Tiden går och vanor förändras. Det är alltid roligt att läsa tillbak om tider som varit och därför blir det nu en liten beskrivning av våra kvällar just nu.

Någon gång mellan 6 och 7 blir det lite kvällis för barnen. Kan vara en macka och/eller yogurt och oftast lite juice till. Svtplay underhåller med “Hurra för Kalle!“. Ibland äter de knappt något och andra gånger allt de får.

Sen borstas tänderna. Det är inte varje kväll vi envisas med att få borsta tänderna åt dem ska villigt erkännas.

Är vi båda hemma, vilket vi oftast är lägger John Simon och jag Joel. Tvärtom funkar sämre för då blir Simon alldeles för uppe i varv av någon anledning. John somnar på sängen brevid och Simon oftast kort därefter.

Joel älskar att lyssna på böcker eller tidningar och orkar ligga nästan hur länge som helst och somnar i princip aldrig när man läser. Man myser ihop sig i hans säng och han ligger på ens arm och tittar i det man läser. Hur mysigt som helst.

Sen somnar han ibland ganska direkt, men allt som oftast vill han läsa själv ett tag. Inte varje kväll men ganska ofta vill han ha sova-gott-olja och ibland somnar han när man masserar benen. Senaste tiden har han velat ha någon nära så jag har ofta (som nu) satt mig i Simons säng (som han ännu inte sover i) med bok eller laptop. Igår ville han inte alls utan det slutade med att han somnade i soffan nere när vi tittade på tv.

Joel har under perioder i sitt liv sovit i vår säng ganska mycket, men de gånger han själv tagit sig dit har varit extremt sällsynta. Nu sen vi gjorde rumsbytet i somras så har han sovit i sin nya säng och sällan velat komma in till oss. Snarare har vi sovit kortare stunder hos honom.

Tills förra veckan, då han plötsligt en natt kom stapplande in till vår säng. Natten efter kom han igen, och sen dess har han kommit nästan varje natt. Utan att säga ett ljud så kryper han upp och lägger sig till rätta.

Igår när jag skulle träna så sa jag godnatt när han och John låg och läste i Joels säng. Sa att vi kanske ses i vår säng i natt.

När jag kom hem efter träningen så hade John kollat på tv och skulle just upp och titta till Joel. Han låg dock inte i sin säng, utan han hade redan då gått in och lagt sig i vår säng 🙂

I lördags köpte jag och Joel en extrasäng på Jysk. Den som Joel sovit på i vårt rum ett halvår hade gjort sitt och slängdes för ett bra tag sen. Vi har ju även gjort oss av med våningssängen och det är roligt om personer som hälsar på har någonstans att sova.

Av Kjell och Dejan fick vi tips om att Jysk hade bra uppblåsbara madrasser. På kvällen var vi givetvis tvungna att testa den. Barnen var eld och lågor givetvis och skrattade högt när motorn drog igång och det hände saker med madrassen. Måste säga att den var klart över förväntan! Smidig att blåsa upp, bra att ligga i (åtminstone testligga) och enkel att ta ner och vika ihop. Barnen tyckte den var helmysig!

Nu kan första gästen komma!!

Joel som alltid varit den som vaknat på nätterna i den här familjen har nu sovit som en stock genom två hela nätter. Då väljer Simon att slå till och vaknar x antal gånger. Troligen har han samma sak som jag stackarn – ont i halsen. Vi har i familjen hostat och donat lite om vartannat ett tag och tränat är det ingen som gjort på rätt länge så varför inte passa på och äta onyttigt 😉

Idag somnade Simon om på morgonen och när Joel vaknade så gick han och jag ner och åt frukost – och satte igång med bullbak (eftersom Tyra o co skulle komma). Joel blir alltid eld och lågor och vill ha på sig förkläde och sen ska han vara med och hälla och röra. Lagom till att degen jäst klart så hade vi väckt John och Simon och frukosten intogs så då passade jag på att fixa själva bullarna utan barnen, som aldrig märkte något. De var dock med på noterna sen när det skulle penslas och på med pärlsocker.

GOTT med bullar!

