På senare tid har jag märkt hur det hela tiden “knäpper” från hårddisken. I värsta fall är det en läsarm som håller på att paja och då kan hela disken rasa, så jag har börjat planera för en ny hårddisk.

Istället för en “vanlig” mekanisk hårddisk funderar jag på en “Solid state” disk (SSD). Skillnaden är att SSD-disken inte innehåller några rörliga delar vilket gör att den drar mindre ström och är helt tyst. På senare tid har de även passerat traditionella hårddiskar i prestanda med hästlängder. Tyvärr är de fortfarande ganska dyra.

Nuvarande disken är på 320 GB och en så stor SSD-disk kostar en mindre förmögenhet, men eftersom vi har uppgraderat nätverket hemma till gigabit, så tänke jag att man kanske kan köpa en mindre SSD-disk (80 GB) och få en snabb, tyst och strömsnål dator och sen utnyttja nätverkshårddisken mer. Till hemkataloger, för bilder, dokument och data. På SSD-disken har man egentligen bara OS och installerade program.

Helt plötsligt har jag börjat läsa flera böcker och med den lilla lästid som infinner sig varje dygn så gör det att man inte kommer så långt i någon bok.

• Fyrvaktaren av Camilla Läckberg är den som får följa med på t-banan. Den är inte alls lika bra som hennes tidigare böcker, eller så har jag läst alldeles för många bättre böcker… Annars brukar den bok jag har på t-banan locka så att jag läser även hemma.
• Att möta sitt barn – och sig själv av Ingegerd Gavelin är den som ligger vid sängen. Där är det lagom att ha böcker man inte behöver (eller lockas) att läsa så länge i. Gillar boken även om jag samtidigt kan känna att jag nog ska pausa den här typen av böcker ett tag nu.
• Från vaggan till deadline av Robert Gustafsson började jag läsa i bilen hem från Ed när barnen sov och tittade på film. Oj vad bra! Gillar skarpt och ser verkligen fram emot att läsa hela. Känns som en sån där karamell som man kan suga på länge dock så jag känner ingen brådska.

Två är recensionsexemplar och det känns kul att det är de jag gillar bäst!

När vi fixade barnrummet i somras köpte vi ett draperi till barnrummet eftersom vi har tagit bort dörren. Det har mest hängt vid sidorna och vi har bara tagit ner det ibland. För någon vecka sen klippte Joel en remsa och sen titta “i” den och skratta åt att allt blev gult. Klippte några till i andra färger.

Vi funderade lite på om han verkligen skulle klippa av remsorna men kom fram till att det faktiskt är deras draperi och han får väl helt enkelt lära sig att det faktiskt inte går att ångra sig. Learning by doing helt enkelt.

Igår gick han loss med saxen igen och det var verkligen svårt att inte säga att han inte fick göra så, men han blev nöjd och har inte ångrat sig ännu.

Vid halv 6 började Simon gnälla lite – sin vana trogen. Snabbt fick han komma upp i vår säng och la sig nära nära mig. Jag låg och njöt av närheten och somnade om. Hörde att John gick upp vid 6-tiden och sen sov vi till halv 8 då Simon vaknade. I ungefär samma veva så hörde vi Joel vakna till liv inne barnrummet och gick dit.

Barnen myste och lekte lite och jag passade på att lägga undan lite tvätt. Sen gick vi ner och åt frukost. Barnen ville titta på Drömmarnas trädgård och satt uppslukade och åt sin mat. Jag hann äta frukost, kolla mejl, dricka kaffe och tömma diskmaskinen.

Efter tandborstning klädde vi på oss. Barnen började trilskas och jag suckade och sa till dem att de gärna fick gå som de var till dagis för jag orkade inte tjata. Då ändrade sin attityd och började samarbeta. Joel klarar det mesta själv nu, även om stövlarna kom på fel fot 🙂

Väl ute så hörde Joel motorljud och tittar ut på gatan – en cementblandare! Givetvis tog vi yttre vägen (efter att jag frågat om Joel idag skulle lyssna på mig om jag sa stopp) och till Joels lycka så körde den förbi oss en gång. Sen blev han ledsen när den åkte iväg för han ville titta mer på den. Väl på dagis hade han glömt bort den och började leka lite istället.

