Simon älskar att äta och senaste veckan har vi börjat ge honom lite av det vi äter (om det passar). Så nu har han testat tagliatelle, ris och potatismos. Han blir helnöjd av att få sitta själv och pilla med maten och han får i sig ganska mycket, även om en del fastnar i ansiktet…

Idag är det ju onsdag och jag är hemma med båda. Då brukar vi äta blodpuddning och det lästa jag i första mosboken att man kan koka i mjölk och sen mosa till små bebisar så det provade jag. Simon gillade det, men senare fick han prova ett moget päron och det var svårslaget. Han tog det andäktigt i sina händer och sörplade och hade sig tills allt var i magen eller på golvet.

Joel har ju hoppat i både säng och soffa bra länge nu och någon gång i höst började han hoppa ner från saker istället. Eller hoppa var nog fel ord för han kunde inte utan det var mer som att han gick ner.

Igår stod han vid skötbordet i fåtöljen och när vi skulle gå ner och äta kvällis hoppar han smidigt jämfota ner på golvet och går till trappan. Jag och John tittar förvånat på varandra och inser att han nu bemästrat egenskapen att hoppa ner!

I lördags började Joel prata om “cia” och verkade vilja att vi sjöng. Insåg efter en stund att han pratade om Lucia! De övar nämligen på dagis inför framträdande 14 december.

Svårt bara att veta vilken av luciasångerna de sjunger. Ska försöka komma ihåg att fråga imorgon så vi kan sjunga den med honom. På kvällen hade han jättesvårt att somna och ville att jag skulle sjunga Luciasången, så jag valde en av de jag kan och sjöng den säkert 50 gånger.

Vi har en tid funderat på att återigen uppgradera grytparken eftersom vi har kommit på en del nackdelar med den förra omgången. Det vi retat oss mest på är nog locket till stekgrytan (som i sig är kanon). Locket är i glas och väldigt tungt. Handtagen sitter precis ovanför grytans handtag och det är svårt att få grepp och eftersom man bör använda grytlapp så är det ännu svårare.

Idag när vi gjorde veckans tuffa rätt från Linas matkasse, dillkött med potatis, så skulle jag bara lyfta locket och slänga i en tesil med lite pepparkorn och lagerblad. Lyfter locket utan grytlappar och <piiiiiip> så ont det gjorde när den varma ångan träffade mitt vänstra pekfinger, och lite på långfingret. Kastade mig till diskhon och fick fingrarna under kallt vatten. Joel var hur gullig som helst när jag stod där och svor och kom fram och klappade på mig.

Nu fyra timmar senare så gör det inte så ont längre men ett tag hade jag allvarliga funderingar på att åka in någonstans och få det ompysslat. Ser inte fram emot det sår jag med största sannolikhet kommer att få.

Synd att vi inte bor i USA så jag kunde stämma IKEA för dålig konstruktion… Jag vill ha ny stekgryta nu!!

På ett ganska tidigt stadium bestämde jag mig för att ha en adventskalender med paket till Joel. Letade runt men hittade inte någon jag gillade, inte ens något mönster. Så jag fick hitta på själv vilket givetvis tog lite tid. Först när jag insåg att det var mindre än en månad kvar så kläckte jag idén som jag sen förbättrade under projektets gång. Här ser du hur jag gjorde.

Jag började ganska tidigt lägga undan saker till paketen, tex leksakerna från Happy Meal på McDonalds, nezerildjuren, räls till tågbana och strumpor. När vi väl packade in paket visade det sig att jag hade samlat på mig för många saker så vissa får vila till nästa år, eller kanske påskägg.

Joel har varit medveten om det hela men inte riktigt förstått vad det innebär tror jag. När vi i måndags kväll hängde upp den så glittrade ögonen förväntansfullt och han kände på de paket han kom åt. Överraskande nog har han inte öppnat några när vi inte varit i närheten.

Han tycker det är mycket spännande att få öppna ett paket varje morgon.

