattande Simon och pedagogerna sa att det gått jättebra. Några tårar när jag gick men sen hade han ätit som en häst, ropat lite på mig när han skulle somna men lite klapp på magen av Marie så hade han somnat, och lekt massor.
Skönt! Vi firade med glassbilen (efter världens snabbaste bajsblöjebyte).
Sue | 2010-08-26, 10:07
Eftersom Simon inte hade feber igår var det dagis som gällde idag. Bökade på regnställ och gav oss iväg.
Joel cyklade in på sin springcykel, baxade den på plats så att jag kunde låsa och ta hjälmen. Sen var han borta med vinden. Skönt att det är så lätt med honom. Han hittade snabbt nya Henrik – som är den extraresurs storbarn ska ha hela hösten.
Jag la in lite extra kläder och skor och sen satte jag Simon i sandlådan och lekte fint. Av Joel, som helt plötsligt dök upp, fick jag massa kramar och pussar. När jag sa hej då till Simon så började han gråta. En av vikarierna satt brevid honom så det var bara för mig att vinka och säga hej då.
Vilken konstig känsla att gå iväg från dagis utan barn…
Sue | 2010-08-25, 12:47
Egentligen skulle detta ha varit en fixardag (båda barnen på dagis och jag föräldraledig men i beredskap för dagisinskolningen). Men Simon fick ju hämtas vid lunch igår pga feber och en feberfri dag är det som gäller före de ska tillbaka till dagis.
Alltså är jag och Simon hemma idag. Han var enormt trött på förmiddagen så det blev en tidig lunch och sen slocknade han på nolltid. Han har senaste tiden sovit säkert två timmar på dagen och ibland tre så jag hoppades hinna fixa lite saker då.
Efter 1 timme och en kvart vaknar han. Försöker få honom att somna om eftersom han verkar trött, men icke.
Då slår det mig. Så var det ju hela vintern. När jag är hemma med honom sover han av okänd anledning nästan alltid mindre än normalt. Hade glömt det.
John | 2010-08-24, 13:38
Strax före lunch ringde det i telefonen och när jag såg att det var dagis trodde jag genast att det var Simon som bökar. Det visade sig mycket riktigt vara Simon de ringde om, men för att han hade lite feber. De hade varit på promenad och väl tillbaka var han helt orkeslös, och termometern hade visat strax över 37 grader. Bara för mig att åka dit och hämta hem honom.
Väl där satt jag med när de åt soppa och pannkakor. Simon lät sig väl smaka men höll låg profil. När vi kommit hem somnade han på två sekunder.
John | 2010-08-24, 9:36
Det hade tydligen gått helt friktionsfritt för Simon på dagis igår. Han hade varit glad och nöjd, ätit bra och sovit som en stock.
Även idag gick lämningen hyfsat, men Simon började gråta när jag skulle gå. Kanske har han börjat förstå vad det är som händer. Tror iofs att det var tillfälligt, men vi får se om de hör av sig under dagen…
John | 2010-08-23, 11:48
Idag var det första gången Simon lämnades på dagis efter en veckas inskolning.
Joel försvann iväg på en trehjuling direkt när vi kom dit, så där var det inte direkt något problem, men Simon verkade känna på sig att det var något på gång och blev allt pappigare under det att jag förberedde avfärd. Jag vinkade och sa hejdå och med en pedagog i handen verkade han dock finna sig i att ledas ner mot sandlådan i stället.
Under dagen ska jag hålla mig hemma som “stand-by” om han skulle bli alltför otröstlig.
Sue | 2010-08-21, 21:57
Idag när vi efter kvällis lekte lite extra i vardagsrummet så klättrade Simon upp i soffan och satte sig tillrätta och med bestämd röst säger han.
Bompa!
Vi tittade på varandra, och han sa det igen. Han ville titta på Bolibompa. Det hjälpte föga att vi förklarade att klockan var efter 7…
Sue | 2010-08-20, 23:17
Simons ordförråd bara blir större och större. Jag inser att vi inte riktigt hänger med. Idag på dagis när han var ledsen så kom han fram till mig och sa “bäja, bäja” och jag inser att han vill att jag ska bära honom.
Eftersom Joel var sen med orden och hade mycket ljud istället så märker jag att jag inte alls är beredd på alla ord utan hela tiden blir förvånad. Fast på ett bra sätt. Kommunikation är roligt!