Idag glömde jag kolla när Skarpnäckståget gick före jag packade ihop så när jag just gått ut på gatan kollade jag 1 min och 11 min. Småsprang även om jag var rätt säker på att inte hinna. Hann inte. Funderade på om jag skulle ta Farstatåget och vänta ute vid Skämarbrink men vet att det finns en risk att jag glömmer gå av, så jag satt kvar.

Tåget kom och vi kom till Slussen. Sen blev det tekniskt problem sa de i högtalaren. Alltid svårt att veta om man ska sitta kvar eller snabba sig att hitta en alternativ resväg. Bannade mig lite för att jag inte hunnit första tåget, eller ännu mer för att jag inte tagit tåget till Gullmars så jag kunde ta en buss därifrån.

Satt kvar en stund och kollade lite olika alternativ och kollade om det var något nytt om vad som hänt. Hela gröna linjen stod still tydligen.

Bestämde mig för att gå upp och kanske hitta en taxi. Rätt mycket folk. Kom på att jag kunde ju boka en taxi via appen. Tog 4 minuter så hade jag en taxi på plats. Precis när jag såg den komma fick jag en ingivelse att fråga en som stod i närheten som verkade leta efter taxi om han kanske skulle till Skarpnäck. Nä, men Kärrtorp som är typ på vägen. En bit bort hajade en tjej till och frågade om vi skulle till Skarpnäck, för det skulle hon. Så vi delade taxi och alla kom hem i hyfsad fart och vi åkte förbi rätt många. Jag tog kvittot och deras telefonnummer så ska jag försöka få ersättning av SL eftersom stoppet varade i typ 2 timmar.

När vi åkte förbi bron till Gullmarsplan såg vi två tåg stå på bron och genast var jag rätt nöjd över att jag inte hoppat på något annat tåg och i såna fall kanske suttit fast på bron.

Måndag och basket. Planen var att jag skulle ta mig hem, äta en macka och haka på Simon till basketen medan John stannade hemma och lagade middag. Lämnade jobbet i lagom tid. Sen visade det sig att det var lite strul så tågen kom när de kom. Först inget Skarpnäck men så kom det upp på tavlan, tåget kom och jag gick på. Satte mig och läste lite hundtidningar på Ztory.

Chattade lite med John om att jag skulle bli lite sen. Såg att någon pingat mig på Zenly – var tydligen Simon.

Så kom det en chat från John “Sitter du på fel linje?”.

Lyfte på huvudet, tittade ut och såg hur vi precis åkte från Skogskyrkogården.

Bara att kliva av på nästa station och åka tillbaka fyra stationer för att där byta till Skarpnäckståget. Vi var ett gäng som gjorde bytet vid Skärmarbrink så jag gissar att det gjort samma sak typ. Nu kollade jag vad det stod på tåget så där kan det ha stått rätt… Tyvärr inte första gången jag gör detta…

Så istället för planen så mötte jag John och Simon vid baskethallen, och fick äta en macka där som John hade med, så cyklade John hem och fixade middag.

Det snöade och det hade snöat en hel del under natten och det knirrade härligt under fötterna på väg till tunnelbanan. I sista minuten hemma kom jag på att jag nog borde ha min extra fleece (ja den gula) och min täckkjol. Känns ibland lite overkill då det är rätt kort till tunnelbanan och sen är jag knappt ute. I vanliga fall.

Satte mig på tåget och efter en kort stund kom ett utrop att det var växelfel vid skärmarbrink… Funderade lite. Satt kvar. Så kom nästa utrop att detta tåg går i fel spår till Skärmarbrink och där vänder tillbaka.

Satt såklart längst fram och i Skärmarbrink behövde vi gå över till en annan plattform och det sker på andra änden. Inte helt ensam var jag så det blev kö.

Så kom ett tåg som gick till Farsta. Såg några som gick på och insåg att det ju var skitsmart, så jag hoppade på. Vi kom till Blåsut och kunde där bara gå rakt över – samma plattform för båda håll. Efter fem minuter kom tåget och det fanns gott om ståplatser. Så kom vi till Skärmarbrink och då blev det knökfullt. Åkte till Gullmars och där kom ett ganska tomt tåg som oxå skulle in till stan så jag bytte till det och fick sittplats resten. Vårt tåg åkte dessutom iväg först.

Känns skönt när man tar rätt beslut. Strax efter lunch klarnade det upp och solen sken från klarblå himmel!

Tog mig hem via en liten omväg idag. Trodde jag hittat en genväg men icke.

Nåja, när jag skulle gå in genom spärrarna till tunnelbanan på t-centralen funkade plötsligt inte mitt kort. Lägger det igen på rätt plats men inget händer.

Tittar lite extra och inser att det är mitt kreditkort. Tar upp sl-kortet och testar det istället. Funkade fint!

Tur att jag jobbar hemifrån imorgon och sen bara har en vecka kvar till semestern!

Idag stack jag hemifrån strax efter 7. När jag åkte rulltrappan ner till tunnelbanan så mötte jag en annan förälder som åkte upp. Hon berättade när vi möttes att det var stopp i tunnelbanan. Så jag åkte ner och sen åkte jag upp och vi tog sällskap till en busshållplats en bit bort. Där tog vi en buss till en annan busshållplats där det går direktbussar in till stan. Det var tydligen stopp mellan Slussen och Rådmansgatan och jag skulle av däremellan…

Funkade fint att åka buss och sista biten fick jag gå (tror att tunnelbanorna började gå typ då…). Tog en timme dörr till dörr och hade kanske tagit 40 i vanliga fall eller så… Inte helt illa ändå tycker jag.

