När vi köpte huset för 15 år sen valde vi Swedbank, men bytte till vår vanliga bank Skandiabanken efter 5 år. På den tiden amortera de flesta inte. Räntorna var dessutom högre än nu.

Härom dagen loggade jag in på banken för att kolla lite och föra över pengar från våra specifika konton (tex resekonto, bilkonto, huskonto etc). Vi har ett bolånekonto som jag för över pengar till och det var lite mer pengar än det borde så jag kollade och såg att det inte dragits något för november.

Blev genast misstänksam, så drog igång en chat med supporten. Fick till svar att det inte funnits teckning. Blev väldigt paff för det fanns mer än 3000 kr extra. Så visade det sig att avin var på 5000 mer än vanligt. Jag fattade verkligen ingenting! Så sa han att det var en amortering och jag blev hyfsat överraskad. Ifrågasatte lite hur de kommunicerar sånt för det är ju en rätt stor förändring. Var dock väldigt trevlig i chatten och sa att jag inte alls ifrågasatte hen. Bara att man är extremt dålig på kommunikation från deras banksajt.

Nåja. Jag satte över extra pengar och hen betalade och ansökte om amorteringsfrihet i fem år (tydligen max).

Jag funderade sen lite mer på det hela och när jag kollade avierna bakåt så inser jag att det var exakt tio år sen vi flyttade över och jag gissar att det då sas något om 10 års amorteringsfrihet. Som om någon kommer ihåg det.

Nåja, då har vi gjort en amortering iaf.

I tidig april såg jag ett inlägg på LinkedIn om Lead forward där jag tror ett gäng behövde testklienter och det lät spännande.

Annette Bosell hörde av sig och vi bokade ett första möte där hon berättade om upplägg och vad det var. Sen hade jag svårt att få tummen ur och först i september drog jag ut formuläret till teamet (lite väntade jag för att få feedback från fler och två började i augusti). Sen drog återkopplingen ut på tiden från min sida oxå (har verkligen varit ett galet år på många sätt med Corona och min nya tjänst) men i slutet av november fick vi till det.

Fantastiskt spännande och utvecklande!

Fick verkligen ett gäng insikter kring hur jag leder teamet (både bra saker vi redan gör och saker vi behöver förbättra), och även tips på aktiviteter som vi kan göra.

Har länge tänkt jag skulle läsa Stefans bok En liten bok om ledarskap som beskriver den modell ramverket bygger på och nu är det på väg till mig från Adlibris.

Så är domen för mig och Simon efter att ha besökt en suverän sjukgymnast idag (Mikael Boije af Gennäs). Har fått tips om honom av två olika väldigt trovärdiga källor så trots att de inte kopplade till landstinget (dvs man betalar allt själv) så bokade jag tid. Vi har båda testa rätt många olika yrkesgrupper inom just hälont.

Simon – naprapat, podiater, osteopat, läkare, sjukgymnast

Simon inledde och efter en grundlig undersökning så gjöts det hälkoppar. Ascoolt att få se 🙂 Inläggen han “fick” hos podiaterna är bra men dessa brukar vara bättre. De hälkoppar vi köpte hos första sjukgymnasten brukar tydligen inte vara så uppskattade (precis som i Simons fall). Severs skada är tydligen vanligt och ofarligt men gör ont och kan komma och gå under 1-3 år.

Sen var det min tur. Efter att ha klämt och känt blev det ultraljud (nytt för mig) där det visade sig att “något” som ska vara max 4 mm var mer än 6 mm på ena foten och runt 5 på andra. Så svullnad och det där det som kallas hälsporre eller plantar fasciit. Så jag är på rätt väg redan och fick nu några saker att göra hemma och då brukar det ha gått över inom tre månader.

Båda fick grönt ljus för skidresa iaf!

Gillade att göra i november så det blir även december.

Just nu läser jag mestadels på min Storytel reader och har rejält läsflyt. Jag och barnen har läst en bok ihop och det har lossnat lite för mig och Simon i vår bok Pajas och Linda räddar labbarnas värld på kvällarna. Jag siktar fortfarande på läsrekord i år och faktiskt behöver jag bara läsa två böcker till så är det klart!

Just nu tittar jag mest på Flash (säsong 6) men en gång i veckan blir det Mandalorian, båda med hela familjen. Mer är jag inte sugen på. Lördagar kollar vi dessutom på någon film.

Just nu lyssnar jag fortfarande mest på julmusik.  I övrigt ingenting för jag pallar inte efter att lyssna på kollegor och familj dagarna i ända. Så man måste välja lite. Jag lyssnar iofs sällan på något för jag är inte en lyssnare av poddar och ljudböcker.

Just nu längtar jag fortfarande efter samma saker, soliga vinterdagar för at tanka ljus, att få ligga flera dagar i rad och läsa, att bo på landet med stor trädgård så det är enklare att få utomhustid och att ha ro i kroppen/huvet för att komma igång och pyssla mer – kanske mer utrymme för såna aktiviter. Och kanske att jobba deltid? Samtidigt längtar jag efter 2021 på jobbet för vi ska göra så många roliga saker!

