Efter lunchen idag (badade som vanligt i Getinge före lunch men får se om det blir någon bloggpost med bilder då Johns bror var fotografen) drog jag med barnen (inklusive deras kusin Johannes) till Busfabriken. Ett favoritställe som idag när det är hyfsat väder inte var överfullt.

Simon inledde lite tveksamt men det lossnade inom 30 minuter och sen har jag fått lite tid för mig själv i en soffa med en dator. Inte alls fel utan har fått lite slösurfande avverkat men även några saker på todolistan.

När barnen började med pokémonkorten så fattade jag ingenting och orkade ärligt talat inte lyssna så mycket när de pratade om utveckling av ditten och datten.

Nu, med pokémon GO så är det omöjligt att inte bli engagerad… Igår spenderade vi en hel del tid att promenera runt i Kvibille efter lunch och vi var långt ifrån ensamma. I Kvibille lixom. När vi var hemma och pausade passade jag på att läsa på lite om vad som gäller. Om Pokéstops, om att byta ut dubbletter till godis så man kan förbättra och utveckla och massa annat. Det jag inte riktigt orkat sätta mig in i (ännu?) är de gym som finns som man kan ta över och fajtas eller träna i.

Vi får se hur länge det håller.

Gillade Linus första bok om introverta så självklart ville jag läsa även den här. Uppdelad i två delar där den första, Utmaningen med självsamhet, var rätt seg kände jag. Upplevde det mest som att Linus ville berätta hur han är och det är jag inte så intresserad av. Vissa saker var absolut intressanta annars hade jag inte fortsatt läsa. Sen kom andra delen, Din personlighet, där det var mer teorier som beskrevs och det gillade jag skarpt. Verkligen!

Ordet självsam tycker jag ska in i alla ordböcker pronto. Jag pratat alltid om att jag är endabarn, inte ensambarn, eftersom jag inte såg mig som ensam. Ensam har för mig en sorgsen klang och när man då säger självsam så blir det en positiv klang. Jag har, precis som Linus, aldrig haft något större problem med att vara självsam. Däremot blir det ett problem när jag inte får vara själv ibland, självsamheten behövs.

Den här boken behövs. Vi behöver få upp ögonen för självsamhet, introverta och hela den delen av “mänskligheten”. Om vi skulle nyttja denna kunskap och förändra vissa saker (tex öppna kontorslandskap, vissa typer av brainstorming etc)  så tror jag dagens stressnivå skulle gå ner och mycket skulle förbättras i sin leverans. Det är många tankar jag kommer bära med mig inför hösten och jobbet som team lead.

Finns även som inbunden.

Via sociala medier var det omöjligt att undvika Pokémon GO och givetvis vill en testa vad det är som “alla” verkar prata om.

Själva spelet känns rätt fånigt och nog inget jag kommer orka lägga mycket energi på. Särskilt inte att träna de små liven etc.

Däremot är fenomenet häftigt. Idag efter badet tog vi en extra liten sväng för att hitta någon mojäng (pokéstop) och där fanns det en far och en son redan. Fadern såg lite halvgenerad ut när de gick därifrån.

Vi stannade vid kyrkan i Getinge för ytterligare en mojäng som ovan. Sen kyrkan i Kvibille där ännu ett pokéstop fanns och där var vi minsann inte ensamma. Två personer satt på trappan och runt kyrkan fanns ytterligare 5-8 personer. Alla tittar lite på varandra och skrattar/ler lite generat. Älskart!

Får se hur länge vi orkar spela själva men det är som sagt väldigt intressant med fenomenet!

Idag måndag var det mer folk i bassängen pga simskola men vi hittade bra yta på det djupa där Simon vågade hoppa från kanten och simma både under och över ytan. Så ville Joel hoppa från trampolinen (1:an) igen och vi simmade till den delen det är 3,5 meter djupt. Simon var skeptisk men vågade till slut hoppa från kanten och ganska snart började han snegla på 1:an.

