Joel babblar på och det är mycket namn i fokus. Just nu är det ofta han ropar

Mamma San, Pappa Ohn

Han har koll på vad både farmor och mormor heter, plus dagisgruppen, plus en massa andra. Riktigt roligt att höra honom uttala diverse olika namn.

Idag satt Joel och jag och läste en bok om olika djur på bondgården (tack Anse, Sten & Kalle).

Varje sida visar ett typiskt djur och man kan trycka på en knapp för att höra hur det låter. Jag frågde vad det var för djur och Joel svarade “kossa”, “häst” etc.

När vi kom till fåret svarade Joel “Shaun“. Kanske vi ska dra ner lite på TV-tittandet…

Igår när jag var hemma så fick Simon inte någon barnmat på burk utan han åt samma som övriga. Till lunch blodpuddning, en gammal favorit, och till middag potatismos och ugnsstekt fisk. Hoppade över salt så då ska det inte vara några problem.

Det märks att han gillar när han själv får plocka maten från sitt bord. Inte så länge tills vi alla äter samma mat!

Före jul kom det snö var och varannan dag, och i dess spår kom snöplogen till Joels stora förtjusning. Sen har det inte kommit så mycket snö och således ingen snöplog till Joels stora besvikelse. Ofta tittar han ut och pratar om att det ska komma “mer nös” så att plogen kommer.

Igår hade vi styrelsemöte i samfälligheten och beslutade att ringa hit plogen. Inte så mycket för Joels skulle utan för att få bort den snö som ligger för att undvika problem om det töar och sen fryser direkt. När jag kom hem berättade jag för Joel att plogen skulle komma. Han blev helt till sig och pratade mycket om att “titta ut” och “springa titta”.

Vi vaknade, vi åt frukost – ingen plogbil. Simon sov en sväng och precis när jag klätt på honom hör vi plogen. På fem minuter klädde vi på oss ytterkläder, stoppade en fruktis i fickan till Simon som fick sitta nerpackad i åkpåsen i vagnen och begav oss ut på plogjakt.

Vid ett av våra garageområden hittade vi den. Där stod vi sen i säkert 20 minuter och tittade på plogen. Efter tips från John så filmade jag den en minut eller så och den filmen har vi tittat på säkert 10 gånger sen vi kom in.

Joel var mycket nöjd. Tyvärr missade han just traktorn som grusar och sandar för han ligger och sover.

Simon sover på min axel efter frukost.

Både Joel och Simon har fått allt senare vanor. De är svåra att lägga och svåra att väcka på morgonen. Idag vaknade iofs Simon kl 7, men förmodligen inte för att han var utsövd, för han satt nästan och somnade vid frukostbordet.

Joel som sov tills jag gick upp och väckte honom vägrade gå ur sängen och det blev en hård kamp innan han kommit iväg till dagis. Att han sen inte vill bli lämnad där, utan stortjöt när jag sen gick, gör ju inte saken bättre.

Det som är bra i sammanhanget är att Simon (m fl) sen efter dagislämning ibland kan sova fram till lunch…

På väg hem från konferensen hade jag siktat in mig på McDonalds strax före Norrköping. Spanade efter den gyllene bågen men såg den inte. Åkte ändå av eftersom jag behövde tanka och tänkte att de kanske lagt ner burgerkedjan. Men icke, den var kvar.

Klämde en burgare och när jag sen köpte en kaffe att ha med i bilen kunde jag inte låta bli att fråga om lampan. Hon i kassan såg lite fundersam ut och tackade för att jag sagt till. När jag gick därifrån hörde jag hur hon sa till en kollega att hon måste kolla lampan.

När jag körde iväg med bilen lyste den gula bågen som den skulle!

Fem i sex imorse frågade jag för sista gången John om han mådde tillräckligt bra för att jag skulle åka till Linköping på konferens. Svaret var. Åk!

Utsikt från Sky Hotel

Så det gjorde jag. Tog dock bilen för att kunna hoppa över middagen och komma hem tidigare. Plockade upp Åsa och vi satt och diskuterade igenom vår presentation. Vädret var sådär men vi tog det lugnt och kom fram i tid.

Roligt att träffa alla, intressanta dragningar och kul att höra att vi gjort bästa året hittills!

På hemvägen var det riktigt uselt väder men det gick fint ändå.

Julen 2008 fick Joel bokstäver till badet. Dessa har vi lekt med både i badet och utanför, men inte så mycket för att det är bokstäver utan för att det är något man kan lägga i burkar och annat.

Senaste tiden har dock Joel blivit mer intresserad av dem och jag har letat fram P för pappa, M för mamma, J för Joel och S för Simon varje gång vi badat (typ en gång i veckan). Igår när vi badade rotade Joel i bokstavsburken och hittade bokstaven J och utropade glatt “Ija“. Jag och John tittade lite förvånade på varandra. Tänk vad de lär sig de små liven!

Vingligheten avtar men det är inte så konstigt med tanke på att Simon helst står upp hela tiden. Nu kan han hålla balansen själv ett bra tag när han har något att hålla sig i. Kortare stunder (typ 2-3 sekunder) har han lyckats släppa taget och ändå stå kvar. Än så länge orkar han inte ställa sig upp själv utan vi får ställa honom i position.

Dock blir han väldigt lätt distraherad av något och då är balansen som bortblåst.

Igår på kvällskvisten började John känna sig lite fiskig. Gick dock och la sig som vanligt, bara för att vid 2-tiden flytta ner till soffan. Jag vaknade till vid 3 och gick ner och kollade till honom och då hade det satt igång.

Nu ligger han blek  i soffan och hoppas att det går över snart.

Sen hoppas vi att kräksjukan lämnar vår familj för den här gången, en vända räcker tycker jag.