Det är intressant att läsa tillbaka kring sovvanor hösten 2020 – dvs för två år sen.

Jag gick ju insomnibehandling i våras och kände väl inte superresultat direkt men har fortsatt vara medveten om mina vanor. Började med koffeinfritt kaffe men märkte inte någon skillnad, och just eftersom jag inte gjorde det så har jag fortsatt att mestadels ha det. Kör lite vanligt ibland (särskilt på jobbet).

Men faktum är att jag de senaste veckor flera dagar faktiskt vaknat av klockan, inte av mig själv. Har känt mig riktigt utvilad. Det är verkligen inte varje morgon men klart oftare. Mycket nöjd.

I övrigt så sover jag och Simon nere lite nu och då. Ibland veckodagar, ibland helg. Lite oklart vad som får Simon att välja men jag följer hans önskan.

Raffe har sen ett bra tag haft en bädd i vår säng men nu har jag börjat få honom att ibland ligga nära och sova. Mysigt! Han följer mig. Sover jag nere, gör han det. Sover jag uppe, gör han det.

Joel är den som nattugglar mest men går ändå upp 6.30 på skoldagar. Inget av barnen läser längre. Jag högläser för Simon en hel del kvällar men inte alla. Någon gång mellan 21.45 och 22.45 lägger vi icke nattugglor oss.

Jag och John går upp mellan 5.30 och 6.30 oftast. Lite beroende på väder och ljus. Simon försöker vi väcka så han är uppe vid 8 men det är inte alltid det lyckas. Mycket svårväckt.