Så bra han skriver. Jag är helt såld.

I somras hittade jag hans nya blogg av en slump – om att han just blivit pappa. Läste skeptiskt vad han skrev. Eftersom han skrev om det som vi just upplevt (få barn) så fastnade jag och ganska snart fick jag revidera hela min bild av Alex. En bild jag skapat av sånt jag hört för jag läste aldrig hans förra blogg.

När boken kom på pocket slog jag till direkt. Läste ut den på väg hem idag och fällde en och annan tår på tunnelbanan. Gick inte att hejda för han skriver så fint om relationen till sin pappa. Han kan beröra.

Hoppas verkligen att det kommer fler böcker!

På t-banan på väg hem ringer bilkillen. Nu hade han pratat med Toytota – länge. Det var visst så att man behövde byta kamdrevet ändå. Ett sånt kostar 3 500 kr, plus arbete så max 8 000 kr sa han. Billigare än Toyota så jag sa kör.

Då var det bara den lilla detaljen att han först imorgon vet om han kan få tag i ett kamdrev och göra bytet imorgon eller om vi behöver vänta. Tur att lampan slutat lysa eftersom vi ska besiktiga på tisdag nästa vecka (eller när det var).

Pratade just med Johan (som killen visst hette) och han råddar i att ta reda på om det verkligen är kamdrevet för det tror inte han. Just nu väntar han på att Toyota ska ringa tillbaka till honom för att ge mer information.

Vi får inte hämta bil idag så planen att åka till Farsta gick om intet, men planer är väl till för att ändras 🙂

Imorse lämnade jag även in bilen på reparation. Lite oklart om de vet vad de skulle göra eller vem för hon som tog nyckeln undrade vem jag pratat med (hon var sjuk förra veckan) och när hon räknade upp några namn så tyckte jag att det kanske var Robban (eller vem det nu var jag sa) och då sa hon.

Jaha, det är han här intill. Ja jag kan ta ditt nummer ifall det är några frågor.

Hon fick nummer och nyckel och jag hoppas det blir rätt. Kände mig inte helt trygg…

Knallade 75 meter bort till tandläkaren. Var dock lite tidig så jag passade på att ringa och avboka mitt kvällspass med Crossfit (hade lika gärna kunnat gå förbi för de ligger ovanpå bilfirman).

Väl inne hos tandläkaren försökte jag förklara att bedövning var sådär, att jag svimmat en gång osv. Min gamle tandläkare Pelle var kanon med att borra utan bedövning så min nya försökte, men vi var n0g båda överens om att det skulle göra för ont så jag fick bedövning ändå.

Han var väldigt målande i sin beskrivning av hur han gav bedövningen och hur det funkade och jag undrar alltid varför det blir så när man säger att man har svårt för sprutor. Inte f*n bryr jag mig, jag vill bara inte ha dem och om de pratar om det då är det väldigt svårt att låtsas som att det inte sker.

Nåja, det gick över förväntan, ingen svimning och efter en kvart var hålet lagat och jag kunde bege mig till jobbet.

Oftast är Joel väldigt upprörd när Simon ska leka med diverse olika saker. Idag delade Joel för första gången med sig av duplo till Simon, visserligen det Simon fick häromdagen men ändå.
Det är häftigt att de helt plötsligt börjar leka lite tillsammans och jag hoppas verkligen att de kommer ha mycket skoj av varandra i framtiden!

Idag hade jag och Joel en ungefärlig plan. Ta t-banan in till t-centralen och hämta ut tågbiljetter åt mormor, kanske titta på tåg om vi hade lust och sen åka hem igen, men då kliva av i Kärrtorp och ta bussen hem därifrån.

Allt gick helt strålande enligt plan förutom att vi köpte en milkshake istället för att titta på tåg. När vi var halvvägs mellan Gullmars och Skärmarbrink stannar tåget. Tittar på klockan och ser att vi inte har jättemycket tid tillgodo på bussen vi planerat att ta.

Efter en ganska kort stund får vi åka fram till Skärmarbrink, dock via fel spår. Inom kort så ber föraren om ursäkt men ber alla gå av tåget då det är växelfel. Via högtalaren så utropas växelfel på linje 17 till Skarpnäck. Suck.

Nåja vi har i vilket fall som helst missat bussen så jag tänker lite snabbt och vi hoppar på ett tåg som går till Farsta som kom in direkt. Tänker att det borde gå fort att gå från Skogskyrkogården till en korsning där bussen passerar.

Tyvärr var mitt minne lite väl positivt till sträckans längd och det tog nog nästan 10 minuter att gå – med Joel på axlarna. Givetvis har bussen hunnit passera, men turligt nog kom det en annan linje efter bara 10 minuter och den passerade ganska nära vårt hem.

Pust, jag som tyckte jag var stark igår är rätt trött i rygg och axlar idag efter rätt många meter med Joel på axlarna 🙂

Vi använder allt oftare datorn för att titta på TV. Det handlar mest om sport och barnprogram från SVT play. Eftersom den bärbara datorn har sin fasta plats i köket blir det där man tittar.

Nu har dock vi satt sjösatt planerna på att rigga upp en laptop vid TV:n i vardagsrummet. För att kunna koppla den till datorn inköptes en VGA till SCART omvandlare och även en extra strömkabel. Dessa och nätverkskabel ska monteras i hyllan ovanför TV:n så det blir enkelt att ställa dit datorn, som tillsvidare blir samma laptop som köksdatorn. Sen kan vi se SVT Play i TV:n men även lyssna på musik via datorn i stereon i vardagsrummet.

Nästa steg blir att bygga hyllan där den ska stå.

Joel älskar att skotta. Så fort vi ska iväg någonstans ska han först skotta. När vi sen kommer hem ska han skotta igen. Får han skotta håller han på kanske fem minuter, får han inte så gråter han minst en kvart – lätt val!

Jag har ofta problemet att något som finns på den stationära datorn i hobbyrummet inte finns i laptopen och vice versa. Att lägga saker på nätverkshårddisken är en lösning, men inte helt klockrent i alla lägen. Häromdagen kom jag att tänka på en annan mysig lösning som jag sen undrade varför jag inte kommit på tidigare – synkronisering.

Läs mer…

Äntligen! Idag när jag och Joel var ute en sväng med pulka så lyfte jag upp honom på mina axlar och helt plötsligt insåg jag – jag känner mig stark! 17 kg knodd kändes lätt att lyfta upp och lätt att bära.

Underbar känsla! Det har nämligen känts lite trögt med träningen och visst har jag känt mig lite starkare men inte så markant som idag. På vågen märker jag dock inte något resultat men det kan jag ta nu när jag känner resultat. Nu känner jag mig verkligen peppad inför vårens träning! Kanske är Tjejvättern inte så dum idé ändå?