Sue | 2013-11-18, 21:44
Väskor, accessoarer och heminredning. Har följt Ellens blogg ett bra tag och det var där jag fick reda på att hennes bok skulle ges ut i Sverige.
Saknar en översikt av projekten som ingår i boken. Eftersom det är en spiralbok så är det ibland lite bökigt att bläddra och jag glömmer ofta bort i vilken bok jag har sett en viss sak.
Annars gillar jag uppdelningen i boken. De börjar med några sidor kring hur man kommer igång, väljer tyg och viktiga hjälpmedel. Sen kommer ett antal olika områden med tre projekt var; Måltider och disk, Kuddar, Förvaring, Quiltat i köket, Väskor och kassar, Små väskor och fodral, Handväskor, Accessoarer, Vändbart till barn, Till baby och Mjuka djur.
De instruktionerna förtydligas med hjälp av ritade bilder vilket höjer användarvänligheten.
Gillar verkligen att de jobbar med så många olika material och tekniker, det är ett smörgåsbord som man sen kan använda när man tar sina egna idéer vidare.
Plus för att mönster medföljer – i rätt storlek så man slipper mecka. Man kan klippa ut direkt eller rita av. De ligger dessutom bra förvarande i en fick på bokens insida.
Läs mer om boken hos förlaget.
Sue | 2013-10-19, 11:16
Ännu en e-bok och jag gillar verkligen att ha boken med. Nu har jag ju den både i läsplattan och telefonen. Perfekt!
Vill inte berätta så mycket om innehållet för då tycker jag läsningen störs, men den ger många tankar och funderingar kring det här med minnen och äktenskap.
Flera gånger fnissar jag högt på t-banan när jag läser och några gånger tåras ögonen. Den är underhållande helt enkelt. Lättläst dessutom. Språket flyter på. Jag kan absolut tänka mig att läsa fler böcker av denna författare.
Finns även som pocket.
Sue | 2013-10-09, 8:30
Oj vad snabbt det gick att läsa den här. Så kul att få återse huvudpersonerna igen, men mitt dilemma kvarstår – jag hinner glömma så mycket om grundhistorien.
Nåja, här kastas man snabbt in och det blir svårt att inte fortsätta läsa. En begränsad mängd personer som kan ha utfört dådet och man funderar och funderar på vem det kan vara. Luras man att tro att det är en viss person, eller vad ska man tro?
Språket flyter på bra, man bara läser och läser. Mer än tidigare tycker jag man känner att man är där, lever i boken på något sätt. Eller så var det för att jag läste den under en kort period (svårsläppt).
Jag räknade inte ut vem det var förrän ledtrådarna lades ut på silverfat, men tror inte att jag kunde ha kommit på det tidigare.
Jag vill definitivt läsa mer av Ninni, och om dessa personer för jag vill veta vad som händer i deras liv. Livet i en småstad skildras bra av Ninni. Perspektivet på hur det är i en storstad.
Sue | 2013-09-22, 12:12
Hittade den här i bokhyllan för någon kväll sen. Barnen älskade den. Jag älskar den.
Dels för att den är så rolig att läsa. Helt perfekt med flera djur som man kan ha olika röster till (gäller bara att komma ihåg) och så är det känslofyllda röster så man kan leva ut.
Dels så är bilderna helt underbara. Vilket minspel djuren har. Barnen garvar och pekar och vill läsa igen.
Flippery-floppery-flax är ett uttryck jag misstänker att de kommer anamma då det skrattar högt så fort jag läser det. Kan ha att göra med de roliga minerna djuren har när de springer.
Bashistorian är enkel. En höna ser att en bit av solen har försvunnit, får panik och rusar runt och berättar om det för de andra djuren som även de får panik och följer med. Tills de träffar coola sköldpaddan som berättar att det är en solförmörkelse.
Minns den faktiskt från när jag själv var liten, och att jag nog alltid tänker lite på den här boken när någon pratar om solförmörkelse. Får se om det blir samma sak för våra barn.
Sue | 2013-09-21, 20:09
Skippade den när den kom mest för att jag har så mycket böcker hemma som jag vill läsa. Men så slank den ner som e-bok vid något tillfälle.
I veckan åkte jag en del kollektivt och så kom en ny version av Aldiko som håller koll på mina e-böcker på telefonen. Kollade runt och hittade den. Började läsa och sen gick det nästan inte att sluta.
Igår gick jag och la mig vid 10 för att jag var så sanslöst trött. Ville dock ändå läsa en stund. Halv 1 hade jag läst ut den.
Vilket driv! Vilken historia. Gillar blandningen mellan nutid och dåtid och längtar verkligen till nästa bok då man det händer lite bra saker i Rebeckas liv.
Den finns som pocket nu.
Sue | 2013-09-03, 22:26
Älskade boken om Ove så denna var ett måste (Boktokig tipsade dessutom om den) och jag köpte den som e-bok.
