Skrev om dem i april. Då var det lite bättre iaf. Nu har nästan hela 2021 gått och det är typ 2,5 år sen jag började få ont. Skulle säga att det i princip är bra nu.

• Jag tänker i princip aldrig på fötterna när jag är ute och går, eller någon annan gång. Minns hur jag förra våren tänkte på varje steg jag tog. Ibland är vänsterfoten lite stel undertill men jag stretchar fortfarande varje dag och gör lite olika övningar med fötterna rätt ofta.
• Jag kan, och vågar, ha vilka skor som helst – utan att flytta över sulorna som podiatern gjöt.
• Jag har kunnat jogga en gång i veckan (ca 4000 steg) sen i början av november och det funkar utan problem! (känner inte ens av höften)
• Jag kan gå fritt inomhus utan skor och utan att tänka.
• Jag kan trampa på tex mattkanter utan att skrika till.

Helt galet vad man vänjer sig vid att ha ont. Det värsta var hur begränsad jag kände mig, och hur jag fick fundera över vad jag valde att göra för att inte få för många steg.

I september 2018 snittade jag 10 944 steg per dag. Sen dess har jag undrat hur tusan jag lyckades. Inte ens snitt över 10 000 steg har jag lyckats med. Så i mitten av januari började jag inse att det låg över 11 000 steg och fick lite jävlaranamma i mig. Lyckades få 50 km på pokémonveckan tex.

Förra helgen gick det fantastiskt bra och så kom tisdagen då jag GLÖMDE stegräknaren på lunchrundan med Raffe. Gah! Extremt missnöjd var jag men tänkte att det nog skulle gå ändå. Särskilt med tanke på jumpyard. Vad jag inte riktigt räknat med var hälarna… Så det blev ingen kvällsrunda i torsdags och dubbla inlägg för att palla jobbet i fredags. Det kändes dock så pass bra att jag kunde köra kvällsrundan.

Så jag slog mitt gamla rekord och landade på 10 953. Att jag egentligen VET att jag kom över 11 000 steg spelar ingen roll, det är ju i appen jag kollar (och nej, det går inte att regga steg manuellt). Så de 1 457 stegen jag saknade för att nå 11 000 i snitt var helt klart de jag tog på lunchrundan i tisdags (gissar på minst 2 500 då…).

Nåja, jag kom ju över 10 000 steg i alla fall. Och har målet 11 000 kvar. Om nu hälarna inte bestämmer sig för att muttra vidare.

Nu när hälsprickorna försvunnit så har jag istället fått ont i hälarna. Har haft det ett bra tag men inte riktigt orkat bry mig. Började någon gång i höstas tror jag. I ena hälen i vissa lägen. Sen lite allmänt ont när jag gått mycket.

Givetvis har jag googlat på det, och även naprapaten har känt och klämt och så. Ingen aning om vad det faktiskt är men jag har börjat använda bättre skor, och även köpt lite olika skoinlägg för att se om det blir bättre med dem.

Att skutta runt på studsmattor visade sig vara extremt dåligt för i torsdags kväll hade jag mycket ondare än vanligt. Tur att de saker jag beställt gick att hämta ut just den dagen så i fredags hade jag lite extra inlägg och det funkade faktiskt över förväntan.

Lär återvända till ämnet.