Jag har hittills varit väldigt förskonad från strul med sl under hösten.

Dock inte idag. Det är min tur att hämta på dagis idag så jag var tidigt ute. Sitter i varma sköna tåget och läser. Strax före Skärmarbrink går högtalaren igång och en röst berättar att tåget inte går längre än dit utan hänvisar till tåg från Farsta. Man ser hur folk suckar och reser sig upp.

Vi går ut i mörkret och det står 7 minuter på skärmen. Brr… har inte så varm jacka eftersom jag knappt är ute på väg till jobbet så det blir lite kyligt. Tåget kommer, och alla klämmer sig in.

Kommer till nästa station Gullmarsplan och högtalarrösten går återigen igång och berättar att tåget inte går längre än hit. På andra sidan plattformen ser man hur ett tåg in mot stan stänger dörrarna precis när våra öppnas. 5 minuter står det denna gång och just när vi klämt in oss i tåget och dörrarna ska stängas kommer ett tåg från Farsta. Dörrarna på det tåget öppnas och alla rusar över och tränger sig in i det redan fulla tåget. Suck.

20 minuter senare än tänkt sitter jag iaf på jobbet. Nu hoppas jag att det fungerar när jag ska hem för då har jag ju en tid att passa…

I morse var jag klok nog att kolla sl.se före jag gick hemifrån och mycket riktigt så var det förändringar. All trafik ovan jord (t-banan) är inställd så från oss var det ersättningsbussar till Gullmarsplan.

Det blev bilen istället. Minus 22 grader stod temperaturen på när jag körde mot stan. Galet vilken vinter vi har!

Idag när jag närmade mig t-banan så tittade jag på klockan och såg att den var 06:25. Bestämde mig snabbt för att inte stressa och hinna det tåg som går 06:27 utan istället lägga brev på brevlådan och se fram emot att få sitta i lugn och ro och läsa min bok till nästa tåg 10 minuter senare.

Lägger breven på lådan, blippar mitt SL-kort och går mot rulltrappan. Sneglar på SL-klockan som fortfarande visar 06:25 och helt plötsligt verkar jag ha bestämt mig för att hinna tåget och trippar med snabba steg ner för rulltrappan, småspringer runt ett hörn och ser att det står 1 minut men att föraren är mer eller mindre redo att stänga dörrarna och åka iväg. Rusar ner för sista trappan och hinner. Hinner även gå hela första vagnen – flåsande.

Sen sitter jag och småsvettas halva vägen in till jobbet. Varför gör man så?

Börjar bli rätt stor nu och blir snabbt trött av att gå lite längre sträckor (= längre än 200 meter) så jag brukar försöka synka med buss till t-banan (de dagar jag inte tar bil…). Idag lyckades jag finfint och klev på den tomma bussen och hälsade glatt på busschaffisen.

Hållplatsen vid t-banan är typ 75 meter från ingången så en kort promenad blir det. Dock inte idag för den mycket trevliga chauffören frågade om jag ville hoppa av vid ingången vilket jag såklart ville!

Tänk att så små handlingar kan göra en glad 🙂

Idag var första gången jag testade SL Access-kort. De har snackat länge om dem och nu kommer de på bred front så jag slog till med ett säsongskort (jan-april).

Oj så smidigt att slippa dra kortet (“nästan” ett i-landsproblem att ha vanliga kort tror jag), man bara håller upp kortet mot en liten “dosa” och så blir det grönt. Går säkert att hitta sätt att förenkla ytterligare för man behöver nog inte ens ta upp kortet ur väskan om kortet ligger på rätt ställe – tål att undersökas.