Sue | 2013-12-17, 19:04
Simons förskola hade tänkt till lite. De la Luciafirandet idag (synkade med apt då alla ändå måste hämta tidigare). Simon har flera gånger frågat om vi kommer och för honom har detta varit en stor grej med allt övande och alla förberedelser. Han var på ett tidigt stadium bestämd med att han skulle vara stjärngosse. Dock lite tveksam till den vita klänningen. Vi skickade dock med allt och när vi kom så var han där med klänning, strut och stjärna. Joel ville givetvis följa med och titta, precis som flera andra äldre syskon så de fick en riktig reunion.
Det är så otroligt gulligt att se alla fina barn stå där och bli så till sig när de ser just sin mamma, pappa eller någon annan som de väntar på ska komma. De skiner upp och vinkar.
Sen barnröster. Så enormt gulligt när de sjunger att man bara sitter och fånler.
Sen var det fika och fullt ös med alla barn överallt. Simon vägrade sen jacka när han gick hem och både jag och John frös bara vi tittade på honom. Han var dock helnöjd.

Sue | 2013-12-08, 22:48
Jul och ledighet är på ingång så idag tog vi oss i kragen när det nu var minusgrader och tömde kyl och frys. Avfrostade frysen och rengjorde båda.
Otroligt skönt att ha det gjort. Man spar ju på rätt mycket saker i onödan…
Det tog inte många minuter förrän Joel var där, så kom Simon och så klädde de på sig lite. Helt utan vår inblandning.
Sue | 2013-12-08, 22:31
I torsdags var det så dax för Simon att gå på den efterlängtade halloweenfesten som han och tre dagiskompisar planerat sen det var halloween.
Han provade zombiedräkten och byxorna på morgonen för första gången (varför vara ute i god tid lixom).
Halv sju dök vi upp för att hämta honom men han var sådär lagom intresserad av att gå hem. Vid sju mer eller mindre så släpades han hem.
Sue | 2013-12-07, 18:54
Köpte varsin liten Gruffalon till Joel och Simon härom dagen. Idag tittade Simon på dess rygg och sa att det såg ut som en kod.
Jag fattade inte alls.
– Som på din telefon, och på pappas telefon, fortsätter Simon.
Genast fattar jag. De kan ju våra “mönster”-koder och ryggen ser faktiskt ut som det.
Sue | 2013-12-02, 17:36
Det tog två dagar så hade barnen listat ut vilka legobyggen de ska få i adventskalendern.
Vi satt vid middagen och de plockade fram sina legokataloger och vips så var Joel på sidan och pekade på den som Simon ska få och sa att det är den Simon ska ha, och pekade sen på en annan och sa att det var den han skulle få.
Jag hade tänkt att det skulle ta någon dag till i alla fall. De är dock väldigt nöjda med legokalendern även om de vet vad det ska bli.
Sue | 2013-12-02, 17:30
Idag vid middagsbordet.
– Vet ni var sagolandet ligger? frågar Joel.
– Hmm… nä det vet jag inte svarar jag och Simon instämmer.
– I böckerna! berättar Joel glatt.
– Men kan man gå in i böckerna då Joel, undrar Simon.
Sen fortsätter vi prata om det där en stund. Härligt med fantasi!!
Sue | 2013-12-01, 20:13
Båda barnen vill hemskt gärna ha sällis i sängen när de ska somna. Ibland är det svårt när inte både jag och John kan utan man är själv. Svårt att dela på sig.
En lösning är att de somnar i vår säng. En annan är att den ene läser en stund. Ikväll låg Simon och läste och hade en skock pixi-böcker kvar så jag kröp upp till Joel.
Först berättade Simon högt att han nu hade tre böcker kvar. Bra, sa jag. Nu ska Joel sova så vi får vara lite tysta.
