Sue | 2010-11-07, 20:04
Igår efter mys hemma så tog vi alla åtta bussen till Skogskyrkogården väl påpackade med kläder. Vi tog oss dit lite tidigare än för två år sen eftersom det var fyra små barn med. Det visade sig rätt klokt och efter en hyfsad promenad i skogen där så tog sex av oss bussen tillbaka eftersom minstingarna var lite kinkiga. Joel hade just somnat i vagnen så John tog en promenad hem.
Väl hemma insåg jag att Simon nog varit lite kall, därav gnäll, för hans fingrar var inte så varma…
Det är allt ett häftigt världsarv vi har!
Sue | 2010-06-18, 14:02
Igår när vi lämnat Joel på dagis gick vi till busshållplatsen istället för hem. Det var dax för resan till Toyota i Haninge. Simon var ett mycket trevligt resesällskap, om än väldigt trött före bussbytet i Tyresö. Sista biten blev han lite rastlös men gick lätt att underhålla.
Hos Toyota underhöll han för fulla muggar och lockade fram flera skratt och kommentarer. På vägen hem somnade han som en stock. Sen åt vi lunch och lekte en stund. Sen sov han 2 h 40 minuter varpå klockan var dagishämtning och jag fick väcka honom.
Sue | 2010-02-12, 12:19
Efter att vi lämnat Joel på dagis tog jag och Simon en promenad till ICA för att hämta paket. Lyckades synka en buss precis så vi åkte buss hem och jag insåg att det var första gången Simon åkte buss.
Dock var han så där lagom intresserad. Det han tyckte var mest intressant på utflykten var några fåglar i skogen som kvittrade och flaxade runt.
Joel har alltid varit tvärtom, allt som brummar har fått uppmärksamhet medans hundar och katter och andra djur bara intresserat honom måttligt. Intressant att se om skillnaderna består när de blir äldre 🙂
Sue | 2010-01-31, 18:46
Idag hade jag och Joel en ungefärlig plan. Ta t-banan in till t-centralen och hämta ut tågbiljetter åt mormor, kanske titta på tåg om vi hade lust och sen åka hem igen, men då kliva av i Kärrtorp och ta bussen hem därifrån.
Allt gick helt strålande enligt plan förutom att vi köpte en milkshake istället för att titta på tåg. När vi var halvvägs mellan Gullmars och Skärmarbrink stannar tåget. Tittar på klockan och ser att vi inte har jättemycket tid tillgodo på bussen vi planerat att ta.
Efter en ganska kort stund får vi åka fram till Skärmarbrink, dock via fel spår. Inom kort så ber föraren om ursäkt men ber alla gå av tåget då det är växelfel. Via högtalaren så utropas växelfel på linje 17 till Skarpnäck. Suck.
Nåja vi har i vilket fall som helst missat bussen så jag tänker lite snabbt och vi hoppar på ett tåg som går till Farsta som kom in direkt. Tänker att det borde gå fort att gå från Skogskyrkogården till en korsning där bussen passerar.
Tyvärr var mitt minne lite väl positivt till sträckans längd och det tog nog nästan 10 minuter att gå – med Joel på axlarna. Givetvis har bussen hunnit passera, men turligt nog kom det en annan linje efter bara 10 minuter och den passerade ganska nära vårt hem.
Pust, jag som tyckte jag var stark igår är rätt trött i rygg och axlar idag efter rätt många meter med Joel på axlarna 🙂
Sue | 2010-01-16, 22:38
Det har varit kallt och vi har varit sjuka så vi har mest hållit oss hemma, men idag var det dax för mig och Joel att ta göra en utflykt tillsammans. Vi packade ner lite saker i väskan och tog bussen till tunnelbanan. Vi hade inte något bestämt mål utan bara att göra det vi hade lust med.
Efter ett tag insåg jag att Joel sa “dish dish” rätt ofta och att det var tunnelbanan han menade. Han härmar och upprepar det mesta man säger nu så jag pratade om allt möjligt vi såg.
Tänk att det kan kännas så annorlunda att åka turen jag åkt till jobbet i ett par år nu. När Joel är med ser jag det mer ur hans perspektiv och då blir det helt plötsligt spännande! Joel tyckte det var mycket spännande med det mesta idag. Att åka i tunnel där det är mörkt, att åka ut ur tunnel, att åka över bro och sen in i tunnel. Att gå av och på osv.
Efter spännande tågbyte på Gullmars åkte vi in till centralen, tog en milkshake och åt medhavd frukt, gick i lite affärer, köpte lördagsgodis och åkte hem igen. När vi klev av bussen hemma, blev Joel ledsen och sa “Mer buff”. Han ville helt enkelt fortsätta äventyret.
Sue | 2009-10-25, 22:17
När Joel vaknat och vi hade fikat idag på eftermiddagen så stack jag och Joel iväg för att ta bilder på ett nybyggt område vid pungpinan. Vi känner
nämligen några som kanske vill flytta dit men inte kan åka dit just nu.
För att göra det lite spännande tog vi buss, eller “buff” som Joel säger. Han vägrar nämligen säga s. Han kan säga bara s, men inte i ord.
Vi gick massor, jagade varandra och tog bilder. Vi fick vänta lite på bussen hem och passade då på att äta lite clementin – något som Joel kan äta hur mycket som helst av.
Sue | 2009-03-19, 7:21
Börjar bli rätt stor nu och blir snabbt trött av att gå lite längre sträckor (= längre än 200 meter) så jag brukar försöka synka med buss till t-banan (de dagar jag inte tar bil…). Idag lyckades jag finfint och klev på den tomma bussen och
hälsade glatt på busschaffisen.
Hållplatsen vid t-banan är typ 75 meter från ingången så en kort promenad blir det. Dock inte idag för den mycket trevliga chauffören frågade om jag ville hoppa av vid ingången vilket jag såklart ville!
Tänk att så små handlingar kan göra en glad 🙂