Visar sidor från året .
Sue | 2020-07-21, 14:44
Tänk att det kan vara så olika med läsning. Jag köper ohemult många böcker och hinner inte läsa alla, men jag vill, och tänker på det. I år har jag mer läsflyt än förra året trots att jag förra året var ledig väldigt mycket mer. Så det hänger inte ihop med ledighet för min del inser jag.
När jag läst en bok till – nr 24 för i år så har jag läst lika många som jag läste under hela förra året. Jag har dessutom högläst mer för barnen (främst Simon) där vi är uppe i 6 böcker i år och hade 2 förra året. 2016, 2017 och 2018 var alla väldigt bra läsår och vi får väl se om jag kan komma i närheten av de läsmängderna i år.
6 böcker i juli är bra och jag borde hinna någon mer för just nu gillar jag att läsa och vi har inte supermycket på agendan på dagarna.
Barnens läsning som ju är så viktigt är även svår att påverka. Det gäller att hitta bra böcker. Joel hittade serien Artemis Fowl via skolbibblan och vi har sen under våren lånat på bibblan (special via mejl). Insåg när Simon läst ut sin serie att den kanske skulle vara något för honom och ack så rätt vi hade. Han har läst massor.
Det vi dock har lärt oss är att man i princip inte kan sitta vid en skärm och bestämma sig för att läsa – man fastnar och ska bara. Bättre att läsa före man sover, på morgonen före man skärmar, eller efter maten före man fastnar vid en skärm. Har man en spännande bok blir det enklare att göra dessa val.
Sue | 2020-07-21, 14:14
Köpte för att jag hört bra om den och för att barnen skulle kunna gilla den. Igår kväll började jag läsa. Hade väldigt svårt att släppa så idag efter morgonrunda med Raffe tog jag plats i hängmattan med Raffe bredvid och gick inte ur förrän jag nästan läst ut den (behövde teknisk paus).
Snacka om spännande. Samtidigt som den visar relationer och känslor.
Flera gånger får jag känslan av att vilja hoppa in i boken och guida. Inte för att jag nödvändigtvis skulle kunna bättre utan för att jag vill. Man kommer dem nära, förstår känslan och vill hjälpa dem att komma därifrån.
Nu ska vi se om barnen vill läsa!
Hitta bra pris
Sue | 2020-07-21, 8:50
Det händer saker i världen varje dag. Stort som smått. Såklart. Vissa saker sätter större spår hos en själv, vissa hos världen. Under mitt liv har jag ett par tillfällen jag minns lite extra.
- 1996 i Belfast. Vi är där och testar livet som journalister via en linje på Skinnskattebergs Folkhögskola. Fokus på konflikten. Vapenvila råder sen 17 månader. Vi är några som varit på en teaterföreställning och vi känner direkt när vi kommer ut på gatan att något har hänt. Vi ser fler polisbilar än vanligt. Jag och Lina säger hej då till våra vänner och går mot vårt boende. Vi pratar om vad som kan ha hänt. Vi ser en reporter och en filmkamera. BBC. Passar på att fråga. Det har smällt en bomb i London och vapenvilan har brutits. Internet finns men långt ifrån som nu (surfade faktiskt för första gången när jag var i Belfast men fattade ingenting). Ovissheten om vad som skulle hända. Vi hade någon vecka kvar har jag för mig.
- 1996 i New York. Jag och min vän Emma har åkt upp från DC några dagar. Hon är över och hälsar på mig som sommarjobbar hos min au-pair-familj igen. Vi sitter vid floden på västra Manhattan och filosoferar om livet och framtiden. Hon ska gå ett år till i Skinnskatteberg (konst) och jag vet inte. Har sökt både Språkteknologi på Uppsala universitet, Internationell kurs på Röda Korsets folkhögskola och pratar med au-pairpappan kring behov han har i “sin” firma. Dagen efter läser vi på löpsedlar att samtidigt som vi suttit där har ett plan kraschat på andra sidan Manhattan. 10 dagar senare sker bombdåd i Atlanta under pågående OS. För första gången var jag orolig när jag ett par veckor senare flög hem och drog faktiskt en lättnadens suck när jag landade på svensk mark igen.
