1 mars (tror jag det var) såg vi första avsnittet i Bollnäs. Nyss klämde vi sista avsnittet på säsong 5.

Totalt har vi sett 90 avsnitt på 47 dagar. Det är ungefär 67,5 timmar. Galet!

Snacka om att när något kan gå fel så går det fel. Hög puls har jag haft många gånger. Sjukt stressande serie.

Men oxå väldigt rolig att se. Kul att se tillsammans, gissa vad som ska hända och hjälpas åt att komma ihåg vad som har hänt. Vi kommer helt klart ihåg olika saker!

Nu tror jag att vi pausar serie ett par dagar iaf och så får vi se vad det blir sen.

Nytt år och januari. För tre år sen började det komma lite notiser om ett virus i Kina. Tre år!

Just nu läser jag Jag har precis börjat på fjärde delen, En skandal om våren,  i serien väninnor av Lisa Kleypas. Jag och Simon har pausat läsningen just nu men vi har pratat om att fortsätta på Spejarens lärling där del 10 står på tur. Har fixat upp hyllplan i hobbyrummet (ovanför mitt skrivbord) där “alla” fackböcker som bott på golvet fått plats och nu sitter jag ofta och spanar och funderar på vilken jag ska läsa eller bläddra i.

Just nu tittar jag lite på vintersport – gärna skidskytte. Vi har kollat på Wednesday med hela familjen och jag och John såg Maktens ringar och längtar nu till nästa säsong som kommer om 1,5 år… Joel önskade att se Top Gun och Top Gun Maverick – gillade! Får se om vi tar upp The Crown igen.

Just nu lyssnar jag för första gången lite på ljudbok! Har funkat helt ok. Inte lika trevligt som att läsa själv men det tar mig framåt i böckerna när jag har annat att göra, och det gör andra saker (röja, städa) lite roligare ändå. På Spotify har jag hittat till Hootie & The Blowfish – hade glömt bort dem, men lyssnar på lite blandat.

Just nu längtar jag efter att faktiskt hitta ett ställe där vi kan hänga i sommar. Och att det lossnar på något sätt kring Simon och väg framåt.

Läs liknande hos: Enligt O, Västmanländskan, Och dagarna går, Fiktiviteter,  Erikas bokprat

Tidigare: 2023 –
Samlingsöversikt

Äntligen fick vi tummen ur! Vi fick visserligen inte med oss Joel men iaf Simon. Senaste veckan har vi varje kväll vid halv 9-ish satt oss tillrätta i soffan och kollat ett avsnitt. Sen har jag och Simon sovit nere efter att ha läst en stund.

Vi gillade den alla tre.

Miljöerna, dialogen och insikterna man får. Hur det är att växa upp i en otrygg miljö och vilka effekter det kan få.

Vilken mansdominerad värld schack måste ha varit (vet att den inte bygger på en sann historia men iaf).

Hade gärna sett mer men den tog ju samtidigt slut så oklart vad en fortsättning skulle handla om.

Kollade på säsong ett förra februari, och då hade jag läst 3 böcker i serien. Nu har jag läst alla 8 och i fredags släpptes säsong 2. Eftersom John varit i Kvibille och firat farmor som fyllde 80 år så passade jag på att mer eller mindre sträckkolla från fredag eftermiddag till lördag eftermiddag. Pausade för att gå med Raffe och fixa mat. Plus läs med Simon och även sova.

Kanske kan tycka att det drog ut på det lite väl men uppskattade verkligen säsong 2.

Älskar att Daphne från säsong 1 får en så pass stor roll här ändå, och att man väver in hela syskonskaran mycket mer här än i böckerna.

Det är tydligen klart med både säsong 3 och 4 och de som gör den vill gärna göra alla 8 syskonen/böckerna. Låter väldigt lovande tycker jag.

Helt plötsligt pratade alla om det. Squid game.

Netflix hade 16+ på den. Folk pratade om hur våldsam och otäck den var.

Vi pratade om det hemma. Alla i barnens kretsar (vänner och influensers) pratade om serien.

Så vi bestämde oss för att kolla. Ihop.

Idag såg vi sista avsnittet och jag är inte imponerad. Förstår inte hur den kan ha blivit Netflix mest strömmade.

Mina nerver pallar inte såna här saker. Otroligt grafisk har den varit så jag och Simon som är lite känsliga har tittat på varandra en hel del scener.

Förra helgen tog jag mig i kragen och började kolla på Bridgerton på Netflix. Något jag tänkt att jag skulle sen i julas när den släpptes. Har länge tänkt läsa serien men det var först i december som jag tog tag i första boken (tack vare min reader).

Har hunnit med tre böcker och jag är glad för det då serien som fokuserar på första boken ändå visar en del från de kommande böckerna (gissar även fjärde som står på tur efter boken jag läser nu).

Åtta avsnitt på lite mer än en vecka är ändå rätt bra för mig som inte prioriterar tv så ofta.

