Tills idag har Joel varit helt nöjd med att få en sked när vi matat honom. Idag sträckte han sig efter den fina fisktallriken tills han fick den. För att undvika total nerkladdning så flyttade jag över maten till en skål och sköljde av tallriken. Det funkade i drygt fem minuter för sen ville Joel ha skålen (fisktallriken förpassades till golvet och var inte intressant längre). Han fick de sista skedarna mat och sen skålen. Jag tog tallriken och gav honom lite katrinplommonpuré. Han verkar ha ärvt sina föräldrars envishet…

Nästa gång blir det nog bara blöja på Joel och så får han kladda. Man kan ju sanera köket efteråt 😛

Helt plötsligt är det som att det lossnat. Joel gapar villigt när vi matar, även om första tuggan alltid resulterar i en mycket skeptisk min. Bäst blir det om han får dricka vatten ur sin pipmugg till maten.

Banan är en favorit som mellanmål och gröt oxå, men allra bäst är nog katrinplommonpurén som han får till efterrätt vid lunchen. Själva lunchen är oftast burkmat – till veckan ska det kokas riktig mat tror Sue.

Att flytta till eget rum och egen säng var ett bra drag. Inatt var han vaken och åt vid 1 och sen först efter kl 6! Däremellan var vi bara inne och tittade till honom några få gånger, men han sussade så sött så.

Sue på Ki-balans:

Hmm… en övning då vi ligger ner, undras om någon märker att jag vilar ögonen lite och skippar övningen?

Sue på väg från toa:

Hmm… jag har släckt men det låter fortfarande? Ah, jag glömde stänga av vattenkranen!

Nattpassen börjar ge sig till känna nu. Tidigare har jag tyckt att det varit helt ok, men efter jul och nyår då knodden helt plötsligt ville äta varannan timme under natten så har det inte blivit så många sammanhängande timmar sömn.

Det som började så bra med välling på kvällen upphörde efter två kvällar och nu vill Joel knappt ta en enda klunk. Han sover dock bra i sitt rum i sin säng även om han vill äta minst två gånger på natten.

Idag var jag bara tvungen att testa hur ångkokningsfunktionen i mikron funkade och det visade sig vara busenkelt. Man hällde lite vatten i en del, la det som skulle kokas (i det här fallet broccoli) i en annan, la på ett lock och valde sen ångkokningsfunktion och vilken typ av sak och sen vikt. Vips så ställde den in tiden och man behövde bara trycka på start. Blev riktigt bra. Är underbart med ett nytt kök!

Kokade ganska mycket så jag testade att göra lite puré till Joel av det. Får se om han vill ha det imorgon.

Eftersom vi nu är stolta innehavare av en Ekolåda så måste vi ju nyttja innehållet. Det kom med några recept, bla på en soppa med rotpersilja. Givet tyckte vi och skalade, stekte, kokte och mixade, för att till sist äta. Jag gillade den skarpt, medans John var lite mer tveksam och inte lyckades äta upp allt i sin skål.

Joel fick smaka på lite mosade ekologiska morötter. Gillades betydligt bättre än potatis som nästan fick honom att kräkas.

Vi började ju med smakportioner för några veckor sen och har sen dess ihärdigt matat på med lite gröt nästan varje dag.

Sakta men säkert har Joel börjat förstå tekniken, men det har inte varit lätt. Fortfarande hamnar dock inte allt i magen…

Bebisar ska ju helst inte få i sig så mycket konstigheter och då är majskrokar ett ypperligt alternativ till kex. De innehåller bara majs, inget salt eller socker, inga konserveringsmedel eller färgämnen. Så när vi äter middag så får Joel gnaga på majskrokar numera.

Första provsmakningen tyckte han var lite läskig men efter ett par försök så ler och smaskar han på när en krok hålls framför honom. Oklart dock om något når magen eller om allt hamnar utanför.

Idag fick Joel gröt för första gången. Vi var lite oroliga för att det skulle ta tid för honom att vänja sig vid annat än bröstmjölk, vilket skulle visa sig vara helt obefogat. Vi gav honom bara två skedar eftersom man inte skulle ge honom mer första gången. Dessa satte han glupskt i sig och blev sedan sur när han inte fick mer.

Eftersom det är så mycket snack om ekologiskt odlad mat så har vi bestämt oss för att försöka köra med Hipp så mycket det går, om det nu bara inte är något dåligt med dem som vi (ännu) inte känner till…