Joel sömnade nästan och då ropar Simon att han är klar och att jag kan ska komma nu. Joel tittar upp och jag säger att jag ska sjunga Trollmor tre gånger sen kommer jag. Sjunger en gång under gnissel och gnäll från underslafen. Säger till Simon att han får vänta med bestämda rösten och han blir tyst en stund. Jag börjar sjunga igen och tittar på Joel, som har somnat! Medans jag argumenterade med Simon…
Avslutar vaggvisan och klättrar ner, bara för att mötas av sura Simon som inte alls vill ha sällskap längre. Jag gosar dock lite med honom och stoppar om honom och sen går jag. Nu tror jag att han har somnat.
Sue | 2013-12-01, 15:40
Vi hade planerat att göra pepparkakshus idag. Så ett tag efter lunchen drog vi igång med ritningen. I år valde vi nämligen att köra egen modell. Vi har ett pepparkakshus i kermik så det använde vi som mall. Joel fixade taket, jag resten.
De fokuserade på att baka bokstäver och jag fixade husdelarna. Längre kom vi inte idag utan vi får sätta ihop det en annan dag. Energin är lite låg. Jullovet lockar 🙂

Sue | 2013-11-27, 20:20
Jag fick äntligen tummen ur och bokade klipptid för någon vecka sen. Idag var det dax och vid fyra-tiden klev jag in och satte mig i stolen. Alexandra hette hon som klippte och det tog väl trekvart så steg jag ut som en ny människa.
Mycket skönt!
Åkte hem och hann glömma bort det hela på vägen så när jag klev in och John tittade lite extra fattade jag inte först. Sen kom jag på. Då vaknade barnen till och undrade vad som hänt.
– Jag har varit hos frisören och fixat håret, säger jag.
– Vadå, vad har du fixat? undrar Simon
Joel stirrar på mig.
– Mamma, är det grönt?
– Haha, nä det är det inte, det är bara kortare, förklarar jag.
– Mamma, du ser inte ut som mamma längre, hävdar Simon.
– Jo, jag känner igen dig mamma, säger Joel.
Sen är det över och glömt 🙂
Tilläggas bör att jag kanske klippte 15 cm så det var ju inte en enorm skillnad. Samma krav som vanligt, att kunna sätta upp i tofs och att slippa fixa på morgonen.
Sue | 2013-11-25, 22:03
I torsdags eftermiddag styrde vi kosan till Ed och idag efter lunch åkte vi hem igen. Det innebär rätt många timmar i bil eftersom det är 45 mil enkel väg. Då Simon är bilsjuk så går det bort att titta på film. Han kan inte heller spela padda. Vi har lyssnat på lite ljudsagor vilket funkar ett tag. Plus lite byggande med plastfigurer.
På ditvägen sov han ganska mycket, och kräktes en kort lite vända. Idag ingen sömn, inget kräk. Det var lite tandagnisslan när vi närmade oss Arboga där vi körde middag på McD och sen tog jag över ratten för de sista 16 milen (eller vad det är därifrån).
Minns inte riktigt hur vi kom in på det men jag tror det var när jag fått frågan om vi var framme snart, och jag förklarat vilka samhällen vi skulle åka förbi och Simon frågade om vi inte skulle åka förbi kisset och bajset. Denna underbara ålder! (?).
Vi har iaf hittat på lite nya ställen när man närmar sig Stockholm (då vet man att vi snart är hemma). Inte så mogen humor men det gick hem rejält hos våra barn iaf och vi fnissade en hel del i bilen.
Först passerar man Fisbacken, då börjar det lukta lite illa, sen kommer man till Stjärtholmen (där fisarna då kommer ifrån) och så åker man in i Pruttmolnet, det följs sen av Bajstunneln (där man ska säga “Uäh”) och sen hålla andan i den sista lilla pruttkanalen, och sen åker man längs med kissfloden.
Vi får se om de själva minns detta nästa gång, men nu finns det ju på bloggen så vi kommer ihåg det iaf.