- 1999 i Indonesien. På Bali igen efter att ha åkt på öarna öster om ön, och funderat på att från Flores flyga till Östtimor en sväng men valde färja till Sulawesi istället och sen tillbaka till Bali. Folkomröstning om självständighet på Östtimor leder till oroligheter och Camilla och jag väljer att bara passera Jakarta på väg till Sumatra eftersom vi hört att det varit oroligheter även där. Vi pratar med flera australiensare som är på väg från Indonesien av rädsla pga dessa oroligheter – Australien spelar en roll i konflikten då de är på Östtimors sida (om jag inte minns fel).
- 2017 på Drottninggatan. Jag och Sanna har äntligen fått tummen ur och tagit en tidig eftermiddag för att njuta ett par timmar på Centralbadet. Vi badar, bastar och babblar. Mycket njutbart. I omklädningsrummet (som ligger en trappa ner och där täckningen är i princip lika med noll) så hör vi andra prata om en lastbil, drottninggatan, döda, kaos. Vi fattar att något allvarligt har hänt. Klär snabbt på oss och tar oss upp en våning. Ringer John som varit lite orolig eftersom han inte haft 100% koll på var jag är men google maps talar sitt tydliga språk – vid Drottninggatan. Sen följer några oroliga timmar med rykten högt och lågt. Till slut får vi lämna byggnaden och gå hem. Nära men ändå långt bort på något sätt.
Det jag lärt mig av dessa tillfällen är att livet alltid pågår, oavsett det som händer, på alla platser. Det som för många utifrån ter sig farligt och ej möjligt att besöka är vardag för många. Människor vänjer sig snabbt. Det märker vi i år med Corona-pandemin.
Sue | 2020-07-20, 16:47

När jag ändå hade läst 1 och 2 så var steget inte långt till att direkt påbörja del 3. Hade nog varit sunt med en paus dock.
Den här boken har mer smärta i sig. Det är inte guld och gröna skogar (det har det inte bara varit tidigare heller men tydligare här). Det blir tydligt att pengar inte löser alla problem. långt därifrån.
Roligt att återigen få följa damerna på lite äventyr. Även om det inte är lika mycket detektivarbete för läsaren i den här boken. Visst att man funderar men det är inte så mycket att komma fram till.
Gillar slutet och tycker det känns skönt att det nog ändå finns öppning för en fortsättning även om den inte är nödvändig.
Hitta ny eller begagnad.
Sue | 2020-07-20, 9:13
Sen senast har vi införskaffat tre emaljmuggar, ett tält, två sovsäckar och två uppblåsbara madrasser. Vi kickade in väderprognosen och helgen såg bra ut. Perfekt början på semestern. Frågade efter förslag på ställen på fejan och fick bland annat Krampan gård. Vi beslöt oss för att packa på lördagen och hade den förbättrade packlistan till vår hjälp (vi insåg dock att vi ska göra om den och istället för område ha vilken väska det ska packas i). Så vid lunchtid lämnade vi radhuset, passerade Hemköp för inköp och Max för lunch.
Vi hittade snabbt till Krampan och parkerade. Fick lite lätt panik av alla människor som var där. Gissade att vissa var där för att de bara badade men vi såg säkert 5-6 tält. Inte riktigt vår grej.
Vi körde vidare. Passerade Skottvångs Gruva och började tappa hoppet lite. Människor överallt. Joel höll koll efter sjöar på Google maps och efter en stund såg vi en parkeringsplats vid en sjö och stannade. Hittade en suverän plats där tältet fick plats, eldplats vid sjön och även möjlighet att bada.
Packade ur, slog upp tältet, badade (utom John vars badbyxor var hemma pga misskommunikation under packningen). Raffe strövar runt med lång lina vilket gör att även han gillar det skarpt.
Fanns andra på andra sidan av sjön men ingen nära vilket var perfekt.