Gillade serien. Gillar böckerna mer. Kommer närmare personerna när man läser om dem tycker jag. Vissa saker är tillagda och många borttagna och en del ändrade men det gör inte något. Säsong två ska tydligen spelas in under våren vilket jag ser fram emot att se resultatet av framöver.

Läste lite före 6-hugget och sen somnade jag lite om, myste lite med Raffe och slöade i sängen. Insåg att jag borde ta den där morgonrundan före det började regna så tog mig upp och då såg jag hur himlen brann och fick eld i baken. Ett par minuter senare var jag och Raffe på gräsmattan. Helt otrolig himmel!

En stund senare var det borta och det började smådugga. Vi lekte i lövhögen, lite på ängen och gick sen till Brotorpsstugan och hittade en godisstubbe och sen hem via lite vägar, stigar och skog. En timme var vi ute typ. Övriga familjen hade vaknat och vi fixade frukost och satte oss i soffan för att kolla på ett avsnitt av The Flash (säsong 6 har precis släppts).

Efter det la sig Raffe tillrätta bredvid mig och Vinterstudion drog igång. John stack iväg på en löprunda och barnen satt sen länge vid sina datorer.

Njöt av att bara vara. Lagom till att John kom tillbaka hade jag slumrat till lite. Då såg jag dessutom att en pokedag hade dragit igång så jag kunde sitta i soffan och fånga några.

När jag hörde att Bevan skulle dyka upp igen blev jag givetvis nyfiken. Jag minns onsdagarna på gymnasiet. Bevan började 20.00 och det var frivillig idrott 17-20 som vi stack lite tidigare ifrån. Jag och Anna drog hem till mig och gjorde varma mackor i mitt mackjärn och bänkade oss framför tv:n. Slukade allt med hull och hår gissar jag. Dagdrömde om USA och så där. Minns inte hur många säsonger jag såg men det var nog inte så många, och verkligen inte 10 som det gjordes.

Cmore är det som tog hem remaken och det slumpade sig så att jag fick två prova-på-månader. Jag och John kollade på två avsnitt i september. Inte superimponerade faktiskt utan mer fundersamma över upplägget så det blev inte att vi prioriterade att se mer.

Igår när jag var hemma själv så tittade jag på resterande fyra avsnitt. Fortfarande lite konfunderad över upplägget att serien handlade om hur de ska göra en remake och de i den spelar både sig själva och figurerna. Men sig själva är inte sig själva på riktigt (om jag förstått det rätt iaf). Nåja, kändes bra att se klart den.

Uppskattar dock hur de fått rätt många att ställa upp på remaken. Både av de som var huvudpersoner (Luke finns ju inte längre med oss och hade redan innan tackat nej tror jag) men även ett gäng som dök upp i en säsong eller färre tom tror jag. Så på det sättet rätt roligt att se!

Läste boken för snart tre år sen (hade gissat på 1,5 år…) och minns att jag tänkte att den skulle göra sig bra som film. Nu när jag sett serien kan jag intyga att den gör det.

Trots att jag läst boken fångas jag återigen av Majas öde. Upplägget i serien är ungefär som i boken med sex avsnitt; Maja, Förhöret, Begravningen, Rekonstruktionen, Rättegången och Vittnena.

Får rysningar av hur föräldrar bara kan missa saker på det sättet och jag gör mentala noteringar om att alltid vara nära och nyfiken på vad barnen pysslar med.

Oerhört skickligt gjord. Lågt tempo som verkligen kryper in under huden på något sätt. Visar hur det förmodligen går till i vissa kretsar med fester och droger.

Allt är inte vad det verkar, vilken roll har media, vänner? Frågorna är många och det är egentligen en hel del som utelämnas i detta men man bygger ändå sin bild. Starkt!

Läste något rykte om fler säsonger och jag vet inte. Visst vore det kul att se vad som hände sen, men egentligen är det ju slut nu. Eller?

I somras kollade vi på hjältefilmer och gick sen över på serier. Serier är så mycket enklare att se då de är kortare. Vi hinner oftast minst ett varje dag. På helgerna kan det bli fler.

Vi började med The Flash som då fanns i tre säsonger på Netflix.

Väldigt underhållande handling. Många diskussioner kring vad, hur och varför och mycket klurande på vad som egentligen hände med tiden.

I oktober tog tredje säsongen slut och vi funderade på The Arrow men den har 16-årsgräns (och verkar rätt våldsam och mörk) så vi valde istället Supergirl.

Den fanns på HBO Nordic och i januari kom vi ikapp i fjärde säsongen. Vi var lite skeptiska i början då den kändes fånig. Dock tog den sig snabbt och det var bra handling och underhållande dialog.

Vi funderade på vad vi skulle kolla på och valde Legends of tomorrow som finns i fyra säsonger, där vi nyss sett klart andra. Den här har underbara karaktärer och dialogen är mycket underhållande. Storyn är klurigare än supergirl men kanske inte som the flash.

Även denna finns på Netflix och nu visar det sig att fjärde säsongen av The Flash dykt upp (som vi börjat titta på).