It’s a tie!

Började spela våren 2012 och ett tag spelade jag mycket. Nu senaste halvåret (året?) spelar jag bara mot Lotta. Ofta är det ganska jämt men senaste matchen blev det faktiskt oavgjort!
Inte illa när det är random-varianten dessutom.
Började spela våren 2012 och ett tag spelade jag mycket. Nu senaste halvåret (året?) spelar jag bara mot Lotta. Ofta är det ganska jämt men senaste matchen blev det faktiskt oavgjort!
Inte illa när det är random-varianten dessutom.
På wordfeud har jag inte testat att spela mot okända för jag har alltid haft tillräckligt med “kända” personer att spela med. Inte heller på draw something har jag okända medspelare, där är det bara jag och John som skickar lite teckningar till varandra ibland.
På songpop däremot så hade jag sån lust att spela i början att jag körde random massor. Några av dem har jag fortsatt spela med. Jag har även en halvkänd person där – en blogg som jag följer, hon ville ha fler att spela mot. Nu minns jag inte riktigt vilken blogg men vi spelar fortfarande.
Det är lite speciell känsla att spela mot en person som du inte vet något alls om. Ganska skumt faktiskt.
I början fanns det inte ens någon sätt att kommunicera med sina medspelare på songpop, vilket oxå var lite konstigt. Sen la de ganska nyligen till chatfunktion men det känns nästan konstigare – att chatta med någon som man inte vet något om.
Lite rolig tanke att det finns andra där ute som jag spelar mot men inte vet något om. Fast egentligen spelar det ju ingen roll för det är ju låtarna man vill åt – att gissa på dem är superskoj och jag bryr mig inte så mycket om mot vem jag spelar eller hur det går. Jag vill gissa!!
Härom dagen gjorde jag något för första gången. Jag gav upp en wordfeud-match.
Det var Johns syster Anna som lyckades få lite väl mycket poäng på första ordet.
918 poäng tar man lixom inte in…
Jag skulle ju inte börja med Wordfeud hade jag tänkt. Laddade ner appen för länge sen men sen valde jag bort.
Så på tåget (det försenade) till Halmstad föreslog John att vi ju kunde spela mot varandra. Var ju lagom underhållning för oss. Sen fick vi igång Johns syster, och givetvis var jag tvungen att höra av mig till Anna och Lotta som jag vet spelar.
Sen dess är jag fast. Fast jag är rätt usel tyvärr. Av hyfsat många spelomgångar så tror jag bara jag vunnit en eller två så snacka om att lyckan igår var total när jag lyckades få in 117 poäng i ett spel!!
Till och med så nöjd att jag efter att jag släckt för att somna, insåg att jag borde ta en skärmdump och tände, startade telefonen och tog skärmdumpen.
Jag och John körde ju igång wordfeud på nerresan och under helgen lurade vi in Johns syster i det hela, och började även spela med barnens kusin Daniel.
På söndagskvällen efter middagen så turades barnen om med de olika spelapparaterna (paddor och telefoner). Lite osocialt men ändå socialt på något sätt. De var väldigt hjälpsamma med varandra.