Förväntningarna var inte så höga efter säsong 3 som jag inte riktigt gillade.

Men! Älskade den här säsongen! Åh vad det har träffat rätt nu.

Uppskattar verkligen mångfalden de har i skådisarna trots att det inte var så i boken. Det sätter verkligen fingret på en hel del skav i att ha olika skikt i samhället. Vi och dem. Att vi, beroende på vem våra föräldrar var och var vi föddes, har olika rättigheter.

Här får vi mestadels följa Benedict och Sophie men det händer mycket annat. Gillar även det greppet som skiljer serien från böckerna. I böckerna är det primärt ett par per bok men här blandas det och säsongerna följer inte alls bokordningen. Kul!

Mitt minne är sådär från hur allt gick till i böckerna vilket nog är bra för jag kan se serien utan att tänka att det skiljer.

Här hittar de balansen mellan kostymeri (byster), relationer och allt annat som hör hemma i en sån här serie.

Tydligen är det klart med både säsong 5 och 6!

Vilken fantastisk serie! Pörni.

Igår klämde jag de tre sista avsnitten på säsong 5. Googlade säsong 6 och fick reda på att det inte blir mer. Tomhet! Se den!!

Har älskat så mycket med den. På så många nivåer.

• Mångfalden med kvinnor (och män), generationer, sexuell läggning, olika kulturer och så vidare.
• Spretigheten precis som livet är. Det kommer ett mess som förändrar allt, man har en plan som ändras, andra har en annan plan som ändrar din. Underbart på något sätt hur mobilberoende hon är Pernilla, men även hur det på något sätt behövs eftersom hon är ett nav på många vis.
• Barnen som är så olika, i olika faser och utmaningar, och som har olika relationer till samma personer som hon har.
• Döden. Att den får finnas, får ta plats, får sörjas. Att det går att komma vidare, att välja livet och inte sorgen. Att man inte alltid kan stoppa den, men ibland faktiskt kan påverka.
• Sorgen. Att även den får finnas så närvarande. Att besvikelse är en del av vardagen. Att det går att rätta till, att man faktiskt kan ringa de som dött.
• Jobbet med utsatta barn som visar på ännu mer mångfald och hur vardagar kan se olika ut. Hur familjer ser olika ut och hur viktigt det är att det finns andra viktiga vuxna. Den här delen är så otroligt fin att se. Någon som har ett vanligt jobb i offentlig sektor. Vilken viktig del av samhället de är.
• Vänskapen som får ta plats, får vara olika. Hur hon finns där, hur hon fångar upp andra hela tiden, men även hur andra fångar upp henne. Hur olika människor hittar varandra i olika typer av relationer och vänskaper.
• Frustrationen över människor i ens närhet som man måste ha där men inte just nu väljer. Att acceptera men inte gilla. Att hantera men kanske inte alltid lysande.
• Själv är starkast, eller kanske inte. Att vara den som står när andra faller.

De sista två avsnitten är otroligt händelserika och kommer ta lite tid att smälta. Tårarna trillar av flera anledningar.

Att jag sen går runt och hör norska i huvudet får jag ta tänker jag.

När jag googlade så fick jag även tipset om en dansk serie som heter Rita, så den ska jag ge mig på från och med nästa vecka (om jag kan hålla mig så länge).

Tyvärr besviken på den här säsongen. Kändes bara som en enda lång transportsträcka.

Nu är det dags för Penelope och Colin, och det blir även fokus på Lady Whistledown då drottningen gett sig tusan på att hon ska få reda på vem det är.

Eftersom det redan i de andra säsongerna varit lite fokus på dessa personer blir det inte så nytt och spännande. Böckerna handlar så mycket om vass dialog och även tankar vilket de inte alls får fram här.

Mest bystar vilket känns sådär.

Jag kommer såklart att sitta bänkad om två år när säsong 4 verkar komma.

Att gå kurs om att bygga hus ger en hel del tankar och funderingar. I höstas tänkte jag att kolla på Husdrömmar på SVT men då fanns de inte tillgängliga tyvärr. Så nu i januari dök alla säsonger upp och för någon vecka sen slog vi till och började kolla.

Jäklars vad roligt!

Nu börjar jag få lite mer inspiration till projektuppgiften på kursen. Har knappa tre månader på mig att färdigställa den.

I programhandlingen ska det finnas

• Kravspecifikation där funktions- och miljökrav för byggprojektet specificeras.
• Situationsplan (tomtritning) i lämplig skala där byggnader, växtlighet, kommunikationsytor, vatten- och avloppsanläggning, odlingar, avfallshantering mm redovisas
• Skalenliga ritningar på byggnaden, planer och fasader samt en sektion
• Byggnadsbeskrivning inklusive teknisk beskrivning där valda byggtekniska lösningar, byggmaterial, entreprenadform mm redovisas.

Min stora utmaning är att jag måste hitta en tomt jag låtsas är vår (eller faktiskt hitta en på riktigt?). När detta väl är klart är det väl lika bra att bygga huset på riktigt, eller?

1 mars (tror jag det var) såg vi första avsnittet i Bollnäs. Nyss klämde vi sista avsnittet på säsong 5.

