Av en slump nämnde en cross-kompis att deras barn går på en jättebra friskola här i Skarpnäck – Skarpnäcks Fria Skola. Jag hade inte ens tänkt i såna banor än så jag blev lite överrumplad.

Surfade såklart in på deras hemsida och mejlade lite frågor. Rektorn svarade igår och sa att jag kunde ringa så skulle han svara på mina frågor.

Nu har jag alldeles nyss pratat med honom och fick bara bra svar så nu har vi ställt dem i kö (de behövde bara namn och personnummer) och enligt honom kan vi i princip vara säkra på en plats om vi vill ha.

Idag var en stor dag för Joel. Han gick nämligen till dagis utan blöja. Vi har frågat honom många gånger men han har bestämt velat ha blöja. Idag sa han först att han ville ha men verkade glömma bort det sen.

Han har ju i över tre månader nu gått från att ha blöja jämt till att bara ha det på dagis.

Lite nyfiken var jag vid hämtningen, men de sa att det hade gått så bra. På vilan hade han haft blöja för de brukar göra så det första gångerna när någon slutar. Han hade dessutom sovit utan napp, så personalen frågade om han slutat med det oxå. Jag tittade förvånat på dem och intygade att vi har långt kvar till nappslut…

Vi gick hem stolta idag kan jag säga!

Igår hade Simon feber men verkade bättre på kvällen. Natten avlöpte väl. På förmiddagen blev det några blöjbyten (och en del extra tvätt) men annars var Simon sig lik förutom att han inte verkade vilja äta så mycket.

När vi vattnade blommorna efter dagis så kom han plötsligt fram till mig och ville upp i knät vilket han såklart fick. Helt plötsligt kräks han upp mellanmålet som jag lyckades få i honom.

Kan säga att det var skönt att vi var ute så vi bara kunde ta vattenslangen och spola av mig, Simon och trappan. Vi satt en stund till men efter det återgick han till vanlig lek.

För ett tag när jag tränade så gick vi igenom push press under teknikdelen på passet. Det blir ju ett litet hopp för kroppen utan att fötterna lyfter och när jag tittade i spegeln såg jag till min förvåning att det hoppade. Givetvis brösten men det förväntar man sig ju, men nu var det även höftkuddarna! (såg faktiskt riktigt roligt ut)

Så ska det inte vara tycker jag, så nu ska de bort. Fast frågan är bara hur…

Första året med Joel gick fort men i jämförelse med Simons första år var det superlångt. Förstår inte att det har gått mer än ett år sen vi kom hem med den lille krabaten.

• Han har blivit 26 cm längre.
• Han har blivit 7,4 kg tyngre.
• Han har lärt sig att gå (och springa lite).
• Han kan säga flera saker som vi förstår.
• Han har börjat äta själv även om inte allt kommer in i munnen.
• Han sover i spjälsäng och är jätteduktig på att somna själv.
• Han förstår massor. Vi har insett hur mycket man glömt från när Joel var i samma ålder. Nu vet vi oxå att barn är väldigt olika, i sig själva, oavsett hur vi gjort.

John gick för ett bra tag sen över till Googles applikationer och jag har funderat på det, men inte orkat. Det tar en del tid att gå över, plus en del energi att komma in i nya rutiner. Men så för en månad sen köpte jag ju ny telefon, och då har jag insett nyttan med att ha saker och ting på nätet och inte vara beroende av en viss dator, eller att behöva synka saker manuellt.

Så förra helgen började jag använda Googles kalender och i helgen som var gick jag över till gmail. Använder fortfarande samma e-postadress (inställningsbart) så inga infomejl till dem i adressboken eller så – smidigt.

Efter bara några dar gillar jag det skarpt. Otroligt smidigt att ha det tillgängligt i telefonen hela tiden.

Kalendern sen är ju bara helt underbar! Så otroligt smidigt att kunna dela kalender, att kunna ha olika kalendrar för olika typer av kalenderposter (tex en kalender för bemärkelsedagar, en för saker som behöver göras (vattna blommor, klippa barnens naglar, kolla räntan på huslånen etc) osv).

Ju vanare man blir desto bättre brukar det ju dessutom bli så det här kan bli hur bra som helst!

Simon gillar verkligen att utforska lekparken nu. Han knallar runt och tittar, känner och testar. Rutschkanan är en favorit, likaså gunga och sandlåda. Precis som Joel så kan han sysselsätta sig själv ett bra tag.

Härligt att få följa små personer när de utforskar små vardagliga ting.

Efter att ha haft några mindre bra rundor (välte, höll på att krocka, och ösregn – i söndags) så gav jag mig iväg på cykeln igår vid halv 8.

Vilken underbar kväll! Hade korta cykelbyxor och t-tröja  och varken frös eller var för varm.Vädret var helt gudomligt och det kändes som om livet lekte!  Fötterna domnade senare än vanligt! Jag kände mig dessutom starkare än vanligt. Nu är planen två rundor till (en vanlig och en längre) och sen är det dax för stora rundan – Tjejvättern 10 mil!

När barnen somnat efter lunchen så tog jag fram solsängen på baksidan och njöt av sol,  kaffe, glass och tidning. Alldeles underbart.

När de vaknat så gick vi ut på baksidan och solsängen blev genast en favorit. Simon var lite hängig ett tag och satt i mitt knä på sängen när jag bläddrade i en tidning. Joel ville inte vara sämre så han sprang in och hämtade en Bamsetidning som han satt och bläddrade i brevid mig.

Sen tog vi oss i kragen och planterade lite, både kejsarvindor i blomlådan John byggde förra sommaren, och sockerärtor i pallkragen.

En härlig eftermiddag!

Strålande solsken, föräldraledig och Joels lediga dag. Det fanns alla förutsättningar för en utflykt. Således packade vi ihop lite saker och la i cykelvagnen. Jag trampade iväg till Flaten. Aningens tungt med två knoddar och packning men det är nyttig träning 🙂

I princip helt ensamma var vi, vilket var tur för annars hade det inte gått att hålla reda på barnen. Joel kom på att man kunde kasta sten i vattnet och skrek högt av förtjusning. Simon ville givetvis ner i vattnet. Vi fikade och lekte i lekhuset som finns där.

Efter 1,5 timme packade vi ihop oss igen och vände hemåt för lunch. Barnen hade nog gärna stannat längre så det blir fler turer dit. Helt suveränt med cykelvagnen! Barnen sitter jättenöjda och tittar på allt vi åker förbi. Joel babblar på även om jag har svårt att svara eftersom jag knappt hör vad han säger.