Vi föreslog att han skulle gå dit och kolla bara, så han skulle veta hur det såg ut. Andra vändan dit bestämde han sig och hoppade utan större fundering. Sen hoppade han ett antal gånger, och Joel testade 3:an två gånger även idag.

Härligt att se hur de testar och leker och utmanar sig själva samtidigt som de är förståndiga och inte bara hoppar utan eftertanke.

Vi har nu gjort det till en tradition att åka och bada före lunch. Inget regn idag och ibland såg man solen men det var mest regnmoln här och där. Idag var vi inte själva men det var långt ifrån trängsel i bassängen. John cyklade både dit och hem.

Det märks snabbt med framsteg i vattnet. Idag ville Joel simma till trampolinerna med John (jag och Simon lekte med boll) och vips hade han hoppat från 1:an. Han gjorde det några gånger och sen började han kasta lystna blickar på 3:an. Efter att ha varit uppe och vänt några gånger så slog han till slut till och hoppade.

Igår regnade det typ hela dagen. Inte så mycket utan mestadels endast duggade men ändå. Vi bestämde oss ändå för att åka och bada i Getinge. Vi var helt ensamma och 26 grader i vattnet. Inte alls fel.

Efter lunch tänkte vi lekland men efter att ha kikat in på Busfabriken så ville inte barnen utan vi åkte till Eurostop och hittade några byxor till barnen, sen handlade vi tårta till efterrätt som alla slukade på kvällen.

Barnens farmor har ett hockeyspel i källaren. Inte min favorit egentligen men igår övertygade Simon mig om att spela lite och det var faktiskt lite roligt. Väldigt svårt och ibland lite stressande.

Gissar att det blir fler matcher före vi styr kosan norrut.

Äntligen en ny bok av Malin. Jag följer henne i några sociala medier men där har man faktiskt inte sett så mycket av bokskrivandet så jag var lite orolig ett tag tills i våras då den här dök upp.

Det räckte med några sidor så var jag fast. Jag hade som vanligt inte läst något om vad boken handlar om så det var såklart spännande. Precis som hennes andra böcker jag läst ger läsningen en inblick i rättsvärlden och att inget är så svart eller vitt som man kan tro vid en första anblick.

Vi följer Maja, dels i nuet under rättegången men oxå hennes berättelse om hur hon hamnade där hon är. Har man väl börjat läsa så finns Maja med en. Det är lätt att se henne ur medias perspektiv, eller det perspektivet media hade hjälpt till att sätta henne i. Lätt att döma henne utifrån allt det man vet själv. Här får man se allt från hennes sida, det finns bara hennes perspektiv och det målas upp oerhört skickligt. Dessutom under stor spänning. Vad är det som döljer sig? Vad är det jag ska få veta?

Boken rymmer så otroligt mycket. Ger så många tankar och funderingar. Hur ser man på andra? Vad vet man egentligen? Vilken bild ger media i uppmärksammade fall? Hur man färgas av en persons attribut och livsresa – den man kan känna till.

Man kastas tillbaka till tonåren och hur svårt det är att vara tonåring. Alla funderingar. Grupptryck. Kärleken. Vänner. Som förälder förstår man nu även en del av föräldraskapets våndor och hur vissa beteenden skapar beteenden/reaktioner hos barnen.

Tack vare Majas funderingar så får vi lära känna även andra personer i hennes närhet vilket verkligen ger ett djup då det är väldigt olika liv de lever.

Längtar efter fler böcker av Malin för det är så skönt att de är spännande men inte otäcka och läskiga, typ.

Finns givetvis som inbunden oxå.

Havannas storebror undrade om vi ville spela. Jag och Joel hoppade på.

Vi skippade tydligen över någon slags tippningsfunktion men det var roligt ändå. Gillar när man får lära sig nya saker, och fundera över hur man ska tänka för att vinna. Jag var inte kung…