Sue | 2011-02-13, 23:10
Vilken fin bok! Ryggen i tyg känns så rätt och jag vill givetvis ha alla böckerna i serien i bokhyllan. Böcker man kan plocka fram och bläddra i när som helst.
Det blandas med sagor och visor vilket är perfekt när man läser med barnen tycker jag.
Fullkomligt älskar Beskows bilder. Det är dessutom sån grym nostalgi att man bara vill sitta och titta på bilderna istället för att läsa.
Vi har läst lite granna i den, men ännu inte någon fullständig succé – finns ju inga fordon eller dinosaurier i den. Jag tror dock att det är en bok vi kommer fortsätta plocka fram då och då, under en ganska lång period.
Kanske är det en bok för oss vuxna och inte för barnen?
Sue | 2011-02-13, 16:51
Oj vilken succébok! Har haft den någon vecka och jag tror inte det gått en dag utan att något av barnen har läst eller vi har läst för dem i den. Precis som den andra boken vi har som hon har ritat så finns det massa olika sätt att läsa boken på.
I den här finns det dock ingen röd tråd (om man bortser från att det handlar om dinosaourier då) eller historia. Istället är det mer en faktabok för barn. En faktasida för varje “grupp”, hur de är släkt med nu levande varelser, hur de dog ut, var de levde (Joel lärde sig snabbt peka ut var vi bor på kartan), hur de såg ut, hur stora de var – och kanske favoritsidan; vad de skulle gjort om de levde idag.
Givetvis gillar de sidan med fossil, kanske mest för att det står dinosauriebajskorvsten. Redan efter en läsning av just den sidan så började Simon säga bajs så fort vi kom dit igen. Roligt är det dessutom att känna igen dem från dinosaurietåget, vilket även barnen gör, såklart.
Helt enkelt en väldigt bra introduktion till dinosaurievärlden. Dinosaurier är hett hemma hos oss just nu!
Sue | 2011-02-10, 20:08
Roligt lärande med flikar. Vi fick den här samtidigt som den nästan likadana boken om Dinosaurier. Först var det bara en andra som gällde i princip men nu springer Simon runt med den här oxå. Han gillar särskilt krokodilen.
Kul att man kan räkna på varje flik.
Precis som den andra så gillar jag formerna på den. Blir lixom glad när man ser de olika djuren kika fram på flikarna. Tror barnen kommer gilla den här länge!
Sue | 2011-02-08, 21:34
Konsten att få ut mer av sina pengar. En bok de flesta borde läsa, oavsett ålder och livssituation. Den är lättläst och man får många konkreta tips. Vek faktiskt sidorna på vissa ställen för att lätt kunna hitta tillbaka till de tips jag vill ta till mig.
Ta kontrollen över dina pengar, helt enkelt, är grundbudskapet. Att man faktiskt kan bestämma lite själv oavsett förutsättningar. Det gäller bara att fokusera och göra medvetna val. För det är faktiskt val man gör. Vill man köpa dyr bil, så kanske man inte kan åka utomlands varje år. Har man dyr bostad kanske man inte kan ha sommarstuga. Köper man tv-spel kanske man inte kan köpa en ny tv. Hela tiden olika val.
Många av tipsen i boken har vi redan tagit till oss via andra kanaler men det är aldrig del med en påminnelse. Ska nog se över lite saker i vår ekonomi inom en nära framtid. Kanske även se över pensionsparandet?
Det jag, eller snarare vi, oxå borde göra är att fundera på livsmål. Vill vi bo här resten av livet eller vad är tanken? Vill vi ha sommarstuga? Vet man vad målet är kan man lättare göra valen som gör att man faktiskt når sina mål.
Sue | 2011-02-01, 22:07
Har för mig att jag läst/hört att det är från och med denna bok som det börjar på riktigt. Att det blir riktigt bra. Tyvärr tar det över 200 sidor för mig att komma in i boken, bara för att det på slutet ska återgå till de historiska återblickarna och jag tappar fokus igen.
Trots det gillar jag boken, men mycket för att man får komma Harry nära igen och hans historia går vidare. Givetvis kommer jag att läsa nästa bok för det finns en oavslutad historia i boken. Plus att jag inte kan tänka mig att nästa bok oxå har ett sånt brett persongalleri 60 år bakåt i tiden.
Kanske är det oxå för att jag läst den på kvällarna, ganska lite varje gång och inte varje kväll. Jag har helt enkelt inte kommit ihåg vem som var vem och vem som gjort vad.
Allt detta till trots så satt jag och fingrade på beställningsknappen på adlibris.se på nästa del. Fast jag kom fram till att jag måste läsa lite andra böcker från min “att-läsa-hög” före nästa beställning…
Sue | 2011-01-28, 20:55
en skakande svensk historia. Efter några sidor funderar jag allvarligt på att sluta läsa. Vet inte om jag klarar av allt det hemska som står i boken. Hade jag haft någon dotter hade jag garanterat slutat läsa. Det har hänt, i verkligheten och den får verkligen magen att vända sig ut och in.