Är splittrad. Vissa delar är glimmrande, andra lite sega och jag flumläser igenom. Fast jag tänker att det gör väl egentligen inget att några delar inte lyser lika starkt?
Helt lysande är de dialoger som finns med. Finns ju även på hans blogg ibland och jag älskar dem. Vissa av “textkapitlen” är bra, exempelvis sista kapitlet som läste jag på t-banan idag och det gick rakt in i hjärtat. Jag klev av med tårfyllda ögon.
Trodde jag hade 30 sidor kvar men så vips var boken slut – de sista sidorna var fyra kapitel ur boken om Ove. Kände mig liiiiiiiiite snuvad faktiskt.
Finns även i danskt band och kommer snart i pocket.
Sue | 2013-09-01, 22:12
Minns att vi läste den här i skolan, men när vi nu läste den igen så kom jag ju inte ihåg mycket vill jag lova.
Vilken hemsk bok, för jösses vad killen har det tufft. Otroligt nyttigt att läsa den för barnen och samtidigt kunna prata om hur de beter sig mot honom och hur han har det. Och om det är okej att ha det så. Vi var rörande överens om att det inte var det.
Bilderna är ju precis som i Gusten Grodslukare helt underbara tycker barnen. De skrattar högt många gånger eftersom det är en hel del dråpliga situationer.
Kan tänka mig att den här boken är bra att läsa i skolor och samtidigt diskutera mobbning.
Sue | 2013-08-30, 21:22
Kanske hade jag läst den tidigare om den inte varit så tjock? Eller om jag fått den som e-bok direkt. Nu har jag iaf läst den. Sögs in i tidigt 1900-tal och den väckte massa tankar om många olika saker. Tankar som färgat mig, boken färgade mig. Gav perspektiv. Gav insikt.
Sara skriver så bra. Hennes språk älskar jag! Hennes förmåga att skriva tre så olika böcker är imponerande.
Boken handlar om nutid och dåtid, varannat kapitel i nuet och varannat i dået. Gillar.
Inte en bok som har det där drivet i sig som hennes andra båda böcker haft. De som haft en underton av något obehagligt, en förväntan av att något läskigt ska ske. Den finns inte här. Kanske gör det att jag kan läsa långsammare, ta till mig historien mer. Njuta lite längre av boken.
Finns även som pocket. Nu ska jag snart läsa hennes senaste bok 🙂
Sue | 2013-07-29, 10:51
När vi hade insett att det är helt kört för Simon att spela padda och se på film i bilen så slog vi till på några ljudböcker på en mack under semestern.
Den här var helt fantastisk! Viveca läser själv sin bok och det med bravur. Boken funkade även för oss som vuxna för det finns små roligheter hela tiden.
Skrattade högt flera gånger, mest när Mimmi (huvudpersonen) blev sur för att hennes mamma sa att hon var i strutsåldern. Det är de små detaljerna som gör det! Eller när det var dammigt ute.
Av någon anledning tänkte jag huvudpersonen som kille och det var långt in som det visade sig att det var en tjej. Skönt!
Viveca lyckas så bra fånga hur sexåringar är, hur de tänker, byter ämne med en virvelvindshastighet och allt annat som hör den åldern till.
Vi har lyssnat igenom båda delarna några gånger nu och barnen gillar den massor.
Sue | 2013-07-16, 23:26
En bok jag blivit tipsad om flera gånger och länge tänkt köpa. När jag packade till semestern och röjde lite i bokhögarna vid sängen hittade jag den… Givetvis fick den följa med. Varvade läsningen med boken om Introverta – intressant mix faktiskt.
Gillar verkligen formatet. En liten kvadrat. Att den sen innehåller regnbågens alla färger ger bara pluspoäng och jag blir lite glad varje gång jag håller i den.
Blandningen mellan pratrutor, bilder, vanlig text och “sidotext” är toppen. Det händer hela tiden något.
Ibland när jag läser önskar jag att jag hade döttrar oxå för att jag skulle kunna få fostra starka såna, men inser att det finns ett stort jobb att göra även med gossar. Blir väldigt glad när jag inser att många av sakerna de skriver tillämpar jag redan. Tex att de har färgglada kläder, nagellack, längd på håret som de själva bestämmer och att de får gråta och att vi är mjuka med dem och inte uppfostrar “tuffingar” plus en massa annat.
Trots detta har jag lärt mig massor av boken och jag kommer ha den som referensbok då det är svårt att smälta alla tips man får. Just tipsbitarna är fantastiska. Exempel på hur man kan göra i verkligheten vilket gör att man direkt när man slutar läsa kan experimentera lite. Så nu är det många superhjältar hos oss som gör saker som många inte förknippar med just superhjältar.
En bok alla som har med barn att göra borde läsa, verkligen alla. Kanske andra oxå? Man inser att vi har en lång bit kvar till jämställdhet och efter den här boken känner man sig upplyst på ett bra sätt. Medveten om att det finns saker att göra, och med verktyg som hjälper en att ta sig framåt, vidare i jämställdhetsutvecklingen.
Läs den!