Totalt har vi sett 90 avsnitt på 47 dagar. Det är ungefär 67,5 timmar. Galet!

Snacka om att när något kan gå fel så går det fel. Hög puls har jag haft många gånger. Sjukt stressande serie.

Men oxå väldigt rolig att se. Kul att se tillsammans, gissa vad som ska hända och hjälpas åt att komma ihåg vad som har hänt. Vi kommer helt klart ihåg olika saker!

Nu tror jag att vi pausar serie ett par dagar iaf och så får vi se vad det blir sen.

Nytt år och januari. För tre år sen började det komma lite notiser om ett virus i Kina. Tre år!

Just nu läser jag Jag har precis börjat på fjärde delen, En skandal om våren,  i serien väninnor av Lisa Kleypas. Jag och Simon har pausat läsningen just nu men vi har pratat om att fortsätta på Spejarens lärling där del 10 står på tur. Har fixat upp hyllplan i hobbyrummet (ovanför mitt skrivbord) där “alla” fackböcker som bott på golvet fått plats och nu sitter jag ofta och spanar och funderar på vilken jag ska läsa eller bläddra i.

Just nu tittar jag lite på vintersport – gärna skidskytte. Vi har kollat på Wednesday med hela familjen och jag och John såg Maktens ringar och längtar nu till nästa säsong som kommer om 1,5 år… Joel önskade att se Top Gun och Top Gun Maverick – gillade! Får se om vi tar upp The Crown igen.

Just nu lyssnar jag för första gången lite på ljudbok! Har funkat helt ok. Inte lika trevligt som att läsa själv men det tar mig framåt i böckerna när jag har annat att göra, och det gör andra saker (röja, städa) lite roligare ändå. På Spotify har jag hittat till Hootie & The Blowfish – hade glömt bort dem, men lyssnar på lite blandat.

Just nu längtar jag efter att faktiskt hitta ett ställe där vi kan hänga i sommar. Och att det lossnar på något sätt kring Simon och väg framåt.

Läs liknande hos: Enligt O, Västmanländskan, Och dagarna går, Fiktiviteter,  Erikas bokprat

Tidigare: 2023 –
Samlingsöversikt

Äntligen fick vi tummen ur! Vi fick visserligen inte med oss Joel men iaf Simon. Senaste veckan har vi varje kväll vid halv 9-ish satt oss tillrätta i soffan och kollat ett avsnitt. Sen har jag och Simon sovit nere efter att ha läst en stund.

Vi gillade den alla tre.

Miljöerna, dialogen och insikterna man får. Hur det är att växa upp i en otrygg miljö och vilka effekter det kan få.

Vilken mansdominerad värld schack måste ha varit (vet att den inte bygger på en sann historia men iaf).

Hade gärna sett mer men den tog ju samtidigt slut så oklart vad en fortsättning skulle handla om.

Kollade på säsong ett förra februari, och då hade jag läst 3 böcker i serien. Nu har jag läst alla 8 och i fredags släpptes säsong 2. Eftersom John varit i Kvibille och firat farmor som fyllde 80 år så passade jag på att mer eller mindre sträckkolla från fredag eftermiddag till lördag eftermiddag. Pausade för att gå med Raffe och fixa mat. Plus läs med Simon och även sova.

Kanske kan tycka att det drog ut på det lite väl men uppskattade verkligen säsong 2.

Älskar att Daphne från säsong 1 får en så pass stor roll här ändå, och att man väver in hela syskonskaran mycket mer här än i böckerna.

Det är tydligen klart med både säsong 3 och 4 och de som gör den vill gärna göra alla 8 syskonen/böckerna. Låter väldigt lovande tycker jag.

Helt plötsligt pratade alla om det. Squid game.

Netflix hade 16+ på den. Folk pratade om hur våldsam och otäck den var.

Vi pratade om det hemma. Alla i barnens kretsar (vänner och influensers) pratade om serien.

Så vi bestämde oss för att kolla. Ihop.

Idag såg vi sista avsnittet och jag är inte imponerad. Förstår inte hur den kan ha blivit Netflix mest strömmade.

Mina nerver pallar inte såna här saker. Otroligt grafisk har den varit så jag och Simon som är lite känsliga har tittat på varandra en hel del scener.

Förra helgen tog jag mig i kragen och började kolla på Bridgerton på Netflix. Något jag tänkt att jag skulle sen i julas när den släpptes. Har länge tänkt läsa serien men det var först i december som jag tog tag i första boken (tack vare min reader).

Har hunnit med tre böcker och jag är glad för det då serien som fokuserar på första boken ändå visar en del från de kommande böckerna (gissar även fjärde som står på tur efter boken jag läser nu).

Åtta avsnitt på lite mer än en vecka är ändå rätt bra för mig som inte prioriterar tv så ofta.

Gillade serien. Gillar böckerna mer. Kommer närmare personerna när man läser om dem tycker jag. Vissa saker är tillagda och många borttagna och en del ändrade men det gör inte något. Säsong två ska tydligen spelas in under våren vilket jag ser fram emot att se resultatet av framöver.