Idag styrde jag och Joel återigen kosan till Högdalens äventyrsbad. Vi har 10-kort som snart går ut så vi har fått lite motivation tack vare det. Joel, som hemma trotsar en hel del nu, är en ängel när vi är ute på äventyr. Den här gången kände Joel igen sig och han är ju en kille som tar för sig så det gällde att ha koll på honom så han inte gick i förväg.

Vi plaskade och lekte runt i vattnet som vi hade nästan för oss själva i början. Sen fikade medhavd frukt, mariekex och saft och badade en stund till.

I omklädningsrummet stod en våg så Joel fick testa att stå på den och den hade lite svårt för att bestämma sig för 16,8 eller 16,9.

När jag vaknade i torsdags morse tyckte jag att jag hörde lite sämre på höger öra. Det var lite irriterande så jag började pilla lite med en tops. Det skulle jag inte gjort, för vips hade örat korkat igen helt och jag hörde absolut ingenting på det. Vidare pillande var helt fruktlöst och tillslut fick jag gå till jobbet med bara ett fungerande öra.

Arbetsdagen med sprintplanering på videolänk och diverse telefonsamtal blev betydligt svårare med bara ett öra. Min respekt för hörselskadades problem har ökat avsevärt!

På vägen hem inköptes Revaxör, men två halvtimmesbehandlingar på kvällen gav inget resultat. Slutligen hällde jag Revaxör i örat och gick och la mig med en öronpropp för att hålla kvar vätskan. Tre timmar senare (mitt i natten) gick det äntligen att spola rent örat. Vilken befrielse! Nu tycker jag att jag hör sämre på det andar örat istället…

Tyvärr visade sig inte bli någon vana att somna tidigt och sova hela natten.

19:00: Simon sover, övriga vakna
20:00: Ingen sover
21:00: Ingen sover
22:00: Simon och Joel sover
23:00: Simon och John sover, Joel vaknar till men somnar om
00:00: Simon och John sover, Joel vaknar till men har svårt att somna om trots att jag ligger bredvid
01:00: Ingen sover, alla sitter vid köksbordet och nattfikar
02:00: Joel och John sover, Simon levererar och verkar ha magont
03:00: Alla sover
04:00: Alla sover
05:00: Alla sover
06:00: John går upp
07:00: Endast Joel sover
08:00: Endast Simon sover

Hela hösten så har jag och John turats om att träna på kvällarna och Joel vet mycket väl vad det är vi ska göra – låter det som iaf eftersom han härmar styrkelyft typ.

Härom kvällen var vi uppe alla fyra och helt plötsligt ska Joel gå ner och gör träningsljudet och säger hej-hej (betyder hej då). Jag försöker följa med ner men blir motad tillbaka och får höra ett tydligt “nej mamma” från Joel. Så jag stannar uppe och kikar ner på Joel som försöker sätta på sig en jacka vilket går sådär. Han ger upp och kommer upp igen. Tar min hand och vill att vi går ner. Väl nere tar han upp jackan och ber mig sätta på den så jag gör det sen knuffar han mig lite lätt mot trappan och säger “upp mamma, upp”. Så jag går upp.

Tittar återigen ner på Joel som nu går till ytterdörren och försöker öppna den. Som tur är har han ännu inte lärt sig att låsa upp och vi har för vana att alltid låsa dörren, även dagtid.

Eftersom jag är förkyld så blev det ingen träning igår. Vi städade dock som alltid på onsdagar. Simon som var på lite bättre humör var hur trött som helst och somnade vid 7, vilket inte brukar betyda så mycket eftersom han senaste tiden har vaknat igen på kvällen. Joel hjälpte till lite mer med städningen före det var dax för kvällis och Makka Pakka. Sen gick läggningen som en dans och 20:05 satt vi tv-soffan med städat hus och sovande barn.

Vi chansade och startade filmen för andra kvällen i rad. Några kortare avbrott för att stoppa in napp var allt så vi hann otroligt nog se en film på över två timmar!!