Jag har älskat Simonas alla böcker. De historiska; Överenskommelser, Betvingade, De skandalösa och sen de nutida; En enda natt och En enda hemlighet. Idag släpps den tredje (och avslutande?), En enda risk.

Följer Simona i alla forum det går (tror jag iaf) och fullkomligt älskar hennes blogg där hon bjuder på bilder från sin vardag (inte alltid så glamorös som man kan tro författare har).

Den här boken fick jag skickad från förlaget, signerad. Den kommer (precis som de andra) att få platser i hyllan (många andra romaner skänks, men jag har nog tyvärr lånat ut den första så den saknas).

Lite småjobbigt att jag igår började läsa Ninni Schulmans nya som är asspännande, och att den här veckan är rätt knökad. Men lite bra böcker kan en alltid prioritera in tänker jag.

Nästa vecka är det dessutom releasefest för den här boken, och 5 september är det recensionsdag så då lär det komma en post om den här.

Så kom äntligen fortsättningen på första boken. Släppte den andra boken jag börjat läsa eftersom jag vet att jag sträckläser Simonas böcker. Den här var såklart inget undantag. Började lite lätt igår morse (eller måndags kväll, minns inte) och efter releasefesten igår (när jag egentligen var aptrött och borde sova) så läste jag mellan 9 och 12. Vaknade lite för tidigt och läste, sen läste jag lite före jag började jobba (har ju ändå halvdag idag) och sen lite när jag åt lunch och sen när jag slutat jobba och barnen kom hem. Sen var den slut. Givetvis en cliffhanger!

Det är så sanslöst härligt att slukas in i de världar som Simona skapar. Den här gången extra skönt eftersom man kände en hel del av personerna. Gillar skarpt den genomgående inställningen att man kan förändra sig, och få fler chanser. Fint som tusan faktiskt!

Den här gången var det inte så enormt stora utmaningar för huvudpersonerna att få varandra, eller ja det var inte snutet ur en handvändning, utan snarare så att det var bekväm läsning. Jag tyckte aldrig det blev jobbigt utan bara bra. Klokt, fint och bra.

Gillar verkligen hur berättarfokus varierar, inte per kapitel utan även inom kapitel. Man upplever det lite som i film, från bådas perspektiv. Gör det väldigt trovärdigt.

Som vanligt märker man att Simona gjort grymt mycket research. Det känns äkta.

Jag får helt klart för mig hur mycket bättre jag mår när jag läser den här typen av böcker än läskiga deckare. Kärlek – det är ju det som får jorden att överleva. Synd att så många fokuserar på annat.

Hade ju e-boken oxå men eftersom jag läste hemma så valde jag att mest läsa i den inbundna (signerade) boken. Har du inte läst första delen så läs dem i ordning!

Nu längtar jag till maj nästa år då nästa bok kommer. Är rejält nyfiken på vad den kan tänkas ha för fokus även om cliffhangern ger lite indikationer såklart.

Äntligen är det dags för Simonas nästa bok, En enda hemlighet. Köpte den som e-bok igår så jag har hunnit börja (fick dock sällskap på t-banan till jobbet…). Ikväll var det dessutom releasemingel på Akademibokhandeln (som förra gången). De håller visst på och bygger om där så det var rätt trångt den här gången. Nu hade jag dock med mig Sanna vilket var väldigt trevligt. Vi hälsade på Simona (hon minns mig faktiskt) och hon fick ett presentkort till Amazon av oss för att få inspiration till kommande böcker. Passade sen på att ta en bok (man betalade på vägen ut) som Simona signerade.

Vi tog lite cider och en cupcake (mini) och satte oss (jag lyckades välta en annan persons glas som stod på golvet. Hurra…). Vid halv 6 intervjuade förläggaren Simona och det var otroligt roligt och intressant att lyssna på. Satt faktiskt som trollbunden.

Sen gick vi till tacobar och åt lite middag och babblade om allt möjligt. Skön kväll!

Som jag längtat!

Vilket språk, vilken känsla! Flera gånger ryser jag när jag läser för det är som att jag är där och känner känslorna. Galet att kunna skriva så!

Alldeles lagom många personer så man tappar inte bort sig, spännande intriger och lite dolda saker som man anar och som sen kommer till ytan i sinom tid. Perfekt balanserad och jag känner att jag aldrig mer vill läsa läskiga böcker. Varför lixom? När man kan sitta och fånle när man läser. Mycket trevligare.

Sen är det såklart ett plus att jämställdhet är viktigt och det genomsyrar dialogen mellan huvudpersonerna, inte alls någon som dominerar. Älskar hur mannens tankar (och svårighet att fokusera på sitt jobb) skildras. Starka personligheter.

