För drygt 1,5 år sen la jag ner joggandet som jag då hållit på med nästan varje måndag i 1,5 år. Anledningen var att jag hade ont i hälsenorna. Det tog sin lilla tid att bli av med det och då dök det upp hälont. Suck

Lite smått tröstlöst faktiskt.

Dock har det under hösten känts bättre och bättre. Knappt att jag vågat hoppas men på nyårsdagen bara stack jag ut en sväng. Kändes helt ok. Såklart sjukt jobbigt eftersom jag har väldigt dålig kondis och har “ett par” kilo mer än jag önkat.

Bestämde mig för att jag ska ut varannan eller var tredje dag och då aldrig springa samma runda – i alla fall inte två i rad. Mentalt behöver jag ha olika så att jag inte jämför med tidigare rundor, eller i förväg kan måla upp hur det kommer kännas.

Har fixat en årstracker där jag tänkte fylla i när jag joggat och inte. Vi får se hur det går.

Nu känns det som att det där med utefrukost är något jag alltid gjort. Så är det inte.

6 mars 2021 postade jag detta på instagram. Hade tagit med kaffe och fårskinn och tänkte att det skulle bli början på en vana.

Tänk om jag då kunnat ana vilken förändring det skulle bli! Stubbsittningen var en nyckel i detta. Så enkelt att klara av! Så härligt att göra.

Nu tar jag gärna med frukost ett par mornar i veckan. Kanske hänger det till viss del ihop med att fötterna nu funkar. De började ju funka för ett år sen. Före dess var det mycket fokus på att jag hade ont, att ta sig runt.

Två tankar.

1. Hade det funkat lika bra om jag satt upp tydliga mål? Jag tror inte det. Jag funkar inte så bra med tydliga mål utan blir mest stressad av dem. Tappar kreativiteten och lusten.
2. Vad kan ha ändrats på samma sätt om ett år? Vad vill jag ska ha förändrats om ett år?

Spännande tycker jag!

Att det ska vara så svårt med vissa vanor eller beteenden! Jag har två saker jag verkligen vill förändra.

1. Äta färre sötsaker (glass, godis, kakor/fika – främst köpt)
2. Köpa färre saker

Nu har jag och Sanna bestämt att vi måste chatta varandra när det är dags för en sötsak. Vi tror (och hoppas) att det ska göra att man inte vill känna skam (?) och istället undviker men att man oxå kan peppa varandra när det går bra, eller dra upp varandra när man fallit tillbaka in invanda mönster.

Får se om det blir samma sak med att köpa saker. Funderar på om jag faktiskt måste blogga om allt jag köper. Mat undantaget, och kanske kläder till barnen.