Bok 33 och nu knyts det ihop ännu mer.

Mycket kring Claras mormor och morfar (dvs Christians föräldrar) och man anar lite vad som kommer dyka upp. Dessutom prästfrun som smider ränker mot Clara.

Slog mig idag att när jag föddes var det 54 år till 1920, och nu är det snart 54 år sen jag föddes. Svindlande. Så mycket utveckling på gott och ont sen dess.

Skulle nästan vara roligt att läsa första böckerna igen när serien är slut för jag har en känsla av att jag har omvärderat en hel del personer. Precis som i verkligheten när man får en större bild av en person så blir den mänskligare (än de förutfattade meningar man ofta har) och lättare att gilla.

Ser fram emot att knyta ihop säcken med två böcker till nu.

Sjätte boken om Elina och gänget för drygt 100 år sen i Norge.

Det slutade otroligt spännande förra boken och det gick snabbt att komma in i den här delen. Vips tog den slut kändes det som.

Gillar verkligen sättet Kate Helen skriver där hon lyckas byta perspektiv mitt i texten, ibland bara ett par meningar. Utan att jag som läsare blir förvirrad. Sjukt imponerande! Det gör att det nästan känns som en film där man får se det från flera olika perspektiv och det ger en bättre förståelse för helheten. Gillar!

Isak är borta, precis som Martines dotter. Jag hoppas att båda får mer fokus framöver. Marie flyttar in som piga på en gård och det känns som att den storyn kan få en del fokus framöver.

Slutet var som vanligt lite av en cliffhanger och det ska inte dröja så länge förrän jag ger mig på nästa del har jag tänkt.

Blev väldigt glad när jag såg att det kommit en fortsättning (något jag önskade) men när jag läste min bloggpost mindes jag ingenting. Hade jag verkligen läst den här? Det räckte dock med ett par sidor så var jag tillbaka på den fantastiska platsen i Onsala hos Nora och Per.

Kan bli galen på att Nora inte vågar prata samtidigt som jag fattar till 100% varför det är svårt att ta snacket. Fint med lite olika personer som får ta plats, i flera åldrar och faser av livet.

Allt är inte vad man tror så det är viktigt att prata om det.

Jag hoppas att det blir en fortsättning för det känns verkligen inte färdigt på långa vägar.

Andra delen i den spännande serien Smittan.

Det har verkligen inte gått fort med läsningen eftersom våra dygnsrytmer måste synka på något slags sätt (dvs att jag ska vara vaken när Simon ska sova). Eftersom han somnar så får jag dessutom läsa om ett kapitel (eller ett halvt). Så man kan nästan säga att jag läst boken två gånger!

Återigen lyckas Lisa med att bygga spänning i nuet men även få upp nyfikenheten kring vad det skulle kunna vara som pågår i bakgrunden. Varför fick de spelet? Och just de?

Den här gången är det Folkes perspektiv vi får följa. Intressant! Väldigt olikt Elias från första boken. Hans syster får även haka på. I förra boken var det kaniner och nu är det rävar.

Vi ser fram emot del tre som jag tror kommer i september.

Bok 32 och nu är serien snart slut. I augusti släpps sista delen. Efter en liten transportsträcka tyckte jag den här delen hade lite spänning i sig igen. Vad är det som inte kommit fram?

Det blir fler och fler trådar som knyts ihop och jag gissar att det först i sista boken kommer lösa de stora knutarna.

Det är som alltid väldigt intressant att förflyttas 100 år bakåt i tiden. Särskilt i dessa otroligt udda tider vi lever i just nu. Hjärnan kan knappt greppa nuet så det är skönt att få lite resa bakåt i tiden då det var en annan typ av utmaningar.

Här finns de som är skeptiska till bilen och inte tror att den kommer slå igenom.

Som en spännande mix av filosofiska rummet och vetenskapsradion skulle jag säga. Inte lättläst på något sätt men väckte väldigt många tankar.

Vi började läsa i februari så det har tagit en stund att ta sig igenom. På en av träffarna kom frågan upp om vi måste läsa klart den från en av deltagarna. En annan tyckte den gav hur mycket som helst. Jag är kanske någonstans mittemellan.

Uppskattar historiken om hur vi landat i de lagar vi har. Tänkt mycket på hur skriftspråken påverkade hur bokstavligt vi tolkar lagar – såklart. Hur ursprungsbefolkningar ofta har andra sätt att se på oss och jorden än vi i västvärlden. Skulle vara intressant att hänga med någon som har koll på bredare vyer och kunna ställa frågor. otroligt intressant.

Fint att få många exempel där man faktiskt börjat ge naturen rättigheter och att frågan då kan dyka upp – men skyldigheter och ansvar då? Det var intressant att läsa om Lagens natur där man gick igenom ordning, vildhet, subjektivitet och samexistens. Hur relationer är grunden för typ allt.