Lite kan jag sakna de historiska böckerna som tar mig på en verklighetsflykt, men samtidigt är det här nästan som det eftersom det rör sig i en samhällsklass jag är långt långt ifrån.

Epilogen visar förhoppningsvis vilka det kommer handla om i nästa bok som hon skriver på i detta nu (släpps i maj). Jag kommer att läsa allt Simona skriver för det är så bra!

Läs mer på förlagets sida.

Ikväll var det dags för releasefest för En enda natt. Simona bjöd in läsare på bloggen (jag fick även från någon på förlaget eftersom jag bett om recensionsexemplar misstänker jag). Alltid väldigt speciellt att gå på sånt här eftersom jag mest känner mig som en stalker. Jag hälsade (och presenterade mig) och fick en kram då jag lämnade över min lilla present. Eftersom Simona yttryckligen avbett sig presenter som var ät och drickbara så skänkte jag helt enkelt pengar till Läkare utan gränser (så mycket som bok+e-bok kostar på adlibris – har fått båda nämligen).

Såg ett antal av författare som jag läst böcker av (en hälsade jag på i början, hennes initiativ, och kände igen namnet men först senare kopplade jag) Marika King, Ninni Schulman, Susanne Boll, Martina Haag och Malin Person Giolito.  Säkert var där fler som jag inte kände igen, men författartätt var det helt klart.

Så som det mingelproffs jag är (NOT) slog jag mig ner i en fåtölj och började prata med grannen (som oxå såg lite ensam ut) och vi var båda bloggläsare som hittat dit. Lina bloggar här, såg även Boktokig som jag pratat med tidigare men fick (eller tog) inte något bra tillfälle att säga hej. Istället strosade jag runt i bokhandeln som releasen hölls i. Det var nog den största jag någonsin sett tror jag. Alldeles alldeles underbart!

Simona intervjuades av sin förläggare (?) och berättade lite om hur hon började skriva, varför romance och lite sånt. Sen att det faktiskt är en serie som hon nu påbörjat så det blir samma personer som dyker upp (hurra!!) men förmodligen andra huvudpersoner.

Sen var det mer mingel och då gick jag faktiskt (efter ytterligare en sväng i bokhandeln).

Igår kom en fin bok i brevlådan. Signerad och allt. Simonas nya. Wow! Den är otroligt snygg och på något sätt är omslaget nästan som sammet, eller ja det är fortfarande papper men ändå speciellt på något sätt.

Jag började givetvis läsa igår kväll och läste liiiite för länge.

Idag har jag läst på t-banan både på väg in till stan och hem. Utan att märka vad som hände runt mig.

Sen mailade jag henne och skällde lite för att hon skriver så bra att det blir svårt att slita sig och jobba. Fast skrev att barnen nog skulle gilla henne eftersom de fick spela så mycket minecraft de ville när vi kom hem. Hehe. (hon svarade och tackade för berömmet)

Nästa vecka är det releasemingel som jag tänkt gå på och idag tipsar Simona om hur man beter sig på ett sånt.

Boken är nästan 500 sidor lång så jag kommer inte att hinna läsa klart den idag, iaf inte om jag ska orka jobba imorgon…

Följer Simona slaviskt (även på instagram) och längtar efter hennes nästa bok som kommer nu i augusti.

För någon vecka sen mailade jag förlaget och sa att jag gärna skulle recensera den och fick till svar att den kommer som e-bok i början av september och det är e-böcker de skickar ut till bloggare.

Så igår satt jag och funderade på att jag borde beställa den så att jag har den när den släpps, typ.

Idag fick jag mail från Simona, som undrade om hon kunde få skicka boken till mig (hänger ju lite på bloggen och mailar lite beröm ibland, skänkte någon bok och var på releasen av andra boken). Kändes som julafton!

Så nu längtar jag! Synd bara att böcker tar slut så fort… Nästa kommer väl först nästa år 🙁

Åh. Jag säger bara åh…

Att det bara går att skriva så levande. Man är där, man känner, man lever boken – även när man inte läser den. Den finns där, omöjlig att släppa.

Att tas tillbaka till slutet av 1600-talet är coolt. Kläderna, historien, föremålen och människorna. Vilket enormt arbete som ligger bakom hennes böcker kan man bara ana (man får viss inblick på bloggen) och det ger så mycket för känslan i böckerna. Häftigt är ordet!

Jag älskar Simonas böcker, verkligen älskar dem. Snacka om att det är feelgood, balsam för själen. Och som alltid när jag läser såna här böcker undrar jag varför jag läser deckare.

