Simon har blivit nappgalen. Han vill inte bara ha en napp i munnen utan gärna minst två i sina händer oxå. Idag när jag duschade efter träningen så höll Simon mig sällskap och lekte med toasitsen, fällde upp och ner. Så spolade han ibland.

Helt plötsligt lägger han av ett illvrål och ropar, “Min napp!”. Jag tittar runt toaletten för han brukar låta så ibland när han tappar en napp. Men nu står han och tittar i toaletten. Jag tittar ner men ser inget, och då inser jag. Han har spolat ner nappen.

Jag frågar om så är fallet och han nickar med tårfyllda ögon. Helt otröstlig under en lång tid efteråt. Som tur är hade vi några extra nya nappar som vi kunde koka och ge honom som plåster på såren.

Misstänker att han inte kommer stoppa mer saker i toaletten…

John har ju fixat med lampan på toa uppe och som en följd av detta har vi en tyst lampa. Har säkert noterat att den förra lät, men inte tänkt så mycket på det.

Nu däremot, nu tänker jag på det varje gång jag går in och tänder.

Det är tyst!

Idag styrde jag kosan till Älvsjömässan och den pågående Syfestivalen. Var där precis när de öppnade men var inte direkt ensam om det så kön till inträdeskassorna ringlade långa och när jag väl var inne såg jag skylten till toaletter och tänkte att det väl var lika bra.

Knallar ner en trappa och ser hur dörren till damernas är lite öppen och att det vimlar av folk. Sneglar åt andra hållet, mot herrarnas och där finns ingen kö. Bredvid mig ser jag två damer som tänker samma tanke.

Inte kan det väl vara några karlar här idag?

Så vi går modigt in – bara för att se att vi inte var helt ensamma om att våga. Det gick dock bra mycket fortare än på damernas och inte fanns det några män så långt ögat nådde.

Simon satt och lekte med en toapappersrulle. Plötsligt tog han en pappersbit och kröp med bestämda steg fram till mig och tryckte upp den i ansiktet på mig och körde runt lite.

Efter att min inledande förvåning lagt sig insåg jag att det är ungefär så det är för honom när jag torkar honom efter att han har ätit. Jag lät honom hålla på. En liten stund iallafall…

Igår när Joel satt på toa före sängdax så kom det lite ljud och varje gång började Simon storfnissa, varpå Joel oxå började skratta och givetvis även försöka framkalla fler såna ljud.

Simon nästan vred sig av skratt när Joel lyckades rejält. Vi vuxna gjorde som Simon såklart 😀

Redan vid tidig ålder visade jag Joel toaletten. Han fick titta när det spolades och känna på vattnet. Efter det var han knappt intresserad av den och jag tänkte nöjd att det är så man ska göra 🙂 Inte en enda sak har han stoppat i den (förutom toapapper).

Gjorde givetvis samma sak med Simon. Men icke att intresset försvann. Två månader senare hastar han till toaletten så fort han får syn på den. Tittar och fingrar och har sig. Suck. Bara att städa den oftare helt enkelt. Minst två tandborstar har fått lämna hemmet via röret…

Intressant hur olika barn är 🙂

Som husägare får man ibland små obehagliga överraskningar när saker går sönder. Häromdagen var det vattenlåset under handfatet på undervåningen som började läcka.

Försöken att skjuta på att fixa det försvårades av att det var så svårt att komma ihåg att man inte kunde använda handfatet längre. Tillslut satte jag en tejpremsa över handfatet för att bli påmind (vilket jag hann bli vid flera tillfällen).

Idag åkte dock hela familjen till Bauhaus och jag hittade ett nytt vattenlås till det facila priset av 119 kr. En rörtång inhandlades också eftersom jag inte kunde hitta vår gamla. Efter lite sågande och skruvande satt det nya röret på plats.

I somras köpte vi en toastege till Joel som har varit helt suverän. Nu när han går oftare på toa så har vi insett att vi behöver en till, en uppe och en nere. Dodde.se är det enda svenska stället som jag lyckats hitta en sån produkt på så vi beställde en till från dem. 21 februari beställde vi den. Skulle ta 2-5 dagar…

Det står fortfarande behandlas på min order. Jag mejlade dem via hemsidan i måndags men har inte fått något svar så idag ringde jag, 10:44 – klart och tydligt inom öppetiderna för kundtjänst. Fick telefonsvarare som hänvisade till öppetiderna och att man via webben kan mejla och alltid få svar inom 24 timmar.

Kollade förresten och det har inte dragits några pengar ännu. Jag undrar vad som hänt?

I morse när vi i godan ro satt och åt frukost hela familjen, hörde vi plötslig hur det spolades i toaletten. Efter en millisekunds förvirring insåg vi att det måste vara Joel som varit där inne. Han hade omärkligt smugit iväg, satt upp toasitsen med trappstege, kättrat upp, kissat, klättrat ner igen för att sedan spola.

Tio sekunder senare kom han in till oss igen och sken som en sol… 🙂

Härom veckan hittade Sue en butik på nätet som sålde en liten toasits med inbyggd trappstege som man sätter på toaletten så att ett barn kan klättra upp och sätta sig själv. Perfekt, tänkte vi och beställde genast. Två dagar senare kom den på posten, vi satte ihop den och lät Joel prova den lite med kläder på.

Idag, efter lunch, när jag såg att Joel började stånka och klämma, föreslog jag i förbigåenden att vi kunde prova toasitsen. Joel blev genast eld och lågor och sprang bort och klättrade upp. Sen satt jag och läste en liten Nalle Puh bok säkert tio gånger, medan han gjorde sitt.

Under dagen blev det fler besök på toasitsen och sista gången ville han inte ha någon hjälp, utan motade ut mig och stängde dörren till toaletten innan han klättrade upp och uträttade.

Verkar som ett bra inköp hittills!