På midsommarafton besökte vi ett allmänt midsommarfirande i ett kolonistugeområde i närheten. Det var väldigt mysigt där, men otroligt mycket folk och vi kunde knappt ta oss fram med Croozern. De hade dock en hoppborg som Joel (och Simon) provade och tyckte var fantastiskt kul.

Dagen därpå packade vi därför in oss i bilen och åkte till Barnadiset där det finns flera hoppborgar. Vi resonerade att på midsommardagen när det är hyfsat väder lär det inte vara jättemycket folk där. Helt rätt – det var bara vi där första halvtimmen och Joel flög skrikande av glädje omkring som en liten vante i hoppborgarna.

Simon visade oanade färdigheter i att springa och var också uppe o hoppade lite. Även rutschkanan och bollhavet besöktes frekvent.

Nästan två timmar senare var Joel helt genomsvett och vi styrde kosan hemåt mot middagsluren.

Förra helgen styrde vi kosan norrut till Kallhäll för utflyttningsfest hos Camilla med familj. De i sin tur styr nämligen kosan ännu mer norrut – flyttar till Hedemora om en vecka. Vädret var perfekt och för barnen var det som att komma till himmelriket. Alla dessa leksaker som finns där det bor två killar som båda är äldre än Joel. Vi hann se Victoria och Daniel vandra in i kyrkan och vi hann även både fika och äta grillad korv.

Joel grät när vi skulle åka hem. Mest ville han nog ta med sitt hus (en lekstuga som han höll till i) även om både trampbil och traktor lockade.

Joel skulle egentligen gått på dagis midsommarveckan men pga förkylning och hosta så fick han stanna hemma. På onsdagen vid hämtningstid packade vi ihop oss och gick upp till dagis för att hälsa glad sommar till alla och ta hem sakerna (kudde, extrakläder och sånt). Pedagogerna hade gjort ett fint häfte med några av Joels alster och bilder på honom. Väldigt gulligt!

Precis när vi skulle gå så cyklade Joel runt på sin springcykel i hög fart och vips så kraschlandade han på ena sidan och började illtjuta. Fick några skrapsår så vi fick användning för vår förstahjälpenväska. Han återhämtade sig snabbt och blev istället stolt över sina plåster. Väl hemma tvättade vi bort grus ur såren och Joel var mycket duktig och satt still under tiden.

Nu har sommarlovet börjat!

I vår närhet finns ett ställe för vuxna med psykiska problem och ofta även missbrukshistorik. Det gör att det ibland passerar personer i vårt område som sticker ut. Härom dagen såg vi från köksfönstret hur en av dem stannade till utanför oss och satte sig på huk. Man börjar ju fundera lite. Strax gick han dock iväg och först senare såg vi vad han gjort.

Joel som ännu inte fått några normer kring vad som är normalt och inte brukar glatt hälsa även på dessa personer – och möts alltid av glada hej tillbaka. Man inser att alla är människor och behöver synas.

Förra helgen tog vi en sväng till Farsta Centrum. Efter lite titt i affärer köpte vi mjukglass och njöt av sommaren.

Det visade sig dock vara lättare sagt än gjort med två små barn och resulterade i en hel skock duvor som blev lyckliga.

Vid årskiftet gav jag mig själv ett mål – att väga under 80 kg till midsommar. När jag började träna i augusti vägde jag nog 86 kg men efter jul och nyår så hade sisådär 3 kg på något sätt smugit sig på. Det har gått sakta mot målet och ibland knappt alls men iaf oftast gått åt rätt håll. Har inte ändrat märkbart på kosten utan satsat på att träna.

Någon gång under våren köpte vi en digital våg på Clas Ohlson och jag började använda den istället för den på Flex. Har noterat vikten på Funbeat och det är riktigt roligt att se hur kurvorna samspelar.

Igår var det nära när jag ställde mig på vågen så idag var det med stor spänning jag klev upp på vågen. O banne mig lyckades den inte stanna på 79,9!!!

Vi var ju utan bredband i nästan fem dygn. Det var lite ovant givetvis och man inser snabbt i vilka lägen det är man som bäst behöver det. I köket använder vi ofta svtplay som underhållning för barnen. När man lagar mat, eller när de äter frukost och kvällis.

Eftersom vi numera har varsin HTC Desire blev det aldrig något problem. Desiren kopplade upp åt oss och barnen kunde nöjda titta på sina favoriter på svtplay.

För över ett år sen lyckades Joel få till att spruta själv med vattenslangen och har sen dess sprutat många liter vatten. Idag på framsidan ändrade jag sprut av någon anledning vilket Joel givetvis märkte. Han knallade ganska snart in och efter en kort stund hör vi glädjetjut från baksidan. Det var såklart Joel som testat att ändra sprut till en som är som en rejäl vattenpistol.

Första boken jag läser av Lars, men inte den sista. Ibland var det som att läsa en spännande roman. Kändes nästan som att hitta hem när jag läste många av hans tankar och idéer. Sen finns det såklart saker jag inte håller med om men det är nyttigt att läsa dem och få en medveten insikt om var man själv står i vissa frågor.

Gillar en av hans fyra hörnstenar “förståelsen för barnets avsikter, förmåga och rättigheter“. Just det där med förmåga är bra att ha med sig för det är lätt att glömma hur barnet ser på världen och hur det kan se på världen.

Det är sannerligen inte lätt att vara förälder men jag tycker Lars framställer föräldraskapet så mänskligt på något sätt. Till skillnad från de Nannyprogram som han tar upp, och som jag själv sett och ibland reagerat på. Där känns det inte alls mänskligt… Boken innehåller många exempel från vanliga livet och illustrerar väldigt målande olika saker Lars vill visa och man förstår lätt vad han vill visa.

En fiffig hustavla skickas även med. Åtta vettiga saker att begrunda och finns på baksidan av omslaget – bara att sätta på väggen någonstans.

Läs den! Inte för att du ska göra som han säger utan för att du själv ska veta hur du vill göra och vara som förälder!

Idag när vi lekte alla tre så råkade jag nämna ordet puss och helt plötsligt hade Simon tagit ut nappen och gett mig en puss. Hur gulligt som helst!

Han tyckte det var mycket roligt att upprepa sin nyfunna kunskap – till både min och Johns stora förtjusning.