Inatt vid ett vände Simon sig om och knockade mig med armbågen. Jag muttrade lite och tänkte att jag säkert skulle ha svårt att somna om. La mig. Tyckte jag hörde något prassla ute. Tänkte att det var en katt.

Sen prasslade det lite väl mycket och jag gick upp och ut på balkongen. Då var det en tjomme i trädgården. Frågade vad tusan han gjorde där, och han mumlade att han försökte hitta grinden och gick mot den – han kom från grannens tomt bör tilläggas. Han kom till grinden och vid det här laget hade John kommit ut oxå.

Grinden är låst och vi har staket och mycket växtlighet så han muttrade och gick tillbaka samma väg. Tror jag sa något mer men minns inte riktigt. Rätt overkligt. Han tog sig ut ur grannens trädgård med viss möda – lyckades tex inte öppna hans grind (enkel att öppna) så jag misstänker att han mest gått vilse…

Idag chattade den andre grannen om det hela. Han har övervakningskamera och hade även hört någon prata (mig då kom vi fram till). Känns ändå lite bra med folk som har koll 🙂

I vintras hade vi ju vid något tillfälle spår till vår bod på baksidan, så det är lite folk i rörelse nu och då.

Igår kom så hönsen från Möja till oss i en låda. Vi lät dem komma ut en liten stund medan vi åt lunch. Sen stoppade vi ner dem igen, packade in oss i bilen och brummade söderut till Anna.

Väl där var alla rätt uppspelta och hönsen verkade mycket lyckliga över sitt nya hem. De spatserade runt i samlad trupp, testade att bada i jorden och utforska sitt nya hem.

Idag har vi varit t/r Linköping. Det var fem kycklingar som ville bli skjutsade efter en sommar på Möja till Anna som nu ska husera dem i sin trädgård.

Vi åt middag på Kevins Pizzeria. Alla mycket nöjda.

Förutom att jag skänkte och fick tillbaka pengar så har vi fortsatt röja lite här och var. John har gått till miljöstugan ett par vändor och jag har hjälpt barnen rådda lite leksaker och fixat lite på svettig vind. Jag fick barnen från sina datorer lite (vi snackar rätt mycket om skärmtid och hur man nyttjar den, och hur mycket man “ska” ha etc) så att de kunde röja kläder och skor i hallen. Nu vet vi vad de behöver (Joel skor, Simon ryggsäck) så vi kan fixa det före vardagen drar igång.

Vi har cyklat på pokémonjakt i Skarpnäck och klagat lite på att det är varmt. Sen cyklade vi och badade efter middagen och det var alldeles underbart ikväll oxå! Simon vågar mer och mer och Joel simmar mer och mer och hoppar från båda tornen (2 och 3) vid mellanflaten nu.

På hemvägen åkte jag och Simon till Hemköp och pantade 58 burkar/flaskor (och ett sätt att röja) och så köpte vi glass för Sara kom på kvällsbesök. Vi åt god glass och chokladsås till, plus så mycket strössel man ville.

Vi stack iväg från Kvibille strax efter lunch och stannade på samma ställe som förra året för lite hopp och lek (och toabesök). Passade på att snurra till oss lite bollar på ett pokéstop dessutom.

Sen vidare till Linköping där vi hälsade på våra lankesiska vänner i deras nya hus. Vilket hus! Tre våningar och superfint verkligen. Inte utan att man blev lite avis. De bjöd på god mat och efterrätt. Barnen lekte hur bra som helst och efter typ 4 timmar insåg vi att det var dags att styra kosan norrut igen.

Sjukt fin solnedgång och häftig måne men det gör sig ju aldrig på bild tyvärr.

Igår morse styrde vi bilen till Sollenkroka för att ta båten ut till Möja. I år fick vi med oss John (han jobbade förra året) så hela familjen fick en utflykt. Vi klev av i Berg för att där mötas upp av nästan hela familjen (en person var kvar i huset) och vi fick tillsammans med vår packning och mat ta deras nya båt till deras brygga. Härligt!

