Någon gång i vintras började jag fundera på vad jag skulle svara om någon frågade vad jag har för hobby. Utöver vara med familjen så insåg jag att det jag gjorde var att titta på tv. Inte vill man att ens hobby ska vara tv-tittande?
Sen dess har jag funderat och fokuserat lite på det. Om någon frågade nu skulle jag säga
Böcker – har alltid gillat att läsa men nu när jag börjat få recensionsexemplar och läsa andra bokbloggar så har en ny värld öppnat sig. Böcker är kul! Sen önskar jag givetvis att jag hade mer tid att läsa 🙂
Blogga – har alltid älskat att dokumentera och spara saker och att blogga är helt perfekt för mig. En blandning av dagbok och scrapbook som ersätter de fotoalbum/scrapbooks jag tidigare gjort. Dagbok skriver jag fortfarande varje dag (i princip)
Sy och pyssla – har sen liten ålder gillat att pyssla. Brodera, virka, sticka och sånt. Vissa perioder har jag hållit på en hel del men oftast är önskan och drömmen större än vad verkligheten tillåter. Nu har jag tagit mig i kragen och lyckats sy både tröjor och mössor åt barnen. Mer ska det bli!
Titta på TV – givetvis är det skönt att sitta i tv-soffan och slappa ett tag. Just nu är det Arga snickaren, Desperate Housewives, Superstars, The Event och Berg flyttar in som gäller. Försöker ducka för nya serier så att det inte blir alldeles för mycket tid…
Träna – har rört på mig mycket under de flesta perioder i mitt liv men så dålig form som jag var för ett år sen har jag aldrig varit. När jag hittade crossfit så fastnade jag. Träningsformen passar mig helt perfekt och inget annat än sjukdom och skador kan stoppa mig från att träna.
Fota – har sen gymnasiet fotat massor under många perioder och skulle gärna fota mer med systemkameran och göra fotoböcker, men har valt att använda kameran i mobilen och blogga.
Nu när jag inventerat mina hobbies och vet vad jag gillar att göra gäller det att hitta en bra balans mellan dem inbördes, och bra balans mellan hobbies, familj och jobb. Hur svårt kan det va?
En av Simons stora hobbies just nu är att öppna och stänga dörrar. Han är på håret tillräckligt lång när han står på stå och sträcker sig så mycket han kan.
Dörrar ska gärna vara stängda tycker han och så fort han går förbi toadörren nere stänger han till den. Bara bra tycker vi eftersom han där inne gärna klättrar upp på pall eller toalett.
Vad göra när man är hemma själv med barnen? Funderade lite igår och kom på att det var några saker vi behövde på IKEA så jag och Joel kom överens om att åka dit. När vi skulle klä på oss började han prata om matmannen, och om sin telefon som vi tyvärr inte hittade.
Vi kom dit strax före de öppnade och började med frukost (=mellis för oss). Perfekt dessutom då de har två lekhörn där barnen kan leka.
Efter leken begav vi oss ut i varuhuset och hittade det vi skulle före det var dax att åka hem. Joel gick hela besöket och Simon kanske hälften. Simon springer dock runt och är svår att hålla koll på så det är enklast att han sitter i vagnen. Joel är dock bra på att hjälpa till och hålla reda på honom.
Simon somnade fem minuter i bilen på väg hem från IKEA. Vi åt lunch och sen skulle han sova, men ville inte.
Två barn som i princip inte sovit något… ja det blir lite livligt. Simon slog Joel i huvet med någon sak och Joel blev såklart ledsen. Jag sa till Simon på skarpen att så får man minsann inte göra och bad honom säga förlåt.
Han började med att säga “Baja” och vifta med pekfingret mot Joel. Efter några försök till kommer det “tåt” från Simon varpå han går fram och ger Joel en kram. De stannar i kramen en stund och myser.
I mitten av september hade Stadium en drive för sina medlemmar. Man fick 30% rabatt på ett helt köp via webben tom 20/9. Klart att man slår till 🙂 Sen har tiden gått och jag har inte tänkt så mycket på det, faktiskt.
Idag kom det ett mejl från Stadium där de ber om ursäkt. Det var så många som beställde att de inte hunnit med. Som plåster på såren får man 150 kr insatt på sitt kort. Det kallar jag service!
Det hände ju en hel del på personalfronten på dagis under våren/sommaren och ganska så snabbt hittade de Henrik som extraresurs på storbarn, en toppenkille. Sen hittade de en person till, men denna någon var med om en ridolycka och skulle ha lång rehab. Alltså ruta noll.
I samma veva hade de en tjej Annika som vickade på småbarn som funkade jättebra, hon fick längre vick på storbarn.
Nu i några veckor verkar det ha gått troll i sjukdomar, både bland barn och personal. Idag när jag hämtade barnen fick vi en lapp där de bad föräldrar som kunde stanna hemma med barnen imorgon, att göra det. Det är nämligen bara en på varje avdelning som är frisk och det är sjukdomar i hela stadsdelen så de var inte säkra på att få vikarier.
Dividerade snabbt med mig själv, och sen ringde jag John. Jag kör jobbmorgonpass hemifrån imorgon och sen får John lämna barnen till mig istället för till dagis så flexar jag ut resten av dagen, eftersom jag ändå inte har några möten. Lite lyx faktiskt 🙂
Idag när vi skulle gå från logopeden så tyckte jag skorna kändes väldigt trånga när jag satt på dem. Tittade i skostället och ser att skorna står där. Tittade på mina fötter och ser att jag har skorna på mig.
Då insåg jag att någon annan har likadana skor som jag, fast mindre. Tog av mig skorna och satte på mig de andra – det kändes bättre.
Torsdag och jag jobbar hemifrån. Under ett möte där jag mest lyssnade (delvis för att jag inte fick igång mikrofonen) passade jag på att pyssla lite. Fick nämligen en kopia färg av ljudkorten från logopeden. Skrev ut, klippte isär, laminerade och klippte isär igen.
Senaste dagarna har Joel vägrat att ha pyjamas på sig. Istället har han velat ha sina kläder på sig. Eftersom vi tycker det är dumt med onödiga fajter så får han göra det. Tyg som tyg?
Får se hur länge han väljer att sova i sina kläder.