Idag var det dax för 3-årskontroll för Joel på bvc. 15:15 skulle vi vara där och vi var där i tid och fick faktiskt inte alls vänta länge den här gången. Joel vägde 17,9 kg med kläder på och hade precis passerat 1 meter.

Sen var det dax för Joel att sitta ner vid ett litet barnbord för att titta på bilder som Carina visade. Joel tyckte dock bättre om en barnpall och ville absolut sitta på den vid hennes skrivbord. Hon var flexibel och gick med på hans förslag. Joel fick titta på bilden och säga vad det var (tex bil, mössa, äpple) och sen svara på en fråga om vad man gjorde med saken. Joel hade inga problem att svara men det var svårare för Carina att förstå.

Jag förklarade att Joels uttal är sådär och hon föreslog att hon skulle skicka en remiss till en jättebra logoped här i Skarpnäck. Kanonbra idé tyckte jag och har själv tänkt tanken ibland men trott att det var svårare.

Simon var givetvis med och inte ville han sitta still och leka med något när det fanns så många dörrar att leka med.

Var ett riktigt lyft nu när det inte diskuterades amning längre 🙂

Nu är det mer än ett år sen jag provtränade på Flex för första gången. Då var jag i otroligt dålig form och kände att jag ganska länge kunde skylla att jag inte orkade eller klarade saker på att jag nyss fött barn och dessutom inte tränat på några år.

Det känns ganska avlägset att jag då ammade Simon, att jag vägde närmre 90 kg än 80 kg, att jag kände bäckenet så fort jag sprang (eller gick mer än 1 km), att midjemåttet var bra mycket mer än det borde och att ryggen ofta (eller hela tiden) gjorde ont.

Nu, ett år senare… Nja det går nog inte längre att säga att jag är otränad och inte heller har jag nyss fött barn. Det var länge sen jag ammade, och jag väger nästan alltid under 80 kg, känner väldigt sällan av bäckenet, midjemåttet har normaliserats och ryggen har jag nu inte haft ont i alls på några veckor.

Nu önskar jag att jag tagit mått och bilder för ett år sen, men jag minns att jag verkligen inte ville då.

Vid årskiftet gav jag mig själv ett mål – att väga under 80 kg till midsommar. När jag började träna i augusti vägde jag nog 86 kg men efter jul och nyår så hade sisådär 3 kg på något sätt smugit sig på. Det har gått sakta mot målet och ibland knappt alls men iaf oftast gått åt rätt håll. Har inte ändrat märkbart på kosten utan satsat på att träna.

Någon gång under våren köpte vi en digital våg på Clas Ohlson och jag började använda den istället för den på Flex. Har noterat vikten på Funbeat och det är riktigt roligt att se hur kurvorna samspelar.

Igår var det nära när jag ställde mig på vågen så idag var det med stor spänning jag klev upp på vågen. O banne mig lyckades den inte stanna på 79,9!!!

Egentligen skulle vi gått 22 april men då var Simon sjuk så vi fick ny tid – idag. Givetvis sov Simon när det var dax att ge sig iväg så jag fick väcka honom.

Fick som vanligt vänta, sen gick det ganska fort. Vägde och mätte (11 230 g, 79 cm) sen fick Simon sprutorna. Hon frågade om han gick något och jag sa att han tar några steg nu och då.

Jämfört med Joels kontroll så var det knappt några frågor alls – ja förutom att vi pratade om amning då. Trots att jag sa att Simon vägrat dia så berättade hon hur viktigt det är att fortsätta med amningen så länge man kan eftersom de får i sig antikroppar. Då kunde jag inte låta bli att säga att han minsann varit frisk hela vintern trots att Joel går på dagis. Fick inget svar på det.

Idag var det dags för 8-månaders besiktning av Simon på BVC. I -10 gradig kyla begav jag mig iväg med Simon nerbäddad åkpåse och fiberpäls i vagnen. Efter sedvanlig kvarts försening fick vi väga och mäta: 10,165 kg och 73,5 cm blev resultatet.

BVC-tanten passade också på att fråga vad de egentligen tyckte på jobbet om att jag var föräldraledig halvtid, men eftersom ingen direkt sagt något där, sa jag det. Ganska konstig fråga tycker jag dock såhär i efterhand… Hon frågade även om ammingen:

BVC-tant: Ammas han fortfarande?
Jag: Nej, han slutade dia när han var 6 månader.
BVC-tant: Så… han ammades inte längre vid 8 månaders ålder?
Jag: Näe, då hade han inte diat på två månader.
BVC-tant: Jaha.

På vägen hem, återigen i sträng kyla, somnade Simon framåtlutad i vagnen.