Efter att ha åkt fel med tunnelbanan så har jag numera som regel att aldrig ta fel linje utan vänta på Skarpnäck. Ibland, om det är fint väder, kan jag göra ett undantag och åka mot Farsta. Men då står jag upp och tittar ut genom “fel” dörr för när vi kommer till Skärmarbrink där jag ska gå av blir det vips “rätt” dörr.

Nåja, idag pratade jag telefon när jag kom ner vid Hötorget. Tåget som kom in gick till Farsta så det tog jag inte. Pratade vidare, klev på, pratade vidare och när jag la på satte jag mig och kollade lite saker på telefonen.

Skulle hämta Simon klockan 16 och han har ju örnkoll på klockan så efter ett tag kollade jag på klockan, 10 minuter kvar. Sneglade ut för det såg ut som Kärrtorp och då skulle det bli klockrent.

Öh… det där är INTE Kärrtorp och inte någon station jag känner igen och så ser jag dörrarna stängas och vi lämnar Stureby. Suck. Vid nästa station Bandhagen hade jag dock flyt och kunde springa rakt över och precis hinna med tåget in mot stan (6 stationer…). Vid Skanstull hade jag sen exakt samma flyt och kunde då gå rakt över och gå på Skarpnäckståget.

Kom till skolan 16:15, så inte så illa ändå. Hade givetvis ringt och förvarnat.

I typ 7 år har jag när jag åkt tunnelbana tagit mig till bakre vagnen i Skarpnäck. Man kommer nämligen ner i den ändan där framvagnen står och får gå längs med hela tåget. Detta eftersom jag vid Skanstull ville vara längst bak.

Det är nämligen en sak man lär sig snabbt i Stockholm, att försöka vara på rätt plats när man går av tåget. En spännande utmaning att se om man lyckas tänka rätt.

Nu har jag ju bytt jobb, och således destination med tåget (tidigare Skanstull, nu Hötorget). På Hötorget är bästa utgången längst fram i tågets färdriktning – dvs perfekt för jag slipper gå.

Om jag nu kunde komma ihåg att inte gå.

Varje morgon den här veckan har jag börjat gå, och fått vända tillbaka när jag kommit på att jag ju faktiskt inte behöver gå. Enda dagen jag kom ihåg var när jag skulle till en kund och då gå av på t-centralen – längst bak i tåget. Så då fick jag gå ändå när jag kom fram.

Vi har varit inne ganska mycket under jullovet så idag tog jag mig i kragen efter frukost och fick hjälp av John att klä på barnen. Packade lite minifika och drog iväg med pulkan till busshållplatsen. Vi tog bussen till Kärrtorp där vi pausade i en snödriva med lite kex, choklad och vatten. Tittade på tunnelbanetåg, snöplog och bussar under tiden.

Sen tog vi rulltrappan upp till plattformen och hoppade på tåget hem. Spännande tyckte Simon som nog inte minns när han åkte t-bana senast (inte jag heller…). Båda barnen visar stor respekt för fordon vilket känns skönt så det är ingen direkt risk att de går för nära spåren. Joel har dessutom en enorm beskyddarinstinkt för Simon vilket är otroligt gulligt att se.

Gick i trappa och åkte rulltrappa. Sen gick Joel hela vägen hem medans Simon kampade själv i pulkan. Otroligt mysigt att göra såna här enkla små utflykter.

I söndags var det dax för mig och Joel att åka in till Intiman vid Odenplan för att gå på Bamseteater. Jag hittade det någon gång i augusti och så fick Joel det i födelsedagspresent.

Tunnelbaneturen in uppskattades av Joel och när vi åkte över Skanstullsbron pekade jag ner på alla båtar. Joel tittar ner och efter en stund:

– “Titta en gaffeltruck”, ropar Joel.
– “Ja titta” säger jag och lyckas till slut urskilja den bland alla båtar.

Vi kom fram till slut och köpte lite godis. Vi satt på fjärde raden så vi kom alldeles lagom nära och efter en stund släkte de ner och det hela började. Joel satt som trollbunden i en timme, själv hade jag lite svårt att ta det på allvar. Kanske delvis för att jag var galet trött och satt och nickade till ett tag i mörkret.

På hemvägen satt Joel och nästan somnade när jag läste Bamsetidning för honom.

Jag har hittills varit väldigt förskonad från strul med sl under hösten.

Dock inte idag. Det är min tur att hämta på dagis idag så jag var tidigt ute. Sitter i varma sköna tåget och läser. Strax före Skärmarbrink går högtalaren igång och en röst berättar att tåget inte går längre än dit utan hänvisar till tåg från Farsta. Man ser hur folk suckar och reser sig upp.

Vi går ut i mörkret och det står 7 minuter på skärmen. Brr… har inte så varm jacka eftersom jag knappt är ute på väg till jobbet så det blir lite kyligt. Tåget kommer, och alla klämmer sig in.

Kommer till nästa station Gullmarsplan och högtalarrösten går återigen igång och berättar att tåget inte går längre än hit. På andra sidan plattformen ser man hur ett tåg in mot stan stänger dörrarna precis när våra öppnas. 5 minuter står det denna gång och just när vi klämt in oss i tåget och dörrarna ska stängas kommer ett tåg från Farsta. Dörrarna på det tåget öppnas och alla rusar över och tränger sig in i det redan fulla tåget. Suck.

20 minuter senare än tänkt sitter jag iaf på jobbet. Nu hoppas jag att det fungerar när jag ska hem för då har jag ju en tid att passa…