Senaste dagarna har Joel vägrat att ha pyjamas på sig. Istället har han velat ha sina kläder på sig. Eftersom vi tycker det är dumt med onödiga fajter så får han göra det. Tyg som tyg?

Får se hur länge han väljer att sova i sina kläder.

Inatt var det återigen dax för Simon att vakna och ha svårt att somna om. Som de flesta gånger det händer får han komma upp i vår säng för då kan vi sova/halvsova brevid honom. Det kan ta upp till en timme för honom att somna nämligen.

Väl över i vår säng så låg han tyst på rygg länge och jag såg när jag sneglade på honom att ögonlocken var rätt tunga. Så helt plötsligt tar han upp handen till munnen och gör ett pruttljud. Kort tystnad och så kommer det igen. Jag ser i dunklet hur John sneglar och sen kan ingen av oss hålla sig utan vi börjar fnissa högljutt. Även Simon fnissar, men gör pruttljudet några gånger till.

Simon har börjat göra “sssh”-ljudet och samtidigt hålla upp ett finger framför munnen. Han gör det varje gång vi kryper under täcket på morgonen eller kvällen i sängen, eller i myshörnet.

Härom kvällen så gick han ur köket när han ätit och sen hörde vi ljudet. Tittade ut i hallen efter honom och då ser vi hur han krypit in under trappan och kikar fram mellan två trappsteg. Gör ljudet och så fnissar han.

Roligast måste dock ha varit en natt i veckan då han vaknade till ordentligt och fick komma upp i vår säng. Ingen lampa tänd, John sur för han hade precis somnat efter lång rethosta, jag trött för att barnen har vaknat mycket på nätterna senaste tiden. Så hör vi det

Sssch! Sssch!

Och i skenet av nattlampan ser vi hur Simon ligger på rygg med ett finger framför munnen. Han fnissar lite, och det gör vi andra oxå.

I natt vid 2 ropade Joel och jag gick in. Han ville ha lite sällis så jag la mig brevid honom tills han somnade. Väl tillbaka i sängen började Simon. John hanterade honom. Gick inte, han ville inte somna om. Han fick komma upp i vår säng. Fick en banan och lite vatten.

Han försökte somna, men när han andades så lät det lite snorigt i näsan så han fokuserade på det istället. Vaknade till och ville leka tända-släcka-lampan. Sen ville han leka koja under täcket. Vid fyra-tiden somnade han till slut i sin egen säng. zzz…

Innan jag somnade hann jag tänka att han nog tar sovmorgon. Icke. Fem över sex gav jag upp och tog upp honom i sängen. Snorproduceringen hade börjat. Klart att man inte kan sova då!

Kollade tempen – ingen feber. Således fick han gå till dagis. Nu får vi se hur det går. Han blev jätteledsen när jag skulle gå…

(vi har redan börjat deala om vabben nästa vecka)

Egentligen skulle detta ha varit en fixardag (båda barnen på dagis och jag föräldraledig men i beredskap för dagisinskolningen). Men Simon fick ju hämtas vid lunch igår pga feber och en feberfri dag är det som gäller före de ska tillbaka till dagis.

Alltså är jag och Simon hemma idag. Han var enormt trött på förmiddagen så det blev en tidig lunch och sen slocknade han på nolltid. Han har senaste tiden sovit säkert två timmar på dagen och ibland tre så jag hoppades hinna fixa lite saker då.

Efter 1 timme och en kvart vaknar han. Försöker få honom att somna om eftersom han verkar trött, men icke.

Då slår det mig. Så var det ju hela vintern. När jag är hemma med honom sover han av okänd anledning nästan alltid mindre än normalt. Hade glömt det.

Idag ringde klockan 2 minuter i 6. Det ovanliga den här gången var att jag tror att jag sovit ända sen jag la huvudet på kudden och somnade vid 23-tiden igår. Kan iaf inte minnas att jag varit vaken. Senast det hände, ja det vet jag faktiskt inte.

Står (!) nu vid skrivbordet och känner mig märkligt utvilad. Kanske är det en ny fas i livet även vad gäller sömn?