Slumpad post: Google Foto
English Swedish
| Prenumerera! | Kontrollpanel | Log in 
 

Läsa

| 2016-01-03, 22:32

Camera Uploads179Läsa är viktigt. Vi hade ju tänkt att hela familjen skulle läsa en halvtimme om dagen under lovet. Det har inte blivit så. Däremot så kom Joel hem med läsbingo. De ska läsa 20 minuter för att få bocka av en ruta och det är 25 rutor (lovet är 23 dagar) så det gäller att läsa på. Jag har oftast läst tillsammans med Joel och någon dag har vi läst dubbelt, och någon skippat (eller snarare glömt bort).

Simon har däremot inte läst så mycket, vilket är helt ok och vi pressar inte alls. Idag när vi röjde inför morgondagens städ så hittade han en skylt att hänga på dörren. När jag sagt godnatt så stängde han dörren och bad mig hälsa John att det var ok att komma in och säga godnatt.

En tag senare när jag tittade in så hade han somnat.



Bad igen

| 2015-12-23, 23:23

Det gick inte att inte åka och bada. Det stod klart rätt tidigt på dagen och så fort John kommit hem (jobbade halvdag) och hunnit äta så var det bara att pallra sig till badhuset.

Det var en mäkta stolt Simon som visade hur han fångade saker från botten på mellanbassängen. Sen gick vi till den djupa där Simon igår inte ville vara mer än fem minuter. Idag älskade han det. Han hoppade i från kanten, han var nog mer under än över, simmade kortare sträckor och ja, mest älskade att vara i vattnet. Och har knäckt simkoden. Det kunde man inte tro 24 timmar tidigare…

Kändes otroligt roligt att se! Joel gillar oxå simglasögon som gör att han vill vara mer under vattnet.

Nu börjar en badfas i vårt liv hoppas jag!



Simglasögon

| 2015-12-22, 23:42

Idag var dagens uppdrag att spendera några timmar på Tyresöbadet.

Vi tog oss inte dit så tidigt som jag kanske hade hoppats så det var rätt mycket folk men nu när barnen är större och hanterar sig själva rätt bra i vattnet gjorde det faktiskt inte något. Vi badade lite i mellanbassängen och gick sen över till stora. Simon gillade inte att han inte bottnade så hyfsat snart gick vi och åt lunch istället. Sen ville Simon åka hem (och spela) men vi gick till mellanpoolen igen.

Frågade om han ville testa simglasögon (de har testat massor med gånger men typ hatat att ha dem på så de har knappt testat dem i vatten). Idag kan man säga att det lossnade. När det funkade för Simon ville såklart Joel oxå ha ett par (tack hamstern i mig för att jag hade med ett gäng). Helt plötsligt var de som fiskar i vattnet och det var minsann inte läskigt att doppa huvudet.

Simon insåg oxå att det faktiskt inte är så lätt att komma ner till botten, när man vill komma ner.

Sen bestämde de att inte berätta för John utan visa när han följde med nästa gång. Det gick inte. Simon var så till sig att han snart satt med simglasögon vid middagsbordet. Vi får se om det blir bad imorgon när John slutat eller om vi kan locka med julfix och bada någon dag senare.



Att lyda

| 2015-12-22, 16:18

Vi har alltid haft jobbiga lämningar med Simon. Under hösten i skolan har det funkat väldigt bra dock. Tills för någon vecka sen då det blev väldigt jobbigt att säga hej då igen. Mitt bottenrekord var 40 minuter.

Så vi pratade om det, funderade tillsammans (även med Simon) och det gick lite lättare.

Som förälder är man då väldigt väldigt väldigt lyhörd på morgonen för att det inte ska gå in i fel hjulspår.

En dag sista veckan så utspelade sig följande.

Lämning ute och jag säger till Simon med glad röst att han väl kan följa med bort till kanten av staketet så kramas vi där. Jag ska nämligen till tunnelbanan och det hållet är närmast.

– Men vaaaarfööööör säger Simon med lite ledsen röst. Jag vill säga hej då här borta.
– Men det blir närmare där borta säger jag.
– Määäään, klagar Simon.
– Okej, säger jag glatt och vi knallar ditåt (jag är lite nervös att vi redan gått i fel spår).