Läs även hos Fiktiviteter, Enligt O

Jag har i 10 år haft Google maps timeline påslaget. Det vill säga att jag kan se var min telefon har varit och eftersom den oftast är där jag är så kan jag se var jag varit. Roligt att se, och ibland lite bra att kunna kolla.

Det här året har ju varit lite annorlunda även om vi sällan gör så jättemycket i vanliga fall. November tar nog priset faktiskt. Garvade högt när jag såg mina höjdpunkter! Kanske att vi när barnen varit nyfödda har rört oss så här lite men på den tiden åkte jag nog iaf och storhandlade någonstans.

Igår när jag skulle väcka barnen så tänkte jag använda mig av Google Nest och broadcasta ut.

– Ok google, dags att vakna, säger jag
– Jag är vaken. Och redo att hjälpa dig. Får jag till svar från nesten.

Döh! Glömde visst säga broadcast..

Gör om samma sak men med ordet broadcast före mitt meddelande. Dock lite småskrattande. Kanske har de implementerat dessa saker för att få oss att le?

Yrkeskvinna och familjefar. Minns att jag läste/hörde om nyheten att en högt uppsatt person på Ica bytt kön och tänkte att det var så modigt. Tänkte på hur det gått till och hur det måste kännas. Vi har ju en person i vår närhet som gör en liknande resa. Har lyssnat på sommarprat (hade missat att hon gjort vinterprat tror jag) och lyssnade på hennes avslutningstal på Women in tech i våras. Har berörts mycket av hennes berättelser.

Självklart att jag ville läsa boken!

En bladvändare där man får följa uppväxten parallellt med insikten som vuxen att känslan som funnits från och till under hela livet inte längre går att ignorera.

Självklart är det superintressant att få följa känslorna, insikterna och allt det praktiska, men för mig är det även en bonus att få följa med i karriärresan.

Oerhört fint att dela med sig av resan och livet så här öppet. Jag är övertygad om att det påverkar både människor och samhälle på ett positivt sätt.

Hittade en nackdel med e-bok – bilderna! De finns inte med i e-boken tyvärr. Nåja, det är en mycket läsvärd och lättläst bok.

Hitta ditt exemplar.

Idag ringde ett okänt nummer. Ogillar egentligen att svara när jag inte vet vem som ringer men det kan ju vara viktigt.

Först hörde jag inte vad personen presenterade sig som, så jag fick fråga.

Hen ringde från enklare och undrade om jag hört talas om det. Hade jag inte och hen sa något om lån. Hjärnan började direkt fundera på svar som “vi är nöjda med vår bank”, etc.

– Har ni några lån utöver huslån? frågar hen
– Nä, eller ja CSN men inga andra, svarar jag.
– Jaha, ja då kan vi tyvärr inte hjälpa dig, informerar hen mig.

Jag sa att det var lugnt (och sa inte att jag inte ens bett om hjälp men iaf) och vi önskade varandra en bra kväll.

Tänk vad jag ogillar telefonförsäljning! Men skönt när jag ärligt kan säga att det inte behövs/går utan att vara kreativ.

Det tog ju sin lilla tid att nå nivå 40 i Pokémon go. I veckan lanserades ytterligare nivåer – upp till 50 tror jag. Verkar dessutom som att de kommer göra om upp till 40 vid årsskiftet, men inte helt säker. Har liiiite tappat intresset och kör mest när jag är ute och går med Raffe.

De har iaf lagt till så man måste göra en massa grejer för att nå nivån, inte bara xp. Så för att nå nivå 41 behöver jag 6 000 000 xp (har typ 3 900 000) men även bland annat fånga 200 pokémons under en dag.

Vi får väl se hur det går.

Även ytterligare nivåer på medaljer så kanske snart dags för en ny sammanfattning!

Raffes dagar består av morgonrunda (inkluderar oftast frukost) och sen får han lite brödsmulor att sniffa upp när vi äter frukost i soffan. Sen lite småbus med olika och vid åtta när vi drar igång och jobba så lägger han sig rätt snabbt och vilar mestadels fram till lunch. Ibland får han ett ben om han har tråkigt.

En lunchrunda och kanske lite lek. Ibland gömmer jag delar av en köttbullar överallt i huset. Sen vilar han. Kanske ett ben om han inte fått något tidigare på dan.

Vid 5-tiden är det som att han känner på sig att det är dags att sluta jobba för då kommer han till någon av oss. Ibland har Joel lekt med honom och då är han helt slut men senaste veckan har det inte varit så.

Jag är usel på att hitta på nya tricks. Eller snarare på att lära in nya tricks och han kan ganska få. Så förra veckan testade jag att parkera honom så som vi gör när vi gömmer mat/godis i huset. Sen gick jag och gömde mig. När jag var klar ropade jag hoho med hög röst. Han fattade!

Så nu leker jag ofta de en sväng. Har en godis som han får när han hittar mig. Jösses vad han springer runt och letar. Utmaningen för mig är att hitta lite olika ställen hela tiden för det märks att han lär sig var han ska kolla – dvs där jag varit någon gång.

Underbart!