Har fått mig at verkligen fundera över livet vi lever och hur det skulle kunna vara annorlunda.

Hade jag inte läst boken i en cirkel hade jag inte orkat ta mig igenom den men nu är jag glad att jag gjorde det.

På en av de sista sidorna introduceras ordet laghum och som av en slump (?) är nästa bok redan vald och heter The Laghum Economy!

Hoppas verkligen på fler delar här! (och när jag kollar så kommer nästa 10 juni!)

Så fint att få följa Penny från stressad storstadsmänniska till något annat och vägen är allt annat än spikrak.

Boken får mig att fundera över hur mycket vi människor går runt och bär på. Rätt mycket tror jag! Att våga öppna upp och prata skulle vara bra för de flesta (alla?) tror jag.

Blir ännu mer sugen på att hitta min plats på landsbygden i någon ort (ser Stjärnåker mer som en ort än stad faktiskt).

Otroligt fint att se hur människor finner varandra. Hur de genom gemensamma mål drar in oväntade människor i sin gemenskap. Hur man verkligen inte vet allt om andra. Rimmar väldigt bra med senaste boken (I never thought…) jag har läst. Tänkte på den en del under läsningen här.

Ett plus för att hon lyfter in en hemmasittare i handlingen. Även om det smärtar när just den säcken knyts ihop lite lätt på slutet. Kanske får den fortsätta på något sätt i nästa del?

Tionde boken i min första bokcirkel. Inte illa! Känns som att vi läst fler, men det tar ju lite tid. Den här boken började vi på i februari. Uppskattar verkligen den här långsamläsningen. Det gör att boken marinerar ens liv lite längre. Att vi sen haft sex tillfällen då vi diskuterat innehållet gör att förståelsen djupnar. På fredag har vi sista diskussionen.

Jag har verkligen gillat den här boken. Visserligen beskriver den det amerikanska splittrade samhället och vi har inte kommit riktigt så långt i Sverige (än?) men det går ändå att förstå. Det går att relatera på många sätt, både i vardagen och på mina uppdrag.

Allt handlar ju om kommunikation. Hur den sker, eller inte sker.

Första delen – SOS (sorting, othering, siloing) – har jag burit med mig, och pratat om många gånger. Hur hjärnan verkligen spelar oss spratt och det är först när vi är medvetna om det som vi kan agera på ett vettigare sätt för samhället vi lever i. Den fortsätter sen med “Bridging” genom nyfikenhet, och förståelse för hur vi människor fungerar med antaganden, skäl och åsikter. Hur vi har blivit de vi är på grund av/tack vare “stigen” vi vandrat gett oss erfarenheter, värderingar och anknytning. Hur viktigt det är med ärlighet, tydlighet och öppenhet. Mod helt enkelt.

Det är många olika listor och frågor man kan ställa och det blir liiite svårt att hänga med men om man bortser från det och bygger sitt skelett själv blir det en väldigt bra bas.

Tar verkligen med mig att man inte väljer sina åsikter/värderingar utan det är något som man får via sin resa/stig. Om man fattar det, förstår man att det inte är så enkelt att ändra det för någon annan. Det räcker inte med att säga det, det måste skapas  en ny stig.

Den här kommer jag ha med mig länge!

Andra boken för mig i Futures Sweden Book Club och här krävdes en läsplan insåg jag tidigt (för ungefär två månader sen) och 3 minuter före dagens lunchsnack om boken kunde jag slå igen den.

Pust.

Mycket. Boken är mycket. Mycket olika saker. Den väcker olika typer av känslor. Den är väldigt spretig och jag hade nog inte läst ut den om jag inte hade haft den i en bokcirkel.

Det finns två huvudpersoner kan man säga, Mary och Frank. Väldigt olika liv där vägarna korsas. Vi får även träffa många andra personer där personen i sig inte är viktig utan mer handlingar. Lite som många olika titthål in i framtiden. Händelser som skulle kunna vara sanna.

Det märks att den är skriven före AI slog igenom med full kraft för då hade den nog haft lite andra teman tror jag.

Glad att jag läste den för vissa saker kommer stanna kvar. Nästan som att få läsa om de framtidsscenarion som lyftes i bokklubbens förra bok – Imaginable.

Underbart att få återvända till Storforsen! Uppskattar att det nu är många olika “huvudpersoner” så man får en större helhet.

Den här gången är det lite jobbig läsning. Jag skulle önska att de pratade mer med varandra, iaf Vendela och Noel.

Att få insikt i hur det kan vara att ha separerat från en våldsam person är givande. Att det tar inte slut bara för att förhållandet är slut, det blir bara på ett annat sätt.

Bra slut! Ser fram emot att få återvända hit många gånger. Finns ju världens möjligheter att få följa fler i orten och de som vi redan känner utvecklas och livet förändras.

Hoppas nästa bok blir fokus på nyöppnad veterinärklinik!