Sen var det full rulle på barnen i typ 12 timmar. Vi hann äta både lunch och middag, klappa katter och kycklingar, spana på hönor, leka lekar, klättra på stenar och klippor, fika, laga mat, spela spel, basta och bada. Idag var det lite sämre väder så vi blandade att vara ute med att vara inne och pussla och bara mysa. John med två barn cyklade till Långvik och handlade lite. Vid 3-tiden knallade vi till Ramsmora brygga och vinkade hej då till Havannas familj och det var fyra trötta personer som inte orkade spela kort på båten utan bara satt. Det hade tillkommit lite bett och sår och jag tror alla var rätt nöjda när vi kom hem vid halv 7.

Insåg att det är 2,5 år sen vi var hos Åsa och co på Ingarö. Tiden går lite fort så i våras pratade vi om att de skulle vara hemma nu i början av juli så jag hörde av mig härom dagen. Passade bra. Så en stund efter lunchtid åkte vi ut dit jag och barnen. John stannade hemma och la golv (enklare när alla är ur vägen).

Vi njöt av solen på deras veranda, gick till badplatsen och njöt av det 23-gradiga vattnet, plockade och åt ett gäng blåbär på väg tillbaka. Sen åt vi god och enkel middag. Barnen spelade och vi snackade lite. Vi monterade förresten upp linan och testade lite. Först efter 9-tiden kom vi iväg hemåt.

Idag var det Joels tur att få besök av mig. Han har velat så där var jag med hela skoldagen. Otroligt roligt att få vara med. Läraren de har nu, Åsa, är helt fantastisk.

En sak de gjorde på slutet är veckans ros. En i taget (de som vill får räcka upp handen) får ge rosen till någon och berätta varför. Det ska vara något bra/fint som hänt under veckan. Alla fick inte rosen men många och det var härligt att höra vilka fina saker de lyfte upp. En av Joels klasskompisar “Jag vill ge rosen till Joels mamma för hon är så snäll”. Gullunge! Så jag kunde sen ge den till Åsa för att hon är en så fantastisk lärare och för att hon skriver en blogg med korta fina inlägg om saker de gör i skolan (otroligt värdefullt när det gäller att prata om vad som händer i skolan).

Rasterna var sådär pga ösregn men men.

På engelskan tränade vi på att hälsa, fick kolla på film och sen sjöng vi en sång som var en lek. Vi körde även Röris.

Blev alldeles varm i hjärtat av alla fina barn i klassen och av hur mycket de lär sig.

Ikväll kom P och A på besök. A hade gjort sin sista arbetsdag före sin föräldraledighet så det blev en hel del snack om barn, och en del minnen från vår tid som nyblivna föräldrar (och förlossning och sånt).

Galet vilken resa vi gjort de senaste nio åren. Häftigt att få vara med om det och ser nu fram emot att följa deras resa. Det är något visst att se familjer skapas.

Känns så himla avlägset när jag var i samma fas (en månad kvar), men ändå så nära på något sätt.

För typ 10 år sen hade vi för första gången anställda på Sri Lanka på besök på Stockholmskontoret, Nilushi, Aruna och Dinali. Alla tre jobbar fortfarande kvar och vi har kontakt via fejan. För två år sen flyttade Nilushi och Aruna till Linköping på två år (minst) tillsammans med sina barn. De är fortfarande kvar och har köpt hus, så de blir kvar på lång sikt.

Idag var de och käkade middag hos oss. De har två döttrar som båda är 2 månader yngre än Joel och Simon. Succé! De spelade wii, pärlade och verkade ha skojigt ihop. Givetvis fick de semmelkladdkaka till efterrätt.

Alla fyra barn var helt övertygade om att vi måste ses igen 🙂

PS. Testade Stonewall Kitchens salsa (tre olika) och de var sjukt goda.