Idag styrde jag och Joel återigen kosan till Högdalens äventyrsbad. Vi har 10-kort som snart går ut så vi har fått lite motivation tack vare det. Joel, som hemma trotsar en hel del nu, är en ängel när vi är ute på äventyr. Den här gången kände Joel igen sig och han är ju en kille som tar för sig så det gällde att ha koll på honom så han inte gick i förväg.

Vi plaskade och lekte runt i vattnet som vi hade nästan för oss själva i början. Sen fikade medhavd frukt, mariekex och saft och badade en stund till.

I omklädningsrummet stod en våg så Joel fick testa att stå på den och den hade lite svårt för att bestämma sig för 16,8 eller 16,9.

Förra gången vi var och vägde Simon så hade han inte gått upp så mycket så idag knallade jag till bvc på öppen mottagning för att se om uppgången var bättre nu.

Det var den definitivt. Vågen landade på 9,88 kg så han har gått upp över 700 gram på en månad. Vi har ju misstänkt det eftersom han äter som en häst, men det är ändå skönt att få det bekräftat.

Nästa torsdag har de tydligen vaccinering på bvc så vi får se om vi orkar ta oss dit och slåss med alla andra som vill vaccinera sina barn (undra hur många smittor som sprids under såna tillfällen?).

Egentligen skulle vi haft tid före lunch men de behövde ändra tiden pga utbildning och då blidde det 15:30. Det innebar att Joel fick följa med. Således packade jag ner Simon i tvillingvagnen och tog oss till dagis vid tretiden igår. Visar sig att Joel varit ganska gnällig och de har just tagit tempen, 38 grader.

Skippar då att klä på Joel för att han ska få krypa ner i åkpåsen istället. Han går ut genom dörren före mig och när jag ska öppna den försöker han hjälpa till utifrån – resulterar i stortjutande. Jag tar mig snabbt ut, får ner Simon i vagnen och tar upp Joel. Han pekar på foten. Stackarn har fått stortån under så nageln har fläkts upp lite. Ajajaj…

Joel visar Simon en av leksakerna i väntrummet på BVC

Är dock glad att jag i helgen hängde på en första-hjälpen-väska på vagnen (från IKEA-besöket). Plåstrar om den lilla tån och packar ner honom i vagnen.

Får som vanligt vänta på BVC men det visar sig att sköterskan är på kurs och läkaren kör med en sköterskeelev till hjälp. Går fortare än vanligt trots att läkaren även hinner lyssna på hjärtat, klämma på magen och titta i ögonen på Simon. Jag får som vanligt svara på lite utvecklingsfrågor.

Längd: 9120 g
Vikt: 72 cm

I måndags skulle vi gått på fem-månaderskontroll med Simon men vi var lite krassliga och fick ny tid idag. Halv 12 skulle vi vara där och det var vi. Joel fick stanna hemma idag eftersom han hade feber igår så han var oxå med. Han engagerade en nybliven pappa i sina lekar och de satt på pallar och åt låtsasfrukt. Strax före 12 blev de inropade och då hittade Joel riktiga äpplen och när han nästan ätit upp det andra så var det vår tur (typ 45 minuter sent).

Joel var stod bredvid och höll lite i Simon när han skulle få sprutorna för vi hade pratat om att Simon nog skulle bli ledsen – vilket han blev. Den andra sprutan gjorde rejält ont och det var riktigt ledsen gråt en bra stund efteråt.

Väl i vagnen så lugnade han sig när Joel drog igång speldosan i leksaken han valt att ha med som tröst åt Simon. När vi kom ut insåg jag att det hade börjat regna och tackade mig själv för att regnskyddet var med trots att solen sken på ditvägen.

Simon somnade ganska snabbt och Joels ögon slocknade när vi hade ca 50 meter kvar. Det var bara att bära in grabbarna till sina sängar och sen dess har de sovit (en dryg timme).

Längd: 69 cm
Vikt: 8975 g

Idag frågade hon bara rutinmässigt om amning och smakportioner, men sa att han borde börja bli sugen på mat nu om man ska tolka viktkurvan.

Idag var det dax för Simons fyramånaderskontroll och vi tog tillfället i akt och gjorde en utflykt med hela familjen.

På vägen dit stannade vi till vid en lekpark så Joel fick leka av sig lite. Det blev även ett besök på ica för att hämta ut paket.

Vi kom i tid till bvc, men fick som vanligt vänta typ 10 minuter. Passade dock på att väga och mäta Joel under tiden (15,6 kg, 92, 5 cm).

Simon låg på sina kurvor (8550 g, 67,3 cm) och vi fick som vanligt säga att han helammas. Enligt kurvorna så behöver han inte börja äta riktig mat än, men smakportioner är nog ändå på sin plats anser vi.