Hade glömt bort att det är den här snön som Raffe gillar. När det är snö överallt så gillar han det inte alls lika mycket.

Nu när vi går runt vill han gärna gå förbi ställen där han vet att det brukar finnas snö (han har även koll på var det finns bra lövhögar).

Älskar att se hur han hoppar och hur fantastiskt det ser ut på bild.

Skägget, öronen, hur högt han hoppar – älskar allt!

Efter snart 4 år med Raffe på instagram nådde jag igår 4000 inlägg. Helt galet!

Är verkligen glad att jag började med kontot och att jag har hållit i med poster nästan dagligen. 

Älskar att kolla tillbaka och se vad vi gjort. 

Särskilt bra har det varit i perioder då jag undrat varför jag ville ha hund. 

När jag känt så räcker det med att skrolla runt lite bland inläggen och genast fattar jag att det såklart var helt rätt beslut att ha hund. 

Inte bara utefrukost idag utan även utelunch.

Eftersom Simons form inte är på topp, och han fortfarande har ont i hälarna så tog vi bilen till Flaten och jag hade spanat in ett ställe rätt nära. Succé!

Redan när vi lämnade vägen och kom in på stigen levererade naturen isbana i backen. Underbart!

Den underhöll både på dit- och hemvägen. Älskar att se hur Raffe så gärna vill vara med barnen i allt de gör. Tyvärr skäller han ofta på dem… Uppskattar dock att det funkar så enormt bra att sticka iväg med dem.

Efter att ha ätit morötter, chips och nudlar kokade på vårt stormkök så gick vi tillbaka och fanns det även en annan is som kunde underhålla alla en bra stund.

Idag kom vi iväg före halv 7 och det är otroligt vad ljust det är redan då. Ovant att inte gå i mörker.

Vi har våra fasta platser som Raffe alltid vill gå förbi. När vi kommit över kanalen vill ha upp till en grillplats och leka i en viss lövhög. Sen när vi viker av från stora stigen så brukar jag koppla loss honom så han kan jaga bollen som jag kastar.

Idag åt jag frukosten på bryggan och solen steg över horisonten under tiden.

Lite härligt nu med vinter och is för vi kan ta lite andra vägar – tex gena över kanalen. Alltid lite läskigt dock. Idag knakade det till och pulsen gick upp men jag tror att det var ytlagret som knakade för gissningsvis är isen någon dm.

Tänk att det bara är ett år sen jag började med utefrukost. Konstigt egentligen. När vi jobbat hemifrån i två år.

Veckan har bjudit på lite olika väder och ingen morgon (tror jag) funkade för riktigt utefrukost. Eller jo, en morgon men iaf.

Nåja, idag sken solen som gick upp före 7 faktiskt. Jag och Raffe stack iväg mot Flaten strax före 7 och typ två timmar senare var vi hemma igen.

Underbart att strosa runt i skog och mark med Raffe. Stora delar av tiden kastar jag bollen till honom. Han tröttnar verkligen aldrig.

Hade givetvis med frukost och hade tänkt sitta vid vattnet vid Flaten som jag gjort tidigare. Dock insåg jag att solen inte nått dit än och när jag tittade uppåt på berget såg det hur härligt ut som helst.

Uppskattar verkligen att kunna göra såna här morgonrundor.

Såg någon på insta som köpt en sprattlande fisk till sin hund. Slog till och köpte en direkt. La den någonstans.

Så vips var det dagen före Raffes födelsedag. Funderade på var fasen jag lagt fisken. Kom till slut på. Tog fram och tänkte att vi borde packa in.

Glömde packa in, och på födelsedagen valde vi att bara ge den till honom.

Döm om min förvåning då det inte fanns någon motor. Bara en ficka och någon doftgrej. En katt på bilden och jag insåg att jag måste ha köpt fel.

Suck.

Dagen efter kom Joel med fisken och frågade om vi testat motorn. Han hade sett fisken och utforskat. Sett att motorn behövde laddas.

Så nu har vi en sprattlande fisk.