Simon fick syn på Monica och idag gick det hur bra som helst för henne att ta honom och han började genast vinka till mig och fick en puss och kram. Sen skulle jag krama Joel hej då och då blev han lite ledsen. Efter två snurrkramar och en mamma som vinglade mot grinden så var han vid gott mod igen och vinkade hej då.

Kollade klockan och var i perfekt tid till t-banan och gick i lagom takt och njöt av den kyligt soliga höstmorgonen. Tänk om alla dagar kunde börja så bra 🙂

Simon blir bättre och bättre på att äta med sked. Tror dagis tränar en del sånt. Här har han dock försökt härma Joel som vill dricka yogurten istället.

Förra helgen satt vi in värmeväxlaren och nu i helgen satte vi på vinterdäcken. Vinterskor är på plats (några nya, några från vinden eller ärvda). Kvar på vinden är dock overaller och de varmaste jackorna – de hoppas vi slippa ett tag framöver iaf.

Nu är vi redo för de mörkare tider som kommer. Helt plötsligt är det ju mörkt när man åker till jobbet, och mörkt ibland när man åker hem. Tur att det i veckan bara är två månader kvar tills det återigen blir ljusare!

Joel som alltid varit den som vaknat på nätterna i den här familjen har nu sovit som en stock genom två hela nätter. Då väljer Simon att slå till och vaknar x antal gånger. Troligen har han samma sak som jag stackarn – ont i halsen. Vi har i familjen hostat och donat lite om vartannat ett tag och tränat är det ingen som gjort på rätt länge så varför inte passa på och äta onyttigt 😉

Idag somnade Simon om på morgonen och när Joel vaknade så gick han och jag ner och åt frukost – och satte igång med bullbak (eftersom Tyra o co skulle komma). Joel blir alltid eld och lågor och vill ha på sig förkläde och sen ska han vara med och hälla och röra. Lagom till att degen jäst klart så hade vi väckt John och Simon och frukosten intogs så då passade jag på att fixa själva bullarna utan barnen, som aldrig märkte något. De var dock med på noterna sen när det skulle penslas och på med pärlsocker.

GOTT med bullar!

Eftersom Simon varit ett sånt barn som stoppat allt i munnen så har smålegot varit bortplockat och endast duplo funnits tillgängligt. Senaste tiden har vi dock märkt att Simon inte längre stoppar allt i munnen så ikväll testade vi att ta ner legot.

I säkert en kvart satt båda barnen vid bordet och lekte med bitarna. Inte en enda gång försökte Simon stoppa någon bit i munnen. Så nu blir det lego på önskelistan framöver!

Idag kom Anna, Tyra och Olle på besök. Peter var ute och cyklade.

Vi lekte ute två gånger i det härliga höstvädret och lekte en hel del inne – särskilt när småkillarna sov. Då passade vi även på att sy en mössa till Tyra. Jag tyckte den blev så fin att jag senare på eftermiddagen sydde en likadan till Simon. Han testade den inne när han satt och lekte med små lådor.

Det är så roligt nu när alla fyra börjar bli så pass stora att de leker. Tyra och Joel bjöd på “fika” i barnrummet och sprang runt och fixade diverse ätbart åt oss vuxna.

I lördags testa vi att ha barnvakt för första gången. Både Joel och Simon var eld och lågor och när hon väl kommit så ville de inte alls vara med oss längre. Så vi gick och tog av takboxen, och bytte till vinterdäck. Sånt som går att göra själv eller med barnen, men är så mycket roligare och enklare utan barn men båda.

Sen var vi med och röjde buskar på samfällighetens städdag. Efter två timmar var den inbokade tiden slut och barnen var helt slut. Efter lunch fick Simon sova hemma och jag tog med mig Joel till Länna för att handla och han somnade som en stock i bilen. Själv passade jag på att testa Angry Bird (roligt).

När jag väckte Joel efter 40 minuter så handlade vi skor till honom, uppblåsbarextrasäng, nattlampa och spindelmannentyg (rea: 5 meter för 100 kr), sen avslutade vi med storhandling på Willys och Joel fick rida på häst före vi lämnade affären.

Sen softade vi hemma och barnen avslutade dagen med bad i badkaret.