Helt plötsligt dök det upp en helt fantastisk gård på Hemnet, Magnehult. Alldeles för dyr men verkligen wow! Två timmar bort, och visning en lördag när alla kunde så vi bokade in oss. Kollade med bank att vi skulle kunna få låna, och sen drömde jag på. Det ger verkligen mycket att ha ett specifikt objekt att drömma om. Det är olika känslor/reaktioner man får undersöka och se varifrån de kommer.

Vi lyckades få upp familjen i lagom tid för att komma iväg. Joel och Simon turades om att köra så jag och John slapp. Lyxigt! Vi tog lite olika vägar dit och hem för att spana på naturen.

Platsen var verkligen helt otrolig. Tystnaden. Vi hade köpt fika på vägen och intog den på bryggan i sjön på tomten. Bara det.

Det var hyfsat många på visningen. Det var inte vanlig budgivning utan anbud och personligt brev. Om de gillade flera så skulle det sen bli budgivning mellan dem. Så priset var inte det viktigaste vilket eventuellt skulle kunna ge oss en chans att slippa budgivning vilket var otänkbart med tanke på det höga utropsprise.

Raffe älskade det, nyfiken och samtidigt skeptisk till olika byggnader vi gick in i (jordkällare, verkstad, garage, lada etc). Plus människor att skälla på såklart.

Aningens felberäkning kring vädret för vi borde haft mycket varmare kläder på oss. Vi var där i typ två timmar och hann dregla över ån att paddla i, maskiner att använda och köra (traktorer, sågverk etc), spana på fåren, lyssna på tystnaden och massa annat.

Vi köpte pizza i Rejmyre och intog den i bilen (pga Raffe) – mycket goda! Snackade om platsen och våra intryck på vägen hem. Skulle vi kunna bo där?

I ett par dagar snackade vi till och från och funderade. Sen kom vi fram till ett beslut. Inte platsen för oss. Aningens smärtsamt – särskilt nu när jag kollar på bilderna igen en vecka senare då allt landat lite mer.

Varför?

1. Tveksamt internet. Fiber uteslutet (kostnad på 400 000 sek att ansluta sig sa mäklaren som kollat upp) och vi behöver verkligen kunna vara två som samtidigt har videomöten annars kan vi inte jobba på distans.
2. För dyrt. Inte ens när vi säljer detta skulle vi bli lånefria vilket varit ett långsiktigt mål.
3. Ladans tak. Stor lada med eternittak. Funkar så länge taket är helt men går plattorna söder kommer asbest ut. Inget man vill ha och väldigt kostsamt att sanera (mäklare sa att många lägger plåttak ovanpå men nja oron skulle finnas där).
4. Litet hus och inga andra bostadshus utan verkstäder och vi vill ju ha en plats man kan dela med fler. Absolut att man kan bygga men inte när pengarna är slut.

Känns som bra punkter och precis så vi behöver göra för att inse att det är rätt beslut. Vi kommer säkerligen inte att hitta en lika bra plats med så mycket mark och så bra förutsättningar men så får det vara.