När vi kom hem från dagens lämning så fikade vi och småpratade lite. Kom in på att alla ibland gör fel. Mamma gör fel ibland, pappa gör fel ibland. Precis som Joel och Simon oxå gör fel ibland. Det är helt ok att göra fel.

– “Inger och Ginger gör inte fel. De är jättebra!”, kontrar Joel med.

Inger och Ginger är två av hans pedagoger på förskolan 🙂

Eftersom Joel hade ont i örat igår och även hade feber så fick han inte vara på dagis idag. Jag brottades lite med mig själv om Simon skulle gå eller inte men kom fram till att det kunde vara mysigt med en dag hemma med Joel bara – både för han och för mig.

Så vi klädde på oss som vanligt och jag var tydlig med till Joel att han skulle följa med hem igen. Han ville dock gå till dagis… Väl framme så sög sig Simon fast som en igel vid mig och Joel sprang glatt iväg. Fick lirka lite med Simon och sen övertyga Joel om att det kanske kunde vara lite roligt hemma utan en pillande bror. Till slut följde han med.

Misstänkte när jag såg testet att jag inte skulle få så hög poäng. Så jag blev ganska förvånad av resultatet, särskilt med tanke på hur jag inte kunde så många svar…

Du hade 7 av 12 rätt.

Hur mycket kan du?

Idag var det dax för 3-årskontroll för Joel på bvc. 15:15 skulle vi vara där och vi var där i tid och fick faktiskt inte alls vänta länge den här gången. Joel vägde 17,9 kg med kläder på och hade precis passerat 1 meter.

Sen var det dax för Joel att sitta ner vid ett litet barnbord för att titta på bilder som Carina visade. Joel tyckte dock bättre om en barnpall och ville absolut sitta på den vid hennes skrivbord. Hon var flexibel och gick med på hans förslag. Joel fick titta på bilden och säga vad det var (tex bil, mössa, äpple) och sen svara på en fråga om vad man gjorde med saken. Joel hade inga problem att svara men det var svårare för Carina att förstå.

Jag förklarade att Joels uttal är sådär och hon föreslog att hon skulle skicka en remiss till en jättebra logoped här i Skarpnäck. Kanonbra idé tyckte jag och har själv tänkt tanken ibland men trott att det var svårare.

Simon var givetvis med och inte ville han sitta still och leka med något när det fanns så många dörrar att leka med.

Var ett riktigt lyft nu när det inte diskuterades amning längre 🙂

Denna vecka har vi revision på jobbet och mitt under genomgången av ledningen så ringer min privata telefon (ljudlös) och det var dagis. Joel hade vaknat på vilan av att han hade ont i örat och sen inte varit sig själv. Jag fick lämna mötet och åka till dagis och hämta en timme tidigare än tänkt. Joel var väldigt spak och ville inte åka springcykel hem utan satt i vagnen med Simon i knät.

Väl hemma fikade vi lite och han har inte en gång klagat på ont i örat. Men det syns på honom att det är något på gång i kroppen så imorgon blir det VAB med Joel för min del.

Säg den lycka som varar. Senaste tiden har jag fått tillbaka de små nässelutslagen på skuldrorna. Suck! Inte har jag ätit någon kardemumma så det måste vara något mer jag inte tål.

Har en teori om att det är träningen som har fått ur det från mitt system och nu när jag varit förkyld två vändor tätt inpå så kommer det tillbaka. Får hoppas jag kan hålla mig frisk nu så jag kan se om den stämmer.

Har en annan teori om att det är någon slags tillsats och kanske är det faktiskt så att jag ätit och druckit fler saker med sånt i senaste tiden. Nu blir det fokus på att bli av med dem igen för klåda är ingen höjdare!

Idag när jag lagade mat och sa till Joel att vi skulle ha “en kruka dill” i såsen, trodde han att vi skulle lägga i en krokodil.

Tre peppade Cambioaner blev det som stack ut på lunchen. Vi hade turen på vår sida för det hade slutat regna. Vi joggade ner förbi Eriksdalsbadet och hittade en bra gräsplätt där vi ställde oss. Körde lite lättare uppvärmning där vi gick igenom dagens övningar (burpee, pushup, situp, squat).

Av en crosskompis så hade jag fått tips om att ladda ner mp3-filer med ljud för att kunna köra en WOD med Tabata. Kort kan man säga 20 sek träna, 10 sekunder vila gånger fyra per övning. Fördelen med den här typen är att man kör sitt eget tempo men vi slutar ändå samtidigt.

Det var ganska blött i gräset men Åsa och Per höll god min och jag tror att båda tyckte att det var tillräckligt jobbigt för att hinna träna på lunchen. Stack iväg 12:05 och var tillbaka 12:45 – det går alltså att byta om, träna, duscha och klämma i sig mat på en timme, även om det är skönare att ha lite mer tid på sig givetvis.

För någon vecka sen kläcktes idén på en fika att vi skulle köra crossfit på lunchen. Sagt och gjort. Jag mejlade ut till kontoret och frågade vilka som ville haka på, de som svarade fick sen en inbjudan till lunchen idag. Ett första testpass.

Igår var det cross på Flex så jag hängde mina byxor på tork, brevid högen med kläder jag skulle packa ner. När står i rulltrappan på väg ner till t-banan så slår det mig att jag inte har något minne av att jag packade ner byxorna före frukost. Visst var det så, byxorna hänger kvar hemma.

Orkade givetvis inte vända hem, men brottades med det eftersom jag har möte 10-12 och således inte heller kan köpa några före. Som tur är ska Per vara med och han är inte riktigt lika morgontidig – dock smalare än mig – så han fick sms-fråga om han kunde låna ut byxor.

Nu har jag ett par byxor på rummet som bör passa. Nu behöver det bara sluta regna så att vi kan vara ute som tänkt. Mobilen är dessutom laddad med ljudeffekter! 3-2-1-go!!

Igår när jag skulle hjälpa Joel sätta på sig kläder så frågade jag vilka byxor han ville ha. Han ville absolut inte ha de bamsebyxor som han älskade förra veckan utan traktorbyxor. Till saker hör att vi inte har några traktorbyxor.

Joel blev helt förtvivlad och grät stora floder. Jag försökte trösta och säga att vi kan fixa traktorbyxor och efter en ganska lång stund så lugnade han sig och bamsebyxorna var okej.

Intressant hur barn är 🙂