Igår fyllde Simon tre månader och idag var det dax för bvc och tre-månaderskontroll. Standardfrågan om jag ammade kom givetvis och jag svarade ja som alltid. Sen babblade hon på om amning, igen, och jag hörde bara “bla bla bla”. Som vanligt var hon dessutom 10 minuter sen…

Sen fick Simon sina första sprutor. Han var knalltrött (somnade i väntrummet före) och gillade inte alls att sitta i mitt knä utan började gråta och spände sig stackarn. Det gick iaf ganska fort och när det var klart och han fick komma upp på favoritplatsen – min axel – så slutade han gråta. Hann knappt lämna bvc förrän han hade somnat.

Vikt: 7525 g
Längd: 65 cm (tror det var en glädjemätning så kanske mer 63-64)

Simon äter ofta på sina händer

Idag var det återigen dax att knalla till bvc med Simon. Som vanligt låg de efter tidsmässigt och jag förstår inte riktigt varför för besöken går extremt snabbt.

Nåja vi vägde och mätte och sen var det läkarbesök. Läkaren lyssnade och tittade och tyckte Simon verkade må riktigt bra.

Vikt: 6480 g
Längd: 60,5 cm

Idag har vi varit på BVC och vägt grabbarna. Joel närmar sig 15 kg, vägde 14,8 och har passerat 90 cm. Simon följer sin kurva fint och vägde nu 5890 g, och mätte 59 cm.

Vi passade även på att fråga läkare om Simons långdragna förkylning (typ 5-6 veckor). Så länge han går upp i vikt som han ska och inte har feber så behöver vi inte oroa oss var svaret. Skönt!

En konstig grej var att det i väntrummet, som ju är ett slags lekrum, låg två myrdosor och vi undrade lite över lämpligheten – är inte de giftiga? Vi glömde dock att fråga om det…

Ja, ett kilo hade Simon gått upp sen vi senast var och vägde på BVC. Känns väldigt skönt att han går upp som han ska trots långdragen förkylning.

Under den kvarten jag var där hann bvc-Carina nämna amningens fördelar minst fyra gånger – och även påpeka risken med amningsnapp trots att vi är tämligen erfarna på det området vid det här laget och enbart är positiva till den.

Vikt: 5264 gram
Längd: 58 cm

Så var det dax för Simon att för andra gången besöka BVC. Förra veckan var John där och vägde när de hade öppen mottagning och denna vecka var det min tur att gå dit på bokad tid.

Vet inte riktigt vad skillnaden var för det enda som hände idag var att jag vägde Simon och att de fick hans fyra sista siffror.

Han ökar i vikt som han ska vilket alltid är skönt att veta.

Förra torsdagen: 3 942 g
Idag: 4 218 g

Tänk vad tiden bara rusar iväg. Idag fyller Joel 1,5 år och vi firade med bvc-besök vid 11-tiden. En mycket dålig tid med tanke på lunch och sovning men sköterskan ville att de hade läkare i närheten om Joel skulle reagera på vaccinet, den spruta man tar vid detta tillfälle är tydligen värre än vanliga just med tanke på äggallergi.

Reaktion uteblev dock vilket var mycket skönt.

Tyvärr fick inte Carina träffa den glada Joel utan den trötta och gråtiga så vi fick väga och mäta med kläderna på istället. Inte heller ville han visa var näsan satt så jag fick svara på frågor om vad han kunde och inte. Kanske anade han ugglor i mossen för efter sprutan så lekte han glatt i väntrummet och pekade ut både det ena och det andra.

Vikt: 14,3 kg
Längd: 89 cm
Huvudomfång: 50 cm

Igår gav Joel och jag oss iväg till BVC för vägning och mätning. Det är öppen mottagning mellan 11 och 12 så det är bara gå dit och hoppas att det inte är alltför många som tänkt samma sak. Det var fyra före oss när vi kom dit så vi satte oss i det lilla lek/väntrummet och Joel började genast kasta bollar och bygga torn.

När det var vår tur verkade BVC-tanten lite stressad och det visade sig snart att hon var ny och hade vissa problem med datorsystemet. Ju längre vi var där desto gladare var jag att jag inte hade talat om att jag jobbar med utveckling av just sådana system…

Joel hade passerat 14 kg med 60 gram men hade inte växt något på längden sen sist! Vi ville även boka tid till 18-månaderskollen men efter 10 minuters fruktlösa försök att hitta rätt i datorn sa jag att vi ringer när det börjar närma sig… Jag råkade i förbifarten även nämna att vi ville ha en utskrift av tillväxtkurvan vilket resulterade i ytterligare 10 minuters fipplande vid tangentbordet. Sen fick jag en utskrift av fel kurva men jag kände att det inte var läge att klaga.

Så mycket vägde Joel idag när han och jag var på BVC för vägning och mätning. De har “öppen mottagning” mellan 11 och 12 två dagar i veckan då man kan droppa in för enklare ingrepp.

Jag trodde att han skulle passerat 14 kg vid det här laget men viktkurvan har planat ut en del och han äter faktiskt inte lika mycket som förr heller. Däremot hade han växt otroligt mycket på längden, hela 6 cm sen ettårskontrollen, vilket innebär att han nu mäter hela 86 cm.

Igår var det dags för Joels ettårskontroll. Det var första besöket på BVC här i Skarpnäck eftersom vi gått på det i Bagarmossen tidigare.

Väl där kollade BVC-tanten lite olika saker. Joel fick slå med klossar, använda pincettgreppet etc. Hon pepprade mig också med en massa frågor om mat, etc för att se hur Joel utvecklades. En fråga löd:

Kan han gå längs möbler o så…

Jag svarade att det kan han väl… Skulle han komma nära en möbel slutar han ju inte att gå. Jag tänkte (egentligen inte) att det kanske var något steg i utvecklingen, som hade med att kunna gå nära möbler att göra, ända till jag insåg att hon inte visste att han kunde gå helt obehindrat (d v s utan att hålla sig i möbler).

Givetvis vägdes och mättes han – vågen stannade på 12,940 kg och längden blev 80 cm.

Det blev också två sprutor, något som han knappt alls protesterade mot till BVC-tantens förtjusning som genast började berömma sin egen vaccinerings-teknik. 🙂

Ett litet frågetecken var om han skulle reagera mot eventuell äggvita i sprutorna eftersom det tydligen används när man odlar fram vaccinet. Dock uteblev reaktionen till allas lättnad!

Idag knallade jag och Joel till bvc i Bagarmossen (troligen för sista gången för det finns numera ett bvc även i Skarpnäck!).

Vikt: 11 995 gram
Längd: 78 cm

Ligger stabilt på sina kurvor.

Vi fick träffa barnläkare Madeleine som lyssnade på hjärta, klämde lite här och var och testade bl a att han kunde härma henne när hon tog två klossar (en gul och en röd) och slog ihop dem.

Prickarna han fick förra veckan då han var lite febrig några dagar var inte någon barnsjukdom – utan precis som vi trodde troligen eksem. Han lär ha ärvt min gen vad gäller att vara eksembarn…

I lekrummet fick jag vara som en hök för Joel har fått en liten ovana att ta den leksak han har i handen och slå på andra. I all välmening antar jag men jag tror inte att andra gillar det.