En bit in i boken vänjer man sig nästan men blir så ledsen inombords över att det händer sånt här. Vad är det för män?
Så svårt att vara förälder i en sån situation. I slutet skriver Tessan faktiskt tips om hur man kan agera. Såna tips borde skickas ut till alla föräldrar. Gå på din magkänsla, tror du att något är fel så är det troligen det. Visa att du finns där oavsett.
En pyskolog skriver dessutom att många föräldrar glömmer bort att ändra sitt beteende när barnen växer upp och fortsätter på ungefär samma vårdande och skyddande sätt som när de är små. Häng med i utveckligen helt enkelt!
Nu vill jag läsa en mysig bok!
Sue | 2011-01-20, 7:35
När Joel fick syn på den så ville han genast titta i den. Sen satt han en bra stund och bläddrade. Mumlade rätt mycket och pekade på de lite halvläskiga maskinerna i boken. När han gått igenom den två gånger frågade jag om han vill att jag skulle läsa den för honom. Självklart!
Läste den två gånger, och andra gången var Simon med. Sen satt Simon och bläddrade. Båda tycker nog att den är lite läskig när maskinerna kommer och det förstår jag för de har verkligen lyckats rita dem så man förstår att de inte är vänligt sinnade.
På kvällen ville Joel att jag skulle läsa igen. När jag läst den två gånger så fick det räcka tyckte jag (skulle träna) men han hade kvar boken och tittade i den själv.
Så här intresserade av en ny bok har jag aldrig sett barnen men de fullkomligt slukade den. Givetvis är det maskinernas förtjänst även om de gillar barbafamiljen. Tror vi kommer att ha mycket glädje av den här boken framöver!
Sue | 2011-01-18, 20:15
Roligt lärande med flikar. Oj, den här blev riktigt poppis hos oss eftersom den dök upp ungefär samtidigt som vi hittade Dinosaurietåget på svtplay.
Gillar att man frångår fyrkantstänket och gör den lite roligare. Dinosaurierna som kikar fram kommer från olika sidor.
Varje sida har lite fakta och sen en kort dialog. Har lite svårt att blanda läsningen så oftast blir det faktadelen faktiskt. Flera av dem jämför storleken med fordon – mycket uppskattat hos oss vill jag lova.
Såna här små böcker är tacksamma när man har barn i olika åldrar eftersom de tål nästan hur mycket som helst (kanske inte något längre bad…).
Sue | 2011-01-14, 23:43
Första gången var boken väldigt svår att läsa. Man fick göra ett ljud som stod i boken och först på nästa sida såg man vad det var. Roligt men svårt. Sen har det känts så flera gånger när man inte läst boken på ett tag.
Låter man barnen oxå göra ljuden så blir det roligare. Bilderna är fina och det finns alltid något att titta på. Simon fastnar och pekar på flera saker.
Det är ingen jättefavoritbok men så handlar den ju inte heller om fordon eller krokodiler.
Sue | 2011-01-14, 18:30
Tänkte länge skippa den men nu finns den i pocket så jag tänkte det var lika bra att läsa den. Gunilla Bergensten heter hon som skrivit och hon har skrivit några andra böcker, men jag tror inte jag kommer läsa dem.
Jag blir nämligen mest provocerad av boken. Visst känner jag igen mig i vissa saker, men sättet hon vill lösa det på, sättet hon agerar. Nä, det är väldigt långt ifrån mig.
Jag stör mig enormt på bilden hon målar upp av män och jag tror att det är här en av anledningarna till att vi inte kommer längre inom jämställdheten. Vi kvinnor är inte beredda att släppa hemmet, och låta någon annan göra det på sitt sätt. Att tjata, påminna etc är inte att låta någon annan ta ansvar.
Lika svårt har jag att tro på att bara låta det bero vem som ska ansvara för olika saker inom familjelogistiken. Hur många projekt klarar sig utan projektledare, eller med två stycken där ansvarsområden inte klargjorts?
Nä, jag tror på tydlig fördelning av det som måste göras och givetvis att båda är med på det! Ju äldre barnen blir desto mer tycker jag (nu iaf) att man bör involvera dem (= träna dem för framtiden). För oss funkar det iaf så länge man inte glömmer bort, och faktiskt räknar in tiden kvinnan (oftast är det ju kvinnan) lägger på att tänka på och planera saker.
Många verkar känns igen sig mycket i boken men hittade en recension som tilltalar mig (inkl kommentarer). Jaja, hett ämne är det iaf och även jag går igång på det 🙂 Så läs boken och reagera du oxå!!