Barnen badade massor, vi fixade middag (korv med bröd) och grillade marshmallows. Njöt av naturen. Kvällste/varm choklad och macka sen drog vi in i tältet och spelade kort (moffade godis och kakor).
När vi skulle sova blev det lite trångt visade det sig. Hade väl inte mätt sådär jättebra (om alls?). Dessutom sjukt varmt. Så vi öppnade upp framsidan av tältet. Mitt i natten hade vi vuxna en kisspaus och sen fick John blåsa upp sin madrass (den läckte visade det sig). Raffe låg och sniffade och morrade lite. Lätt att somna sen?
John vars madrass var tom igen gick upp före 6 medan vi andra sov kvar till halv 9. Vi åt frukost och packade ihop sakerna och åkte hem.
Mycket nöjda med tältet och sovsäckarna. Liggunderlag/madrasser behöver vi förbättra för det blev trångt. Dessutom var en befintlig som John hade trasig. Till nästa gång har vi följande på listan: mindre sop, litet bord och någon stol (1-2). Plus madrassfrågan som måste utredas.

Sue | 2020-07-17, 17:07
Igår ville Raffe gå mot Flaten på morgonrundan. Var ljuvligt och kände att jag borde haft badkläder. Så jag frågade barnen om vi inte skulle ta en repris idag. Har officiellt gått på semester men har en del att ta ikapp så på dagen tänkte jag jobba. De ville gärna med!
Väckte båda vid 6-tiden och så packade vi handdukar (satte på badkläder) och fixade frukost. Knallade ner.
Underbart! Vattnet var uppfriskande och frukosten god. Vi var ensamma vid mellanflaten. Några andra hundägare gick till lilla flaten och badade och vid stora var det en barnfamilj och en fiskare när vi kom dit.
Hittade en mojäng som inbjöd till vattenlek, Raffe grävde etc.
Mycket bra början på dagen! Kan bli repriser.

Sue | 2020-07-16, 21:11
Jag kör lite stretch och övningar som podiater och naprapat rekommenderat. Hälarna börjar bli mycket bättre. Det flyttar sig dock lite uppåt då, till höften så den har varit lite ilsken och lätt sagt ifrån. Men hanterbart. Har bestämt mig för att köra på. Nacke/arm är som det är. Pirrar titt som tätt i armen.
Så på jumpyard känner jag lite i vänster skuldra. Lite som början på nackspärr. Försöker få upp nackens rörlighet lite.
På kvällen är nackspärren ett faktum.
Oerhört irriterande. I onsdags jobbade jag förmiddagen från sängen för att få vila nacken lite. Funkade bra. Idag känns det mycket bättre och jag ser ljuset i tunneln.
Sue | 2020-07-16, 21:07
I måndags var det favorit i repris. Städ hemma så vi drog till Jumpyard. Raffe fick vara på dagis (vi såg honom när vi körde hem och det verkade som att de varit 2-3 hundar bara).
Vi hade förbokat två timmar och en tur i höjdbanan (eller vad den kallas). Jag satte mig och jobbade (och fikade) och de hoppade. Kom och drack vatten ibland. Vi köpte lunch, de körde banan och sen var vi redo att dra hem. Snacka om att de var helt slut – och snacka om att de fick träningsvärk.
Sue | 2020-07-16, 21:05
Kunde inte låta bli att slå till på del 2 och 3 som e-böcker. Och när de väl fanns där så kunde jag inte låta bli att börja på andra boken.
Inte blev jag besviken. Återigen spännande att följa mysteriet (hennes hemlighet) nystas upp. Även om jag misstänkte rätt tidigt en viss händelse som sen visade sig sann.
Personerna från första boken finns med och det är härligt att återse dem, och sen dyker det upp lite nya personer (behövs för hemligheten såklart) som tillför massor.
Känns befriande att läsa om personer som passerat 40 (finns även de under såklart) och så många olika typer av relationer och utmaningar.
Hitta ny eller begagnad.
Sue | 2020-07-16, 20:04
Sitter och läser nyheter på SVT.
– “Vaccintest gav fler antikroppar än genomlevd covid-19” läser jag högt
– Morfintest?
Garv.