Simon följer efter mig lite längre än vanligt och jag blir lite orolig att det ska bli svårt att säga hej då. Där vi är lite avskilt oxå så lite svårare att få någon personal att upptäcka oss och kunna hjälpa till. Vi kramas snabbt och säger hej då.

– Mamma, spring!

Och jag springer, springer och vänder mig om och vinkar och ropar hej då. Simon ropar hej då och vinkar och ser glad ut.

Jag kommer runt hörnet på byggnaden och börjar gå, lättad (och lite flåsig).



Broms

| 2015-12-13, 16:44

Igår när vi spelade kort så vann jag, Simon kom tvåa och ett annat barn trea. Sen var det två vuxna kvar som fick kopparplats enligt Simon.

Vi första fick Guld, Silver och Broms.



Julkonsert

| 2015-12-09, 21:32

Två (minst) i personalen på sexårs är väldigt musikintresserade så under hösten har de jobbat med alla tre klasserna (75 barn) och lärt dem bortåt 10 julsånger.

Idag var det dags för uppvisning. Genrepet klockan 13 gick John på och sen på kvällen skulle jag och Joel gå, men John hängde med igen.

Det var otroligt bra! Grymt imponerande att de lyckats lära barnen så bra och att alla barnen orkade stå i 30 minuter nästan still på scenen.

DSCN3291



Den där ryggen

| 2015-12-08, 19:24

För nästan tre veckor sen besökte jag en ny naprapat för mig rygg. Han är inte ny längre. Har varit där ett antal gånger sen dess och nästan tappat hoppet.

Idag hade jag en horribel lämning (Simon och jag har kommit på att vi inte ska kramas före vi går, inte så länge iaf, för då blir han ledsen och vill verkligen inte säga hej då – tog 30 minuter idag…) för att sen ta bilen in till stan till naprapaten. Var mycket trafik såklart så fick ringa och säga att jag kom lite sent. Hittade en parkering ganska nära och när jag vände runt för att titta bakåt när jag fickparkerade kändes det en hel del i ryggen. Suck.

In på behandling och sen ut till bilen. Gjorde samma manöver och faktiskt så kändes det inget! Det var länge sen jag kände mig så här bra. Har vilat mig i form den här gången eftersom jag fick ont av övningarna. Nu känner jag mig redo att göra lite övningar så smått igen.

Kanske finns det hopp?



Genom ljuset

| 2015-12-03, 12:14

Det är viktigt att lära barn om eld. Barnen har sedan de var ganska små fått tända ljusen med tändstickor – givetvis med övervakning av oss. Vissa perioder har de inte velat eller vågat, andra har de med glädje tänt.

Igår frågade jag om de var redo för ett trick med ljus. Ett som man måste vara lite försiktig med såklart. De var redo. Jag frågade om de trodde jag kunde dra fingret genom ljuslågan. De sa nej.

Jag drog fingret genom lågan. De gapade. Jag drog en gång till, och lät lite som att det gjorde ont. De tittade på mig, jag skrattade.

Frågade om de ville prova. Joel var först ut och blev mäkta imponerad när han vågade och insåg att det faktiskt inte gör ont utan man “känner” lågan på något konstigt sätt.

Simon var lite mer tveksam men till slut vågade han. Idag när vi åt lunch ville han prova igen. Då passade jag på att fotografera honom.

Finger i ljus



Ny fotbollsklubb

| 2015-11-30, 20:47

2015-11-30 16.28.49I våras började ju Simon träna fotboll i Kärrtorp eftersom hans kompisar skulle börja där. Efter sommaruppehållet ville han inte fortsätta.

Så förra veckan började han prata om det igen. Flera kompisar vill oxå börja spela och de spelar på rasterna. Så vi kollade lite och Spårvägen kör fotbollsskola för 08-09.

Idag var det dags för första tillfället och jag hade med tre barn från skolan, plus Joel som gick åt andra hållet till Kulturhuset och sin teater.

Simon var extremt nöjd efteråt. Före ville han nog mest köra med bkbk igen men efteråt älskade han Spårvägen 🙂



Bättre tandfé

| 2015-11-26, 22:38

Igår tappade Simon sin sjunde (?) tand. Även den här gången i skolan så den kom hem i en liten ask.

Den här gången skötte sig tandfén exemplariskt (till skillnad från förra gången) så Simon var ganska nöjd med sin guldpeng även om det inte var en så stor grej den här gången.