Simon vill som sagt oftare och oftare äta själv och i helgen provade vi även att ta bort brickan som sitter på barnstolen. Det blir lite mer kladd på vårt bord och definitivt lite mer att flytta undan så att hans bläckfiskarmar inte får tag i det.
Men han vill och då ska han åtminstone få testa. Här dissade han skeden och gick direkt på skålen istället (som inte hade så mycket i sig dock).
Senaste tiden har Simon börjat vilja ta skeden och äta själv. Det går sådär kan man säga. Lite får han i sig men det blir väldigt kladdigt. Men så länge han gillar det är det bara att köra på. Belöningen blir ju att han äter själv på riktigt!
Idag trotsade vi slasket och gav oss iväg på en promenad. Vi hade ett tydligt mål, nämligen att titta in hos en kollega som just precis flyttat in i nybyggda kedjehus en bit bort.
Simon somnade i vagnen och Joel satt i pulkan och blev tröttare och tröttare. Väl framme så fick Simon sova kvar i vagnen ett tag och Joel hittade genast ett bilgarage att leka med så han piggnade till.
Oj vad fint det var! Härligt ytor, fina färger och ljust, och nytt. Vi hann med en snabb fika före Joel blev mer och mer frustrerad i sin lek vilket signalerade lunch och sovning. Så vi packade snabbt på oss kläderna med assistens av Anna och hann ganska precis en buss som stannar nästan hemma hos oss. Joel fick trycka på plingknappen och hans dag var gjord. Båda barnen var extremt lättsomnade efter lunchen.
Våren verkar vara i antågande och jag sitter i ett tyst hus. För första gången på flera dagar så sover Joel och Simon samtidigt. Jag sitter i soffan och njuter efter dagens mysigaste stund – läsning i sängen. Efter läsningen råkade jag oxå somna en stund så nu har jag druckit lite kaffe.
Att huset dessutom är städat och de mesta fortfarande undanröjt höjer känslan mycket!
Sen kommer dagens näst bästa stund – nyvakna knoddar 🙂
Idag var det dags för Simons 10-månaderskontroll. Lite stressigt blev det att komma iväg och vi kom dit 5 minuter sent. Efter ett tag tittade BVC-tanten in och sa förvånat att vi var där tidigt… Jaja, allt är relativt.
Invägningen slutade på 11,090 kg och mätbänken visade 76 cm.
BVC-tanten frågade i vanlig ordning hur länge Simon ammats och jag sa (som vanligt) 6 månader.
Jaså, i mina papper står det 8 månader…
sa hon. Jag vidhöll att det var 6 månader varvid hon sa “Jaha ja” utan att ändra något i journalen… Jag var inte 100% säker så jag lät det vara, men nu när jag kollar läser posten från 8-månaderskontrollen ser jag att det var problem att nå fram redan där. De kanske får anslag baserat på hur många månader barnen ammas? Funderar på att ringa dit och be henne ändra.
Sen kom doktorn in. Lyste lite med en lampa, lyssnade lite med sitt stetoskop o sen var det klart. Nästa gång blir det spruta.
Härom kvällen plockade John och Joel fram bilbanan. Simon höll på med annat men så fort han hörde ljudet från bilarna kom han krypande och John fick lägga sig i vägen för att hindra Simon från att ta bilarna. Det går inte att ta miste på glädjen i Simons tjut.
Inte ville Simon somna när vi hämtat Joel på dagis. Han ställde sig upp i sängen (lutad mot mig) och gjorde pruttljud istället.
Så vi gick ner och tittade på Byggare Bob med Joel istället. Helt plötsligt hör jag hur Simon snarkar. Vilken mysfaktor! Joel fick snällt stå ut med fler avsnitt av Byggare Bob 🙂
Simon lever i himmelriket när Joel är på dagis. Joel plockar fram massa spännande saker varje dag som sen Simon får en chans att titta på och undersöka.
Det gäller dock att vara med som förälder för man vet aldrig vad Joel har haft framme. Idag har jag lyckats plocka bort lite småsaker från IKEAs Bygga och nu senast var det en hög med tuschpennor som fanns lämpligt tillhands (enligt Simon inte mig).