Springcyklar kallas även för balanscyklar och det är lätt att förstå varför när man kollar på barn som fattat vad det handlar om. Joels övergång från springcykel till vanlig cykel var löjligt enkel.
Simon har nu tagit över Joels gamla springcykel som är bra mycket bättre än den Simon hade förra säsongen. Då passade den iofs Simon bra så det var bra att ha den.
Nu efter några veckor med Joels så har han fattat grejen med balansen. Han pendlar på med fötterna för att sen bara rulla och balansera på cykeln.
Medans jag och Joel var ute på löprunda tränade Simon på springcykel tillsammans med John. Här visar grabbarna hur starka de är som kan lyfta sin cyklar!
Det är ju de där stegen. 10 000 steg per dag, minst har jag lovat mig själv. Vid halv 3 idag hade jag drygt 2 000 steg och ingen träning inplanerad. Funderade på promenad. Tråkigt. Funderade på löprunda och kom på att jag kunde se hur det funkar att ha med Joel på springcykel.
Bytte om och stack iväg med Joel som var eld och lågor.
Tror det var min bästa löprunda någonsin. Dels för att kroppen (trots en hel del kilon som jag vill bli av med) kändes kanonbra men framför allt för att jag hade underbart sällskap. Snacka om intervallträning. Jag glömde i princip bort att jag sprang för jag fick hålla koll på Joels fart och anpassa mig. Att det är vår, nyss hade regnat och att vi sprang på en runda i skogen bidrog oxå till lyckokänslan.
Att Joel sen inte var tyst många sekunder gjorde att jag hade underhållning utan dess like. Vi pratade om tigrar och hundar och vargtigrar och drakar, som kanske fanns i skogen. Joels påhitt det allra mesta. Personer vi mötte log alla när de såg vilket par vi var.
Tidigt i april köpte vi en springcykel till Simon. Vi har bestämt att vänta en säsong till med vanlig cykel till Joel och antog då att Simon skulle vilja ha en springcykel oxå. Han testade snabbt men hajade inte alls så han har istället kallat trehjulingen för springcykel och velat ha den.
Idag ville han dock ta sin riktiga springcykel – till dagis. Eftersom jag skulle jobba hemifrån och var ute i god tid så kändes det helt ok. En tur som utan barn tar 2 minuter tog idag det 10-dubbla. Men det tog sig under turen. Ganska snabbt ville han gå bredvid den istället men sista halvan så gick han “sittande” på cykeln. Han ville ofta att jag skulle hålla i honom men det verkade mest vara av trygghetsskäl för jag låtsades mest hålla och det gick hur bra som helst. (Avbokar nog lunchpasset för rygg och mage har fått sitt för idag tror jag.)
Ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan han greppar konceptet 🙂
Joel älskar att fräsa runt på sin nya springcykel och den hänger med överallt. Han har börjat bli riktigt bra på att hålla balansen också, och snart hängar man nog inte med längre…
När jag köpte Springcykeln igår så var det inte så planerat utan jag kom på det när jag var klar med mina andra grejer. Såg ett lila exemplar stå bland övriga cyklar och frågade om det fanns fler. Jag tänkte givetvis fler modeller.
– “Ja visst, kom med här. Är det till en kille eller tjej?” undrar säljaren.
– “Öh, en kille svarar jag” och funderar på om de så tidigt har olika modeller för killar och tjejer.
– “Aj då, jag tror nämligen att killfärgen är slut” säger säljaren och då trillar slanten ner hos mig. Inte olika modeller, utan olika färger – givetvis rosa (inte lila som jag tyckte) och blå.
Säger att det inte spelar någon roll, men sen fanns det visst en blå kvar så det blev killfärgen jag valde till slut.
I söndags kom Anna, Peter, Tyra och Olle över för att göra grillpremiär. Tyra tog med sig sin springcykel och snäll som hon är fick Joel prova den medan hon själv trampade på Joels trehjuling.
Joel har en bit kvar tills han förstår hur det funkar men han var helnöjd med att gå i långsamt mak med cykeln. Nu är det vi som funderar på om vi ska slå till på en sån.