Aningens aningens inspiration från Femtio nyanser anas men på ett otroligt mycket trevligare sätt. Kan även tänka mig lite inspiration från andra böcker hon skrivit om på sin blogg som jag inte läst, en intressant tråd i boken som jag tycker tillför mycket för helheten (lite krypiskt för att inte förstöra spänningen).

En stor eloge oxå för att kvinnorna i hennes böcker (huvudpersonerna då vill säga) är så starka, intelligenta och modiga. Det gillar jag om något och jag hoppas att det verkligen var så på den tiden!

Minns att jag innan förra boken var lite orolig för att den inte skulle vara lika bra som ettan. Nu oroade jag mig inte. Vet efter två böcker att den här kvinnan kan leverera underhållning och den här är minst lika bra.

Sen måste jag instämma med Pernilla – det blir så tomt när boken är slut. Tror minsann att nästa bok ska utspela sig i nutid och det ska bli väldigt spännande måste jag erkänna.

Igår var det så äntligen dax för releasemingel. Det var en mycket intressant upplevelse. Platsen kunde inte valts bättre, van der Nootska palatset på Söder.

Man köade för att komma in, fick hälsa på Simona och lämna över sin present (om man hade nån), fick rosa bubbel (föga överraskande om man följer Simonas blogg) och sen fick man mingla. Det var många bekanta ansikten från de författarbloggar jag följer. Pratade med lite olika personer och sen var det dax för förlaget att prata och sen Simona oxå.

Jag satt på huk långt fram bredvid en tjej som skulle facebooka en bild och hade svårt att hålla mig när hon efter en stund viskande frågar vad det var Simonas bok heter. Självklart hade jag koll – jag har ju läst den precis.

Sen var det snittar och vin. Gott och då minglade jag vidare med några blivande författare och bloggare. Sen var det princessbakelser, i bröstform. som dessert så man kan säga att jag tog en sötsaksdag igår.

När det var över fick man en goodiebag med en signerad kopia av boken! Sen fick man lite annat smått och gott. Barnen uppskattade de små chokladbitarna mycket!

Själv var jag helt slut så jag somnade med barnen…

Simona länkar vidare. Simona visar bilder själv.  Själv har jag snott bilden jag är med på från Pernilla Alm.

Åh, jag är helt kär i den här boken. Fick den i måndags och började självklart läsa på kvällen. Det var endast med viljestyrka som jag fick lägga ifrån mig den för att sova. Läste på tunnelbanan till jobbet, på träningscykeln hos sjukgymnasten och sen hemma med barnen när de lekte. När de hade somnat la jag mig i sängen och njöt av att läsa resten av boken. Jag försökte faktiskt läsa långsamt för att inte missa något, och för att det inte skulle ta slut för fort.

Idag har jag nästan levt i bokens värld – trots att den är slut. Vi var på Djurgården (Skansen och Grönan) och jag funderade på hur det såg där ut då boken utspelar sig.

Simona har en förmåga att suga in mig som läsare, få mig att uppleva, känna, vara där. Galet! Sen att det är 1300-tal, så häftigt att få ta del av det livet för det märks att Simona kan det där med research och vet hur det ska användas i boken. Till och med jag som tycker historia är lite halvtrist blir intresserad, för det känns ju faktiskt som att jag varit där.

Själva storyn gillar jag oxå. Hur det hela börjar med ett misstag som sen ger ett annat och så vidare. Slumpen styr på något sätt, men ändå inte. Det var meningen att det skulle bli som det blev.

Något mer Simona kan är att skriva heta scener. Inte alls så att det är porrigt, långt därifrån. Det är fint, det är upphetsande, ja precis så som det ska vara. Man sitter där och ler fånigt. Åh romance!!

Gillar att det här och där kommer kursiv text som är vad någon tänker. Det tillför enormt mycket till känslan av att förstå huvudpersonerna. Visst blir det som vanligt lite missförstånd men inte på lika jobbigt sätt som förra boken (om jag minns rätt). Här lider iaf jag inte lika mycket, utan blir sådär löjligt nöjd när de finner varandra igen, eller kommer varandra närmare. Åh romance!!

Enda nackedelen är att boken tar slut, jag vill ju följa de här personerna mer! Gillar dem verkligen verkligen.

Boken, eller snarare känslan jag får av den, får mig att fundera på varför jag läser deckare och andra läskiga böcker. När man kan känna så här! Åh romance!!

Klart roligt var att jag under läsningen passade på att skicka meddelande via fejan till Simona om att jag gillade boken, och fick svar. Coolt! Och imorgon är det releasefest och jag får träffa den här fantastiska författaren i verkligheten!