Det sköna var att inse att jag inte la någon energi på att jag köpt fel grej (vilket jag iofs inte hade men trodde). Gäller att lägga energi på rätt saker.

Igår lunchfika idag tog jag Raffe på runda och sen slöt Simon och John upp lite senare för att glida runt lite på kanalen.

Härligt nog kom solen och lyste på oss en stund dessutom.

Är rätt sliten efter förkylningen ändå. Plus sömnrestriktionen som ändå gör att jag inte sover i överflöd. Morgonrundan blir mest att strosa runt en timme typ och kasta lite boll, kasta lite mat. Gömma lite godis. Fota lite. Ibland, men inte idag, har jag med frukost.

Har hittat områden där det sällan är någon som går på morgonen och som är begränsade med staket och kanal – dvs Raffe kan gå lös.

Helt fantastiskt faktiskt.

Några dagar efter att jag började på Klarna föddes Raffe. Uppenbarligen har det gått 4 år sen jag började på Klarna vilket innebär att Raffe fyller 4 år. Galet!

Det känns som att det var nyss vi fick hem honom och samtidigt som att vi haft honom en hel evighet. Svårt att tänka sig livet utan honom. Särskilt under pandemin. Halva hans liv har det varit pandemi typ. Sjukt. Älskar verkligen att vara en familj med hund, även om det vi viss mån begränsar oss oxå så har det varit perfekt i den fasen vi är i.

Sömnen är hans bästa ämne känns det som. Nu när vi jobbar hemifrån går någon (oftast jag) en längre runda på morgonen och så kanske lite bus med barnen. Sen sover han som en stock till lunch då han får nästa runda och så sover han oftast tills det är dags att fixa middag. Nätterna sover han i vår säng, i en egen bädd. Ligger och drar tunga stockar. Om vi kelar för mycket när han ska somna så lägger han sig vid våra fötter istället.

Mat är tämligen smidigt nu. Har hittat en sort från Furry Friends som han inte verkar tröttna på och som han tål. Oftast ger jag honom ute på promenad men han har alltid ett dl-mått stående så att han kan äta om han skulle bli hungrig. Händer ibland.

Promenader blir det många. John brukar ta med ryggan och leka rejält på gräsmattan och sen gå rätt så bra. Hundmöten klarar John bättre än mig. Jag har alltid en boll i fickan för att kunna leka på gräsmattan, ängen eller i skogen. Har hittat ett gäng rundor, och tidpunkter där det sällan är andra i närheten. Ofta har jag tagit med lite frukost och satt mig någonstans för att äta, och kastat smulor till Raffe.

Bus, lek och gos är fantastiskt! Han har blivit keligare känns det som. Älskar att busa med barnen. De smäller helt klart högst och om de ska med till gräsmattan kan han nästan inte hålla sig i skinnet. Ofta springs det fram och tillbaka i huset där Raffe har ett gosedjur i munnen.

Klor, tassar och pälsvård finns det fortfarande förbättringspotential men det har skett en stor förändring – vi har slutat trimma honom. Jag köpte en trimmer istället och har testat att klippa honom själv. Funkar helt ok. Just nu är han rätt lurvig eftersom det varit kallt. Klorna har jag klippt lite själv men tappade självförtroendet när jag klippte i pulpan på en klo. Ska be Linn om en vända till och sen skärpa mig igen.

Dagis funkar väldigt bra även om det är extremt sällan han är där. Vi gick från heltid till en dag per vecka – torsdagar.

Skällande och vakteri är sig ganska likt.

Mod behöver han fortfarande träna på och det är väl avsaknaden av det som gör att han är rätt skällig och sur.

Tidigare: 1 år, 2 år, 3 år

Helt plötsligt är inte morgonrundorna helt i mörker längre. Förvisso helg idag men kom ändå iväg runt kvart över 7. Hann leka med boll, snö och löv.

Plus att jag hade med kaffe och kunde sitta en stund och njuta av vacker utsikt. Inte för att Raffe ville gå åt det håll jag hade tänkt men eftersom det faktiskt sällan spelar roll låter jag oftast honom bestämma. Idag ville han till en viss lövhög.